[Mode]

... då de kördes i en helt annan terräng än de byggts för och mångdubbelt längre än de byggts för...

Så synd!    
Att det inte blev som det var tänkt har nog egentligen ingen större relevans i sammanhanget. Fakta är fakta. I krig finns det inget som heter foul.

[Mode]

Utifrån var träffen tog så är det så att  faktumet att  inte vagnen fick värre skador är en kombination av en målets konstruktion och verkansdelens utformning.

Hade inte vagnarna dessutom fått extra splitterskydd ("spall liners" av kevlar) monterat inuti för att höja skyddsnivån?

[Strv102r]

RSVn slog genom (en RSV "bränner" inte)

Bränner eller slår....du förklarade inte hur du kunde utesluta att det INTE till vissa delar kunde handla om tur/otur. Var det inte tur för skytten att RSVn inte SLOG sig igenom honom istället?

Kanske för att du utgick från just det specifika fallet med den exakta träffbild som blev. Jag såg till incidenten som helhet, då kunde det precis lika gärna slutat annorlunda. Bättre skytt, snabbare fordon, ojämnare terräng. Hur många faktorer som helst som skulle kunnat påverka slut resultatet.

Som du själv skriver; jag utgick från det rent tekniska vapenverkansresonemanget. Det var tur för skytten att träffen tog lågt och tur för skyttegruppen att den tog långt fram. Det kanske också var tur att det var en extremt  verkansoptimerad AT-3 sagger konstruerad för att slå genom tjockt stridsvagnspansar på bekostnad av restverkan, och inte en Spränggranat från en T-55. Utifrån ditt perspektiv har du givetvis rätt.

[Strv102r]

... då de kördes i en helt annan terräng än de byggts för och mångdubbelt längre än de byggts för...

Så synd!    
Att det inte blev som det var tänkt har nog egentligen ingen större relevans i sammanhanget. Fakta är fakta. I krig finns det inget som heter foul.

Nej, det spelar ingen roll för soldaten där och då, Men samtidigt betyder inte det att vagnen inte i sig var bäst i sin klass under 60 och 70 talen.

[Strv102r]

Utifrån var träffen tog så är det så att  faktumet att  inte vagnen fick värre skador är en kombination av en målets konstruktion och verkansdelens utformning.

Hade inte vagnarna dessutom fått extra splitterskydd ("spall liners" av kevlar) monterat inuti för att höja skyddsnivån?

Minns inte när den modifieringen gjordes, men den hade nog inte hjälpt så mycket mot en AT-3 Sagger. Om inte RSV III strålen redan börjat fragmenteras rejält vid genomslaget.

[Adjudant]

RSVn slog genom (en RSV "bränner" inte)

Bränner eller slår....du förklarade inte hur du kunde utesluta att det INTE till vissa delar kunde handla om tur/otur. Var det inte tur för skytten att RSVn inte SLOG sig igenom honom istället?

Kanske för att du utgick från just det specifika fallet med den exakta träffbild som blev. Jag såg till incidenten som helhet, då kunde det precis lika gärna slutat annorlunda. Bättre skytt, snabbare fordon, ojämnare terräng. Hur många faktorer som helst som skulle kunnat påverka slut resultatet.

Som du själv skriver; jag utgick från det rent tekniska vapenverkansresonemanget. Det var tur för skytten att träffen tog lågt och tur för skyttegruppen att den tog långt fram. Det kanske också var tur att det var en extremt  verkansoptimerad AT-3 sagger konstruerad för att slå genom tjockt stridsvagnspansar på bekostnad av restverkan, och inte en Spränggranat från en T-55. Utifrån ditt perspektiv har du givetvis rätt.

Som det är skrivet ovan så får jag uppfattningen att verkan i målet blev lindrigare ju tunnare pansar det hade. Är det mängden smält pansar som utgör faran för de som färdas i fodonet? Att det alltså ger större verkan att skjuta spränggranat mot tunt pansrade mål hellre än en rsv-laddning med "smalt", men djupt, riktad sprängverkan?

[Strv102r]

Oj... Detta blir ett långt svar om hydrodynamiska genomslagsförlopp hos RSV III och utformning och material sammansättning i koner i en pansarspränggranat. Återkommer i morgon när jag har tid. Vill bara påpeka att det inte finns något smält pansar i förloppet. Målmaterialet beter sig som om det vore flytande, men det är det inte, och det rör sig faktiskt främst i motsatt riktning som RSV stråle, alltså ut från målet.

[Adjudant]

Njae, nån överdrivet lång utläggning behövs rakt inte för min del. Var bara lite fundersam över fakta, speciellt med tanke på att pvpjäs 1110 inte kunde skjuta spräggranat som ikv91 kunde. Och eftersom nämnda pjäs oftast (?) skulle bekämpa just pbv'er (motsvarade) så verkade detta som en brist. Men vår rsv-ammunition kanske var mer "allround" än just at-3.

[Strv102r]

Korta svaret är ja. AT-3 och även 73 mm Psrak till BMP-1, BMD-1 och SPG-9 var genomslagsoptimerade genom att konen bara innehöll koppar och var utformas för att ge maximal lång sammanhängande stråle (= tunn stråle) för ett högt genomslag i mm. Pvpj 1110 Psgr är ett bra exempel på en Psgr som utformats för att ge bra restverkan i målet. Konen är av koppar, men är trumpetformad vilket ger en kortare men tjockare stråle. I Pskott m/86 är konen klädd med aluminium vilket är ett pyrofort ämne. Minskar strålens längd men ger bättre effekt bakom pansaret än en tunn stråle som faktiskt helt litar på att den träffar något sårbart på andra sidan.

[Mode]

Vilka andra metaller har använts? Har någon experimenterat med andra pyrofora metaller såsom zirkon eller uran?

Vapentekniska detaljer är intressanta men kanske lite vid sidan. Borde vi inte flytta den här tråden snart?

[Holmgren]

Vapentekniska detaljer är intressanta men kanske lite vid sidan. Borde vi inte flytta den här tråden snart?

Absolut!

Det var alltså här som denna tråd återfanns innan inläggen om Pbv 302 bröts ut.

[Strv102r]

Vilka andra metaller har använts? Har någon experimenterat med andra pyrofora metaller såsom zirkon eller uran?

Det har säkert experimenterats friskt. Men de exempel jag känner till använder aluminium.