[Strv102r]

Efter GT2. Ryssarna tappar i förhållande till det historiska förloppet. Man har tagit en hel del steplosses, men det löser sig med det stora antalet replacements man har i början av spelet.




Nu börjar offensiven även i norr. Lokal framgång.

[Strv102r]

Den tyska fördröjningsstriden i söder går bra, men i centern är det värre. MINSK hotas men det är bra försvarat. I sydväsr ser man förband ur 1. ukrainska fronten. De får inte operera längre norrut än vad de gör nu så de är ganska irrelevanta.



Närbild på läget vid MINSK. Observera att det är två stycken kårer i MINSK i en prydlig stack.




Läget i norr är nog under kontroll?

[Strv102r]

Men ryssen lyckas delvis inringa MINSK och slår en etta i anfallet. Det enda som leder till DE på det relativt låga oddset. Även anfallen söder MINSK blir en serie statistiska osannolikheter.




I norr lyckas ryssen slå den kår som skyddar NARVA-arméns urdragningsväg. Tysken evakuerar omgående NARVA. Men kanske för sent?

[Strv102r]

Nu går det fort västerut. Men nu kommer ryssarna att köra slut på underhållet så det kanske lättar lite?




I norr kollapsar fronten helt.

[Strv102r]

Ytterligare en vecka senare. De ryska fronterna sprids ut lite eftersom arméerna rör sig olika fort när underhållet tryter. Tysken förbereder försvaret av Ostpreussen.

[Strv102r]

Tysken har lyckats förstärka RIGA med förbanden från NARVA. I övrigt satsas allt på att försvara Ostpreussen med hjälp av de fortifikationer som finns där.

[Strv102r]

Efter lite förstärkningar känner sig tysken mopsig och genomför motanfall mot de nest framskjutna ryska förbanden norr och öster om INSTERBURG. Svaga fientliga arméer slås faktiskt!




Ett motanfall öster om RIGA trycker bara fienden lite bakåt.

[Strv102r]

Slutläget! Tysken håller på att slå upp ringen runt RIGA medan han har möjlighet att inringa och slå 4 arméer, en front i centern. Ryssen har kulminerat och måste gå över på defensiven. Räknat i VP är det en tysk seger. Jaha... Det skulle vara i speltermer då för i princip hela baltikum är tappat och inte bara vitryssland. Hade jag sett att ryssen får 10 VP för att åka till kusten mellan VENTSPILS och KÖNIGSBERG hade jag kunnat fixa det och då hade det blivit en rysk seger.




Dödhögen vid spelstopp.

Detaljläget i centern.

[Strv102r]

Den sovjetiska generalsstabens uppfattning om segerns omfång

Den sovjetiska generalstaben beskriver framgången i följande mätbara termer . Operation Bagration befriade ett område på 400 km i bredd och 400-500 km i djup på 23 dagar och fortsatte därefter ytterligare. Framryckningstempot var i genomsitt 20 km om dagen i tre veckor. Tyskarna förlorade 381000 dödade och 158480 tillfångatagna soldater och officerare . Materiella förluster inkluderade 631 flygplan, 2375 stridsvagnar och stormkanoner, 8701 artilleripjäser, 5695 granatkastare, 23071 kulsprutor och 57152 övriga motorfordon. Tyskarna tvingades omgruppera 30 divisioner från andra sektorer vilket bäddade för de framgångsrika senare operationerna i Ukraina och Baltikum. Den tyska armégrupp Nord skars av från landförbindelserna med Tyskland och armégrupp syd isolerades. Operation Bagration bidrog således till de senare framgångarna i Polen, på Balkan och i Baltikum. Generallöjtnant Shilovsky i den sovjetiska generalsstaben beskriver framgången som en enastående seger av stor strategisk betydelse .

Niklas Zetterling framför kritik mot uppfattningen att framryckningstempot under Operation Bagration (och övriga sovjetiska operationer under 1944) var så imponerande. Han jämför det sovjetiska pansarförbandens framryckningstempo som han anger till vanligtvis 15-20 km per dygn och inte mer än 25km per dygn som högst, vilket stämmer med den sovjetiska uppfattningen redovisad ovan, med det tyska framryckningstempot i samma operationsområde sommaren 1941 (fast åt andra hållet), som han anger till 80 km per dygn för de tyska pansarförbanden . Enligt Zetterling uppnådde de sovjetiska pansarförbanden inte mycket högre framryckningstempo sommaren 1944 än det tyska infanteriet uppnått sommaren 1941 i samma terräng. Jag vill framhålla att för att klassificera en operation som ett exempel på manöverkrigföring så behöver man inte uppnå ett visst specificerat framryckningstempo. Manöverkrigföring går ut på att uppnå ett relativt högre tempo än fienden. Om fienden inte rör sig alls utan står still, bakbunden av högre chefers order att inte ge upp terräng, räcker det att uppnå ett framryckningstempo på 20 km per dygn om detta innebär att fienden hamnar i efterhand och utmanövreras. Att de tyska förbanden hade förmåga att utveckla ett högre tempo än de sovjetiska kan mycket väl vara sant, men det är också i detta sammanhang ointressant då de under operation Bagrations kritiska skede inte tilläts utveckla detta höga tempo utan statiskt stod still enligt order. Zetterlings kritik är i sig korrekt, men för mitt syfte irrelevant.

