[Elias Nordling]

Fånig titel, Den tidigare Genesis var mycket bättre, men spelet är i alla fall nästa i GBOH-serien, och berör bronsåldern, när stridsvagnen var kung på slagfälten. Åtta slag ska det bli i lådan, och jag har precis kommit igång med speltestandet, med SGBOH-reglerna.

Slagen gör sig bra att spela i kronologisk ordning. Det första, Sumer, är mest ett knytnävsslagsmål, och bra för att lära sig mekanismerna. Det andra, Sekhmem, är ett steg upp i storlek, men fortfarande enkelt och utan stridsvagnar. Jag har spelat Sekhmem tre gånger, samtliga på under en timme, och det innehåller en del subtiliteter med asymmetriska styrkor mot varandra.

Jag tycker man har lyckats bra med att skapa en annorlunda känsla för bronsåldersslagen jämfört med resten av serien, och den som tycker att GBOH-serien blivit litet för mycket same-same kommer att bli positivt överraskad av Chariots of Fire. Känslan är också av mer primitiv krigsföring, trupperna är sämre, förlitar sig mer på pilbågar (och är sämre på att skydda sig mot dem) och är sämre organiserade.

Spelet har ett nytt aktiveringssystem med standardreglerna, och man kan även använda det till Simple. Jag gillar det bättre än både det barocka standardsystemet och det litet väl spartanska aktiveringssystemet i SGBOH.

Det här ser ut att kunna bli ett riktigt bra spel!

Här är Sekhmem när det börjar hetta till. De blå är Egypten (mellersta riket), de hudfärgade är Kaananiter.

[A F]

när stridsvagnen var kung på slagfälten

Vet vi egentligen ett skvatt om hur dessa användes?

[Elias Nordling]

Vet vi egentligen ett skvatt om hur dessa användes?

Det har skrivits åtskilliga böcker och forskats en hel del på det. Vi vet hur de användes på romartiden av dem som fortfarande använde dem då, men de hade nog ingen aning om hur bronsåldersfolken använde dem.

Det går att pussla ihop en hel del information ur källorna och arkeologi. Till exempel så har vi ju flera kompletta stridsvagnar från Tutankhamons grav, och det faktum att de ser ut precis som på de egyptiska avbildningarna gör ju att man sedan kan sätta viss tillit till dessa.

Det troliga är att stridsvagnarna användes som mobila plattformar för skjutvapen, ungefär som lätt kavalleri, med den skillnaden att hästar som gick att använda för lätt kavalleri inte var uppfunna än. Då man troligen inte hade uppfunnit anti-kavalleritaktik än körde man nog tvärs igenom fiendens trupp och sköt och kastade spjut på dem, vilket senare lett till missförståndet att stridsvagnen var ett chockvapen. Med tiden blev infanteriet bättre på att försvara sig mot sådana rusningar och stridsvagnarna fick då eskort av löpare med lätt beväpning i ett slags combined arms-taktik.

När järnåldern gjorde närstridsbeväpningen bättre och den beridna hästen avlats fram var stridsvagnen föråldrad, men lär vid det laget ha blivit en sån statussymbol att man fortsatte att använda den för att visa vem det var som bestämde.

[A F]

Det troliga är...

HAr någon annan en Charlton Heston försök slåss från en sån där vagn?

[Elias Nordling]

HAr någon annan en Charlton Heston försök slåss från en sån där vagn?

Säkert. De hade en förare och en skytt. Eventuellt stod vagnen still när man sköt. Jämfört med att skjuta båge från häst låter det som en barnlek.

[A F]

HAr någon annan en Charlton Heston försök slåss från en sån där vagn?

Säkert.

Men har det gjorts några moderna försök?

[Elias Nordling]

Men har det gjorts några moderna försök?

Du kan väl Googla och berätta om du hittar något?

[Andreas Lundin]

Men har det gjorts några moderna försök?

En snabb sökning på artiklar i LU's artikeldatabas ger följande svar (dock ej egentliga försök i moden tid):

Titel
The chariots of the Egyptian Pharaoh Tut Ankh Amun in 1337 B.C.: kinematics and dynamics

Författare
Rovetta, A.; Nasry, I.; Helmi, A.

