[Strv102r]

Vad höll väst på med innan Desert Shield/Storm som betraktads som att de la hinder i vägen för att nå Storkalifatet? Min uppmärksamhet var riktad mot stamkrigen på Balkan och frigörelsen i Centraleuropa innan Desert Shield/Storm inträffade.

I Al Qaidas världsbild så är det bara tack vare västs stöd som de korrupta prinsarna kan sitta kvar vid makten i Arabien, eller Mubarak i Egypten. Israel överlever bara tack vare västs stöd. Karzai i Kabul? Regimen i Baghdad?

Det hinduiska Indien och det judiska Israel fick skaffa kärnvapen men inte de muslimska Irak, Iran eller Pakistan. Det muslimska Kosovo förhindrades bli självständigt från det kristna Serbien, men det kristna Östtimor gick bra att hålla separat från det muslimska Indonesien. Kashmir hålls i det polyteistiska Indien och i Szechuan förtrycks muslimer av kinesiska ateister precis som muslimer förtrycks i thailand och på Filippinerna. Bosnien? Tjetjenien?

Detta är inte en serie tillfälligheter som saknar samband. Det är den stora anti muslimska korsfararkonspirationen.  Att vi har andra synvinklar, andra persektiv, som vi anser förklarar detta med helt andra skäl är för en som ser allt genom teokratiska glasögon ointressant. Sanningen ligger ju i betraktarens ögon. Allt ont "började" med kalifatets upplösning då de västallierade krossade det Ottomanska imperiet 1919 och Kemal Atatürk sekulariserade Turkiet. Det är de 70 år av skam som Bin Laden talade om på 90 talets början och som ingen i väst begrep någonting om då.

Och på KAIA (Kabul International Airport) kunde man köpa T-shirts med en bild av en korsriddare som knäböjer vid sitt svärd framför en karta av Afghanistan... Amrisarna sprider vykort där en jävla skabbig örn med utbredda vingar går in för landning över en kartbild över mellersta östern och centralasien... Vi är ju så skickliga...  

[Snowfox]

Bra executive summary Ola! Det var en sorgligt lång lista på olika händelser du räknar upp som bidragande faktorer till korsfararperspektivet.

Den där bilden på flygplatsen visar bara på att amrisarna har svårt att sätta sig in i hur andra kulturer ser på livet. Men det visar väl också på att de inte riktigt visste vad de ville med inmarchen förutom att störta Talibanerna och stänga utbildningslägren.

@Bigpapabear, jag måste erkänna att jag inte såg att Israelfrågan kunde vara en väsentlig faktor i korsfararperspektivet, de extrema har ju inte flockats under fanorna för att lösa frågan med våld, utan verkar rätt nöjda med att folk lever i armod på västbanken bara de tror på "rätt" sak.

[Strv102r]

Rekommenderar böckerna "Through our enemies eyes" och "Imperial Hübris, why the west is losing the war on terror" av Michael Scheuer. Fd chef Bin Laden enheten på CIA. En bitter man med mycket "vad var det jag sa?" i sina böcker, men de ger en bra syn av hur fienden ser oss. vare sig han eller jag anser väl att de har rätt, men som de sade in "Starship troopers": To fight the bug, you must understand the bug!

En viktig sak för mig är att jag köpte de böckerna på Bahgram, den stora gamla sovjetiska, numera amerikanska flygbasen norr om Kabul. Undrar hur mycket Bin Laden/Al Qaida  kritiska böcker du hittade i hans gömställen?

[Elias Nordling]

>som de sade in "Starship troopers": To fight the bug, you must understand the bug!

Det har för övrigt påpekats flera gånger att Starship Troopers är en närmast perfekt allegori över "The War on Terror", fast gjord många år före det hände! Inga konflikter som ägt rum innan filmen gjordes passar alls lika bra.

[silversixx]

@Bigpapabear, jag måste erkänna att jag inte såg att Israelfrågan kunde vara en väsentlig faktor i korsfararperspektivet, de extrema har ju inte flockats under fanorna för att lösa frågan med våld, utan verkar rätt nöjda med att folk lever i armod på västbanken bara de tror på "rätt" sak.

Nu blir det politiktråd över det här, så jag kanske inte borde svara. Först vill jag tacka Ola för insikten, även andra vänner som varit i Afghanistan och människor jag känner som kommer därifrån har nämt värre exempel än tischorna.

@Snowfox: Fast du har ju numer en ny rörelse inom extremhögern som förenar extremisraeler* med antimuslimer. English Defence League är ett bra exempel på detta, och här närmast i sverige, bröderna Ekeroth; Sverigedemokrater och personerna bakom politiskt inkorrekt och andra sajter.


*Extremisrael är ett rätt dåligt ordval och jag kan säkert googla upp vad de kallar sig igentligen. Men det är för det mesta ortodoxa som gör en tolkning av att Messias inte kan återvända till det heliga landet så länge det är befolkat av folk med fel religion. Främst då islam då det faller inte bra med palestinierna, och sen kristna eftersom det inte är en riktig religion i deras ögon. De är starka i USA och kan likställas med alla andra fundamentalistiska grupper.
Det fina i kråksången är att detta orsakar en splittring inom extremhögern. För helt plötsligt har du människor som tycker att det är okej att samarbeta med judar för ett slutgiltigt mål, och å andra sidan har du en grupp människor som tycker det är okej att använda judar till den slutgiltiga lösningen.

