[Ohman]

Har bara spelat två gånger hittills men bägge partierna har följt samma mönster. Så jag vill gärna höra hur andras erfarenheter har varit. För mig har det sett ut så här:

Italienarna rycker fram mot Mersa Matruh och stoppas av britterna efter ca 2 rundor. Därefter rycker britterna fram mot Tobruk och brukar hinna dit ungefär samtidigt som Rommel.

Därefter så stångas tyskar och britter mellan Tobruk och Bardia under resten av spelet. Fronten flyttas max 10 rutor öster/väster.

Båda sidor har svårt att få fram supply som kan räcka till någon ökenexpedition och längs kusten är det tok-enkelt att försvara sig med hjälp utav terrängen.

Även om endera sidan lyckas bygga upp supply som kan användas till att skickas trupper söderöver så är det ofta inte så svårt för motståndaren att blockera dessa rörelser tillräckligt länge för att supply-blipparna ska bli uppätna.

Så just nu så är det 6-8 turns med manövrar och spänning följt av 20-22 turns av stora försvarsstacks och mycket pillrande men ingen action alls.

Det här är ju inte så skoj så jag undrar om någon regel har missuppfattats eller liknande? T.ex så är den brittiska armén rätt stor och svår att underhålla, många av enheterna står ju bara och hänger i dom bakre leden hela spelet. Eftersom det ofta är svårt att förstärka enheterna vid fronten så används reinforcements ofta till rebuilds av döda enheter, med resultat att hela den brittiska marker-floran befinner sig på brädet mest hela tiden.

Så vad tror ni? Brukar det se ut så här för er också?

[BigPapaBear]

Jag känner inte riktigt igen mig. Har spelat fyra partier (tror jag) och det brukar svänga rejält. Italienarna kliver fram till Sidi Barrani och slår läger där - går man längre fram blir man omringad av britterna utan nåd. Därefter langar britterna iväg en rejäl vänsterkrok och trycker tillbaka italienarna till Benghazi (Tobruk brukar rasa också). Därefter kommer Rommel och pressar på så långt det bara går. Ibland kommer man bara till Sidi Barrani, ibland nästan till Nilen. Sedan börjar den långsamma reträtten.

Mycket av ovanstående manövrar bygger på att man lär sig utnyttja systemet; overrun - combat - overrun (exploit). Man måste ha fart på bitarna!

Det vanligaste nybörjarmisstaget (IMO) brukar vara att man inte gör tillräckligt stora omfattningar för att tvinga motståndaren att reagera. Man måste våga vara lite crazy...

[Elias Nordling]

Jag känner dock igen mig. Plus att det är svårt att döda av trupper i samma takt som man får dem.

[sfclinken]

Mycket av ovanstående manövrar bygger på att man lär sig utnyttja systemet; overrun - combat - overrun (exploit). Man måste ha fart på bitarna!

Det vanligaste nybörjarmisstaget (IMO) brukar vara att man inte gör tillräckligt stora omfattningar för att tvinga motståndaren att reagera. Man måste våga vara lite crazy...

Jag håller med Björnen. I de parti jag har spelat har det alltid svängt fram och tillbaka. Mycket betoning på "tillräckligt stor omfattning". Jag tycker man blir lite vilseledd av tidsskalan. Spelet är inte så långt (i turns räknat) och ska man hinna med så gäller det att vara offensiv. Tysken har ju fördelen att ha flera starka enheter som är exploitcapable vilket innebär att man kan komma in långt bakom fiendens linjer och störa supplylines.

Fast det är klart. Om ingen vågar vara offensiv så är det klart att det blir stillastående.

[sfclinken]

Föressten så är oaserna i Afrika II ruskigt viktiga ur ett "hota supply lines" perspektiv. Den som har kontroll på dom med ett par exploitcapable enheter kan ställa till med mycket oreda.

[Ohman]

Så om vi inför en husregel om att man inte får tveka utan måste våga så bör det bli mer fart i spelet?

Elias är lite inne på ett annat fenomen jag har märkt. Speciellt britterna får tillbaka sina döda trupper i ett rasande tempo. Man kan dessutom återbygga "withdrawn" units gratis vilket gör att enheter aldrig lämnar kartan för mer än en turn eller två.

Detta gör att britten ständigt har flertalet divisioner som står och skräpar bakom fronten. Säkert bra att ha i reserv men för det mesta så står dom bara där och äter supply. Ibland hade man gärna skickat iväg en större mängd enheter för att kunna spara in lite på underhållet.

En tänkbar husregel har varit att withdrawn units hamnar i restriction-boxen istället för att anlända som reinforcements och därmed måste sättas i spel med step loss. Britten kan ju då också välja att inte sätta dom i spel direkt, men vi har aldrig testat detta.

[sfclinken]

Som sagt. Vi spelar alla olika. SCS gynnar den som är offensiv. Blir inte alla spel två trista försvarslinjer om ingen vågar sig på ett anfall?

[sfclinken]

Ett vanligt misstag man gör i början som tysk är att försöka behålla så mycket trupp som möjligt istället för att se till så att SPn går till viktiga enheter istället. Dvs att man har förberett ett lager med SP tills tysken anländer.

[karlsson]

Första gången jag spelade med brosan så blev det stilleståndskrig. Jag var britt och försökte med operation compass, han gjorde ett djärvt motanfall och slog en 11 eller 12. Erövrade/förstörde mina supply points, mitt anfall kom av sig och fronten flyttades endast något framåt.

När han hade byggt upp sina styrkor så avancerade han långsamt och jag retirerade långsamt. Ingen vågade göra någonting, det blev tråkigt och så vi gav upp.

Jag tänkte om, gjorde ett nytt försök solo och kriget blev mer rörligt men fortfarande var det kort område som striderna stod i. Som tidigare skrivet måste man antagligen våga mycket mer.

En intressant situation uppkom som inte hann avslutas, köksbordet skulle visst användas till annat... Väldigt många brittiska trupper blev instängda i och runt Bardia. 15. Pansardivisionen, 17. Pansardivisionen och Ariete lyckades stänga av vägen och formligen krossa den nedgrävda 7. Arm (ökenråttorna?).

Min fråga gäller evakuering av trupp via sjövägen. Har för mig att det står i reglerna att detta inte räknas på hamnens kapacitet. Det står väl också att britterna alltid har tillräckligt med coastal shipping för att använda hamnarnas kapacitet. Hur mycket trupp kan britterna evakuera per drag från bardia? Oändligt eller lika mycket som bardia och mersa matruhs kapacitet (~1trupp)? Har alexandria betydelse?

/han som gräver i gamla trådar