Zaloga anger på siffrorna till mellan 300 000-350 000 varav 150 000 fångar vilket gör en skillnad på ca 190 000 mot den sovjetiska generalstabens uppfattning . Han anger också de sovjetiska förlusterna till 178 507 vilket är exakt samma siffra som den sovjetiska generalstaben anger för stridsförluster. Detta kan bero på att Zaloga haft Shtemenkos The Soviet generalstaff at war 1941-45 som källa. Denna har sannolikt använt samma kvarlevor som källa som den sovjetiska generalstaben i sin studie, Krivisheev (The secret classification is removed): Losses of the USSRs armed forces in wars, combat operations and military conflicts. Moskva Voenizdat 1993 Sid 202-203. Generalstaben redovisar också medicinska förluster på 587 308 man i denna källa.

Zetterling framför också kritik mot det angivna förhållandet i förluster mellan tyskarna och sovjeterna. Han anser att det extrema styrkeförhållandet borde medge en snabb seger med små egna förluster men att de sovjetiska förlusterna uppgick till 770 888 man mot 399 066 tyska . Zetterling anger en högre siffra för tyskarna än Zaloga men än lägre än den sovjetiska generalsstaben. Sovjetiska källor överdriver konsekvent tyska förluster enligt Zetterling . Skillnaden mellan Zetterlings angivna antal sovjetiska förluster och generalsstabens siffra är ca 592 000 vilket är mycket nära det antal som generalsstaben redovisar som medicinska förluster. Zetterling anger också Krivosheev, med en annan transkriberad stavning, som källa. Framgångsrik manöverkrigföring anses ofta leda till mindre förluster, men högre förluster än motståndaren innebär inte med automatik att man inte tillämpat manöverkrigföring, bara att kanske man kunde ha gjort det bättre. Zetterling kan i sak ha rätt, men det diskvalificerar i sig inte den ryska krigskonsten från att vara manöverorienterad.

Zetterling jämför operation Bagration med operation Taifun, den tyska höstoffensiven mot Moskva 1941. Då anföll en tysk styrka på 1,3 miljoner man en lika stor sovjetisk styrka . Relativt sett var man hälften så stark som sovjeterna var 1944 medan sovjeterna var dubbelt så starka som tyskarna 1944 men man tillfogade större förluster (673 000 bara i fångar) med mindre förluster (bara 48 221) och detta på två veckor mot Bagrations två månader. Zetterling anser inte att Bagration var en i jämförelse lyckad operation . Vad som är en lyckad operation avgörs dock i slutändan inte av antalet framryckta kilometer per dygn eller förhållandet i förluster, utan av om man uppnått uppsatta mål. Taifun hade som mål att ta Moskva vilket misslyckades. Bagration hade som mål att slå Armégrupp Mitt och befria Vitryssland vilket lyckades.

[Strv102r]

Jag blir lite sugen att dra fram GDWs gamla Red Army, the destruction of Army group center, igen och jämföra. Där är ju skalan division för tysken så det är mer detaljerat.

[Mode]

Zetterling jämför operation Bagration med operation Taifun ...

Vad som också kan påpekas är att den gode Z. då synes förbigå bl.a. att skillnaderna mellan tyska och ryska krigsmakternas respektive effektivitet (utbildning, ledarskap, taktiskt uppträdande m.m.) var betydligt större 1941 än 1944, vilket kanske renderar hans jämförelse mindre relevans i sammanhanget.


Det har varit intressant att följa detta. Tack och fortsätt med dina "replays"!    

[Mode]

Jag blir lite sugen att dra fram GDWs gamla Red Army, the destruction of Army group center, igen och jämföra. Där är ju skalan division för tysken så det är mer detaljerat.

Ja tack!

[Elias Nordling]

Vad som är en lyckad operation avgörs dock i slutändan inte av antalet framryckta kilometer per dygn eller förhållandet i förluster, utan av om man uppnått uppsatta mål.

Det är den gamla tyska klassikern: Vi vann hela vägen till Berlin.

[Strv102r]

Zetterling jämför operation Bagration med operation Taifun ...

Vad som också kan påpekas är att den gode Z. då synes förbigå bl.a. att skillnaderna mellan tyska och ryska krigsmakternas respektive effektivitet (utbildning, ledarskap, taktiskt uppträdande m.m.) var betydligt större 1941 än 1944, vilket kanske renderar hans jämförelse mindre relevans i sammanhanget.


Det har varit intressant att följa detta. Tack och fortsätt med dina "replays"!    

Tack för den positiva feed backen!

Just det du tar upp i skillnad i effektivitet är som jag uppfattar Z själva poängen i hans resonemang. Tyskarna var enligt honom sanslöst mycket mer effektiva än ryssarna 1941 och fortfarande så mycket effektivare 1944 att det som borde varit en enkelriktad slakt (vilket det väl var enligt de sovjetiska källorna) fortfarande var en mycket kostsam historia för Sovjet enligt Z. Hans resonemang kan mycket väl vara relevant om man ska diskutera relativ effektivitet (a la "Fighting power" av van Crefeldt), men jag uppfattar att det kanske saknar relevans om man ska diskutera huruvida Bagration var manöverkrigföring eller inte (mitt arbete), eller huruvida det var en framgångsrik operation eller inte.

[Strv102r]

Vad som är en lyckad operation avgörs dock i slutändan inte av antalet framryckta kilometer per dygn eller förhållandet i förluster, utan av om man uppnått uppsatta mål.

Det är den gamla tyska klassikern: Vi vann hela vägen till Berlin.

Och vann vi inte var det österrikarens, och bara hans, fel!