Abstract
This paper deals with some chariots belonging to the Egyptian Pharaoh Tut Ankh Amun, used in 1337 B.C. and discovered in his tomb in the Valley of Kings in 1922. One of the chariots was restored by Nadia Lokma and theoretically studied by Dr. Nasry Iskander at the Egyptian Museum in Cairo. Some mechanical aspects of the structure of the wheels, the spokes, the materials chosen for the sleeve bearings, the use of animal grease for lubrication and the design of the chariot as a whole are extraordinary. In fact, they are very similar to the technical and scientific principles used in machine mechanics with some of the modern concepts of today's applications.

Tidskrift
Mechanism and Machine Theory

Förlag
Pergamon

ISSN
0094114x

År
2000

Volym
35

Nummer
7

Sida
1013-1031

Vidare:

Titel
Tutankhamun's chariots: secret treasures of engineering mechanics

Författare
SANDOR, B. I.

Abstract
ABSTRACTThe Tutankhamun-class chariot is the earliest high-performance machine, most likely developed via racing and thoughtful mechanistic modelling and testing, and made with exquisite craftsmanship. The complex suspension system of springs and dampers comprises simple elements that are useful by chance, and also some well-designed and expensive components and subassemblies for advantages in structural dynamics and ride quality. These chariots' spokes and joints have aircraft-like damage tolerance, and are more sophisticated than those of any veteran car with wooden wheels. A substantially better overall design with the ancient materials of construction is difficult to visualize even if we apply our knowledge and computerized methods. This makes the Egyptian chariot an excellent example of original and advanced design, and a formidable challenge in further engineering investigations aimed at a full understanding of the ancients' achievements.

Tidskrift
Fatigue & Fracture of Engineering Materials & Structures

Förlag
Blackwell Publishing

ISSN
8756758x

År
2004

Volym
27

Nummer
7

[A F]

Men har det gjorts några moderna försök?

Du kan väl Googla och berätta om du hittar något?

Det verkar dåligt med det.

[Engelbrekt]

Garrett Fagan diskuterar stridsvagnsproblemet  i någon av sina föreläsningar för TTC om antika slag:

http://www.teach12.com/ttcx/coursedescl ... r&cid=3757

rekommenderas!

[Elias Nordling]

The Tutankhamun-class chariot is the earliest high-performance machine

Jag har sett dem, och de är onekligen grymt sofistikerade. Skulle man bara få se detaljbilder av upphängningen skulle man nog tänka att det var en vagn från 1800-talet. Efter kristus, alltså.

[A F]

The Tutankhamun-class chariot is the earliest high-performance machine

Men hur stred man med dem? En liten sulky med reling som kommer farande i trettio-fyrtio över stock och sten är inte mycket till vapenplatform, speciellt inte när de lokala spjutbärarna slänger sten på hästarna och sätter käppar i hjulen...

[BigPapaBear]

Det troliga är...

HAr någon annan en Charlton Heston försök slåss från en sån där vagn?

Och framför allt: hjälpte det honom mot the damn dirty apes?

[Elias Nordling]

Men hur stred man med dem?

Men jag har ju redan redogjort för forskningsläget på den punkten.

En liten sulky med reling som kommer farande i trettio-fyrtio över stock och sten är inte mycket till vapenplatform, speciellt inte när de lokala spjutbärarna slänger sten på hästarna och sätter käppar i hjulen...

Hela poängen är att du undviker närkontakt. Två man, en förare, en bågskytt. I och med att du är snabbare än fotfolket kan du också välja avstånd. När man började försöka springa ikapp dem lade man till skyddande vältränade löpare som skulle hålla folk borta.

Du kan lika gärna hävda att balansera på en häst med pilbåge inte är mycket till vapensystem. Samma princip här, bara dyrare och mindre sofistikerat, men infanteriet var ju också mindre sofistikerat, så det funkade bra.

[BigPapaBear]

Det jag framför allt gillar med hela den här diskussionen är användandet av ordet "vapenplattform". Det kan få en cyklist med slangbella att låta som en robotbåt.