[Strv102r]

Tack!

[Strv102r]

De allierade håller fast vid sin plan att omfatta från vänster/väster. Men preussarna genomför fyra anfall utan verkan och det femte blir fiasko då en infdiv förloras. Österrikarna har inte mer framgång då deras kår splittras i sina fyra brigader varav två blir upprivna.

Danskarna anar möjligheter till motanfall och stor defensiv seger mot de två stormakterna. Två motanfall mot preussarna resulterar dock bara i att man tappar sitt eget kavalleri.

Men snart är de Svenske på plats!  

[Strv102r]

Preussarna anfaller igen för att hinna nå resultat innan det svenska landslaget anländer. Man lyckas riva upp en dansk division men sedan kommer anfallen av sig och man får inga konkreta framgångar. Österrikarna lyckas riva upp de danska försvararna men får också en uppriven egen brigad.

När så svenskarna anländer genomför man ett gemensamt svenskt-danskt motanfall mot preussarna! Det blir fiasko det med! En svensk och en dansk division slås ut! Preussaren blir för all del uppriven.

[Strv102r]

Preussiska anfall river på nytt upp en återsamlad dansk division.

I övrigt ingenting.

[Strv102r]

Nya preussiska anfall eliminerar en uppriven dansk division.

Danskarna och svenskarna drar ur bakåt. Tiden är på deras sida. De allierade har tagit alldeles för stora förluster och inte kommit någonstans under för lång tid så man kan ge lite terräng nu.

[magnus lindström]

Läste igår förljande (Fritt översatt från minnet): Kriget 1864 är mest anmärkningsvärt för att preussarna med sina bakladdade nålgevär gjorde processen kort med modiga men hopplöst underlägsna danskar.

Stämmer detta? Varför skulle då svenskarna ha någon slags bonus?

[BigPapaBear]

Läste igår förljande (Fritt översatt från minnet): Kriget 1864 är mest anmärkningsvärt för att preussarna med sina bakladdade nålgevär gjorde processen kort med modiga men hopplöst underlägsna danskar.

Stämmer detta? Varför skulle då svenskarna ha någon slags bonus?

Huruvida det är det mest anämrkningsvärda vet jag inte om jag vill hålla med om, men på det stora hela stämmer uppgifterna. Preussarnas manöverförmåga ska väl också tillskrivas en del ära.

[Strv102r]

Det lustiga är att den svenska bonusen bara gäller defensivt mot österrikarna, alltså inte mot preussarna. Men preussarna har ingen bonus alls.

Nåväl, det är ingen avgörande bonus.

[Strv102r]

Och i det läget slutar spelet. Tiden är slut för de allierade och de har inte ens mer VP än danskarna och absolut inte i närheten av det som behövs för att vinna. Bismarck får gå? Vad händer då med kriget mot Österrike och Frankrike?  Blir det ett enat Tyskland under Preussens ledning eller blir det ett stortyskland under Österrikes ledning? Eller fortsatt konkurrens mellan Preussen och Österrike? Hur påverkar detta 1900 talets historia?

[BigPapaBear]

Det lustiga är att den svenska bonusen bara gäller defensivt mot österrikarna, alltså inte mot preussarna. Men preussarna har ingen bonus alls.

Nåväl, det är ingen avgörande bonus.

Det låter ganska riktigt, eftersom österrikarna lärde sig i kriget mot Frankrike 1859 att ett snabbt avancemang mot fienden innebar att deras pricksäkerhet minskade - något som stämde fram tills dess att de bakladdade gevären gjorde entré. Den nya tekniken gjorde således den österrikiska taktiken förlegad och rentav halvgalen, vilket man insåg/började inse efter nederlaget 1866.

[magnus lindström]

Men nu var det ju så att det antyddes att danskarna hade liknande tankar som Österrikarna. Och borde inte isåfall Österrikarnas obesrvatörer sett denna effekt och inte blivit så "överraskade" 1866.

[BigPapaBear]

Men nu var det ju så att det antyddes att danskarna hade liknande tankar som Österrikarna. Och borde inte isåfall Österrikarnas obesrvatörer sett denna effekt och inte blivit så "överraskade" 1866.

"Borde" är ett väldigt vanligt ord i militärhistorien. Ett av de vanligaste. Det går hundra "borde" på varje faktisk förändring - särskilt om man vinner kriget. Österrikarnas taktik fungerade ju mot danskarna. Varför skulle de ändra på sig?

Att förändra militären är inga enkla saker. Österrikarna lärde sig att det fungerade 1859 (då man förlorade MOT den taktiken), man förstod att det inte längre gjorde det 1866 (då man förlorade MED den taktiken).

Britter, fransmän och ryssar "borde" inte ha blivit överraskade av snabba tyska framryckningar 1940-41..

[Strv102r]

Dags för nästa scenario. Risorgimento 1859. Ett litet scenario det också. Bara norra Italien.

[Strv102r]

När spelet börjar får Österrikaren inte anfalla in i Piedmonte om han inte slår 4-6 på tärningen. Han får försöka varje spelrunda. Detta ska simulera den tveksamma österrikiska inledningen på kriget. Eftersom österrikaren är mycket starkare än den fransk –italienske (eg sardinske) spelaren innan fransmännen börjar göra entre pö om pö spelrunda 2 så kan det påverka rejält om han får gå in direkt, eller tvingas vänta flera spelrundor medan fienden bara växer i styrka. Och fransmännen är starka med god moral.

Vidare så finns det ett par små neutrala stater (Parma, Lucca, Toscana och Modena samt Romagna) som de allierade inte får gå in i om inte österrikaren gör det först.

Österrikisk stridsplan är att så fort som möjligt, innan den franska styrketillväxten medför att man blir underlägsen, utdela ett par snytingar till sardinierna och Garibaldi för att skapa ett litet försprång i VP.

[Tryggve]

I scenariot 1864 finns det bara regler för svenskarnas bakladdare. I 1866 scenariorna finns motsvarande för Dreyses nålgevär och frågan är hur de behandlar det franska Chassepot jämfört med Dreyses vapen i 1870 scenariot? Chassepot var bättre, men påverkar det på den nivå spelet har? "Båda har bakladdare, gott så!" Ett spel på taktsk nivå a la bataille, eller varför inte en uppföljare till APs kommande "Battles of 1866" kanske belyser den skillnaden.

Men hade verkligen svenska armén bakladdningsgevär 1864? Jag antar att det är Remington som det  syftas på, och de kom väl inte förrän några år senare, typ 1867?
Eller?