[A F]

Att vi i Sverige tappade militärteorin efter inledningen av kalla kriget var lika beklagligt som förklarligt.

Tror inte vi la ner en minut på det under mina fem år i FM. Men vi taktiserade utav helvete.

Och vi vet hur jänkarna är. När de "upptäcker något nytt" lägger de mycket fokus på det.

Någonstans så påminner de om dessa närmast evangelistiska trenderna inom bussienss & ledarskap som gärna marknadsförs av nån välbetald föreläsare.

1648, eller snarare Westfaliska freden, är kritisk i såväl statskunskap som militärhistoria.

Kan 1645 ha nått med Cromwell & Engelska inbördeskriget att göra?

[BigPapaBear]

1648, eller snarare Westfaliska freden, är kritisk i såväl statskunskap som militärhistoria. Då börjar staten ha monopol på militärt våld (nåväl, inte fullt ut, men det blir regeln). Där ligger början, fröet till staternas suveränitet. Mycket av det vi idag tar för givet i relationer mellan stater kommer från Westfaliska freden. Jag är inte statsvetare så jag har inte koll på detaljer men betydelsen av detta fick vi noga klart för oss på stabsprogarmmet på FHS.

Typ, men det handlar mer om en utveckling av den absoluta staten, i vilken våldsmonopolet är en del. Framväxten av den militär-fiskala staten var en förutsättning för krigföring a la 30-åriga kriget. Den svenska militärstatsmodellen (tillsammans med varianter i Spanien och Nederländerna) blev stilbildande för hela Europa. Anledningen till att lilla resursfattiga Sverige lyckades så pass bra i ett långdraget krig mot saftigt motstånd berodde i mångt och mycket på ett mycket effektivt skatteupptag och ordnandet av statsfinanserna efter militärens behov - vilket i sin tur genererade uppfinningsrikedom och handlingskraft hos denna (Spanjorernas dito havererade efter ett tag).

Rekommenderad läsning: War And The State In Early Modern Europe Spain, the Dutch Republic and Sweden as Fiscal-military States av Jan Glete.

Som jag har förstått det är en annan viktig konsekvens av 30-åriga kriget i det här sammanhanget att det förändrar synen på krig (enligt Alf W. Johansson). Under det efterföljande århundradet (fram till franska revolutionen, typ) drar man sig för att utkämpa slag av samma magnitud som tidigare. Dels för de stora militära förlusterna, men även av ekonomiska skäl.

[BigPapaBear]

Kan 1645 ha nått med Cromwell & Engelska inbördeskriget att göra?

Teoretiskt sett, men det höll på av och till mellan 1642-1651. Cromwell ramlade in strax efter det.

Är du säker på att det inte är 1648 som avses?

[A F]

Som jag har förstått det är en annan viktig konsekvens av 30-åriga kriget i det här sammanhanget att det förändrar synen på krig (enligt Alf W. Johansson). Under det efterföljande århundradet (fram till franska revolutionen, typ) drar man sig för att utkämpa slag av samma magnitud som tidigare. Dels för de stora militära förlusterna, men även av ekonomiska skäl.

  Du får hemskt gärna visa mig siffrorna som stödjer det. Tror att fästningen som central del i det europeiska tänkandet hänger över krigen från gud vet när till långt in i vår tid.

[BigPapaBear]

Du får hemskt gärna visa mig siffrorna som stödjer det. Tror att fästningen som central del i det europeiska tänkandet hänger över krigen från gud vet när till långt in i vår tid.

Läste om det i Europas Krig av Alf W. Johansson. Har den inte framför mig, så jag kan inte citera något eller ange hans källor.
Men bara för att man drar sig för att utkämpa "stora" slag (undantag finns alltid) behöver det väl inte betyda att fästningarna förlorar sin betydelse? Förstår inte riktigt vad du menar.

[A F]

Förstår inte riktigt vad du menar.

Sen ta mig fan Saladin så kretsar krigen kring belägringar. Arméerna är olika stora, mest beroende på hur stora fästningar och försörjning låter dem vara och de flesta slag utkämpas i anslutning till ena eller andra sidans belägring. Femtonhundratalet är en ända lång belägring. Funderade mest kring hur Affe menade att det utvecklades...

Jo, han sa 1645. Gud vet varför. Kanske hände det nått viktigt i USA då... Typ.

[Johan]

Under det efterföljande århundradet (fram till franska revolutionen, typ) drar man sig för att utkämpa slag av samma magnitud som tidigare. Dels för de stora militära förlusterna, men även av ekonomiska skäl.

Sett samma resonemang i en S&T om Fredrik den store. Den stora förstörelsen under trettioåriga skapar en mental förändring så att man börjar att försörja arméer med foror istället för plundring. Vilket leder till att man börjar föra krig genom att hota den andres försörjningslinjer istället för att primärt söka stridskontakt. Yterliggare ett skäl är att soldater är dyra i anskaffning.

Sen är Westfaliska freden viktig eftersom den kommer att bestämma folkrätten, dvs hur man tänker på staters relationer till varann och även medborgarna. Något som gäller in i vår tid.

[BigPapaBear]

Sen ta mig fan Saladin så kretsar krigen kring belägringar. Arméerna är olika stora, mest beroende på hur stora fästningar och försörjning låter dem vara och de flesta slag utkämpas i anslutning till ena eller andra sidans belägring. Femtonhundratalet är en ända lång belägring. Funderade mest kring hur Affe menade att det utvecklades...

Absolut, skillnaden ligger väl främst i synen på öppna slag och långdragna krigskampanjer. Att sitta och belägra någon till endera sidan kastar in handduken är ganska oblodigt och går inte emot Affes teori. Ska ta och fräscha på Affes teori vid tillfälle, det var ett tag sen jag läste boken (som för övrigt är riktigt trevlig!)

Den stora förstörelsen under trettioåriga skapar en mental förändring så att man börjar att försörja arméer med foror istället för plundring.

Precis. Det är lite skillnad på att skicka ut tusen gubbar för att ta mat från de lokala samhällena och att låta 30000 göra det - jmfr skadegöresle mot total förödelse. Martin van Creveld har ett bra kapitel om detta i Supplying War.

[Johan]

Precis. Det är lite skillnad på att skicka ut tusen gubbar för att ta mat från de lokala samhällena och att låta 30000 göra det - jmfr skadegöresle mot total förödelse. Martin van Creveld har ett bra kapitel om detta i Supplying War.

Bra, då fick jag reda på var jag läste det.

[Johan]

Angående perspektiv:

Ena sidans terrorister är den andra sidan frihetskämpar.

För ett tag sen läste jag om hur några av terroristerna i Irak tog till taktiken att kidnappa kvinnliga studenter och sen våldta dom för att förstöra deras liv. På det viset skulle dom sabotera Bagdads universitets verksamhet och amerikanarnas försök att bygga upp en fungerande administration.