[Andreas Lundin]

Hej!

Sitter här och funderar (som vanligt) på ett fenomen som jag länge funderat över, men inte riktigt kunnat artikulera. OBS! Att ta med en stor nypa salt!

De krigsspelare jag känner kan i princip delas in i tre-fyra läger.

1. De som gillar spel på lägre nivå (somliga skulle kalla det för stridsteknisk nivå eller något i den stilen). Spel i denna kategori är: ASL, SL, Combat Commander, ATS, etc.

2. De som gillar mer storskaliga spel (somliga skulle kalla nivån för operationell, eller för den delen taktisk). Spel i denna kategori är: EFS (Barbarossa: Army Group South), OCS (Case Blue), Ardennes '44, etc.

3. De som spelar strategiska spel, med ekonomi, politik och hela faderullan. Spel i denna kategori är Europe Engulfed, World in Flames, Third Reich, etc.

4. De som skulle gå över lik bara för att få spela. Skitsamma vilket krigssspel, bara de får spela. (Jag tillhör nog denna kategori).

Min erfarenhet är att till dessa kategorier hör generellt en viss personlighetstyp, eller hur man nu skall uttrycka sig.

Kategori 1-typen är i min erfarenhet ofta en person som har ett tekniskt yrke. Det må vara lastbilschaffis eller civilingenjör. De gillar att krigets tekniska detaljer skall kunna skönjas och utöva inflytande på spelets regler och system. Tekniken skall kännas.

Kategori 2-typen gillar att bestämma. Han arbetar i ett yrke där han är generalist och har överblick över saker. Man kan även här vara civilingenjör, men då som chef, eller som pappersvändare - inte i produktionen. Annars jobbar man i administration eller som egen företagare. Kanske är man också akademiker.

Kategori 3-typen är svårdefinierad. Kanske kommar man in i krigsspelshobbyn från eurogame-hållet och då är man svår att ställa diagnos på... Däremot har man (om man studerat på universitet/högskola) tagit poäng på fler än en fakultet (om nu högskolan ifråga hade mer än en fakultet). Dessa personer vill VETA. De vill veta bakgrunden till varför, hur och hur fort, etc.. Kanske jobbar dessa personer med systemadminsitration? Det är min erfarenhet i alla fall.

Kategori-4-personer är desperata och sitter de inte på avdelning, så behandlas de i öppenvården... Eller så tror de att de är något

Vad vill jag med detta då? Ingen aning. Ville bara förmedla mina sjuka tankar...  

[BigPapaBear]

Haha! Klart intressant. Du placerade in mig bra i kategori två-facket...  

[A F]

Inte helt vansinnigt.

[Andreas Lundin]

...fast nu börjar jag undra om Combat Commander är en bra representant för kategori 1. Man har rätt så dålig koll på saker i CC. Det passar inte kategori 1-människan...

[Scipio]

Själv så började jag i 3 för att sedan gå över i 2 och på senare år har jag nog hamnat i 4...

1 har egentligen aldrig intresserat mig. Visst jag älskar verkligen att spela ASL iofs men det är inte för att 1 är så intressant som att ASL är ett så fantastiskt roligt spelsystem och det är så trevligt folk som man får möta om man spelar ASL.

[EvilSpook]

Saknar den extrema "vinnarskallen". Som spelar vad som helst för att få överglänsa sina kamrater. De som verkligen gillar obalanserade spel eller spel med glitches de kan utnyttja.

//EvilSpook

[Andreas Lundin]

Mjo, min "modell" är ju inte direkt huggen i sten...

...och dessutom så sade jag inget om att man kan röra sig mellan de olika kategorierna, för att till slut (alltid?) hamna i kategori 4...  

[Andreas Lundin]

extrema "vinnarskallen"

Dessa hör ju hemma på institution, så...

[matpe]

Saknar den extrema "vinnarskallen". Som spelar vad som helst för att få överglänsa sina kamrater. De som verkligen gillar obalanserade spel eller spel med glitches de kan utnyttja.

Du menar den typen som alltid vill spela tysk i VK2-krigspel? Sen när man tar fram Berlin`45 spelet och frågar "Du spelar tysk som vanligt?" svarar de "Nä, jag är inte så förtjust i tyskar, börjat tröttna på dem, jag kan faktiskt tänka mig att spela ryss den här gången...."