[Fredrik H]

Rekommenderar böckerna "Through our enemies eyes" och "Imperial Hübris, why the west is losing the war on terror" av Michael Scheuer. Fd chef Bin Laden enheten på CIA. En bitter man med mycket "vad var det jag sa?" i sina böcker, men de ger en bra syn av hur fienden ser oss. vare sig han eller jag anser väl att de har rätt, men som de sade in "Starship troopers": To fight the bug, you must understand the bug!

En viktig sak för mig är att jag köpte de böckerna på Bahgram, den stora gamla sovjetiska, numera amerikanska flygbasen norr om Kabul. Undrar hur mycket Bin Laden/Al Qaida  kritiska böcker du hittade i hans gömställen?

Det verkar som om böckerna till stor del handlar om samma sak. Är det värt att läsa båda eller är det någon av dem som du rekommenderar framför den andra?

[Strv102r]

Mycket av budskapet från "Through our enemies eyes" återfinns i den senare boken. Den räcker utmärkt.

[Snowfox]

Uppriktigt sagt, svensk extremhöger??? Är de väsentliga för några andra än folk som befolkar andra ytterligheten av det politiska spektrumet? Låt oss hålla oss ifrån den politiska sörjan om det går.

[Snowfox]

Efter Elias kommentar kring segervillkoren så tog jag och plockade fram regelhäftetn för att kika lite på dem.

"Jihadist"-sidan vinner mycket riktigt spelet om de lyckas fira av en kärnladdning i USA. Tack och lov fanns det designers notes som fyllde ut bilden lite. Jihadisterna vinner om de åsamkar USA så mycket skada att de inte längre vill stödja moderata krafter i området. (Exempelvis miljardstödet till Egyptens militär). När USA är borta så kan rättankande muslimer föra in landet på den rätta vägen. Det här passar väl in i Storkalifatsdrömmen som Ola beskrev.

Att detonera en kärnladdning inom USA:s gränser ger en sudden death seger. Det motiveras med att de politiska effekterna i USA vid en sådan händelse är omöjliga att förutse. Motpolerna man kan se framför sig är  Isolationism kontra Totalkonfrontration (En enad nation typ Day of Infamy) och ena fallet så får Jihadisterna precis vad de vill uppnå och andra fallet så ändras förutsättningarna i konflikten fullständigt jömfört med de som spelet bygger på.

Är det realistiskt att anta att Jihadisterna faktiskt sökte införskaffa sig den här typen av vapen? Troligen inte, även om vi kunde läsa både en och annan artikel om bortslarvade kärnvapen inom fd Sovjetunionen under 90-talet så låter det lite för mycket Hamilton om det.

Det som är intressant nu är om kärnvapenalternativet är så domineraden i spelet att det blir ett ensidigt fokus på detta under spelets gång. Någon som vet?

[Elias Nordling]

Inte vad jag har hört. En annan kritik som förekom i Battles-recensionen (som trots allt var väldigt positiv) är att spelet jämfört med verkligheten är väldigt "fladdrigt". Regimer växlar fram och tillbaka över hela kartan när det i vekligheten under perioden endast är en stat som möjligen kan sägas ha växlat regim fram och tillbaka (Somalia).

Det här är förstås inte något specifikt problem för detta spel utan snarare en slags sjuka för hobbyn som förmodligen orsakats av att andra världskriget är grundparadigmet i hobbyn. Hur ofta ser man t ex ett operativt eller strategiskt spel från 1800-talet eller tidigare där man faktiskt har mindre än ett fältslag om året?

[Malcovitz]

@silversixx

Den messianska judendomen är inte zionistisk. Den lilla messianska existerande gruppen inom den ortodoxa judendom kallar sig "Naturei Karta" och anser det det heliga landet inte kan återskapats innan messias har återkommit (och personligen hjälpt till att erövra det). De tror även att detta endast kan ske i en "messiansk era" när saker och ting är mycket fridsamma. De anser att den nuvarande judiska staten är en skuggbild av det sanna Israel och att de orättvisor som araberna får genomleva där är fel.

De militanta grupperna inom inom den ortodoxa judendomen kallar sig för "Gush emunim" (de rättfärdigas block) och "Ateret Kohanim" (prästernas krona). Dessa grupper menar på att Samarien och Judéen (idag ungefär centrala Västbanken) har lovats dem av Herren och att det därmed är deras religiösa plikt att återerövra dessa områden "BaEsh uvaMaim" (betyder ordagrant genom eld och vatten, men betyder idiomatiskt snarare med blod och eld). Dessa grupper är de israeliska bosättarnas "ideologiska motor" och mycket våldsbenägna. Det var för övrigt dessa grupper som låg bakom mordet på Yitzhak rabin.

De messianska judarna är å andra sidan mycket stillsamma och har mest gjort sig kända för att åka på fredskonferenser i Iran.

[Johan]

@Snowfox: Fast du har ju numer en ny rörelse inom extremhögern som förenar extremisraeler* med antimuslimer. English Defence League är ett bra exempel på detta, och här närmast i sverige, bröderna Ekeroth; Sverigedemokrater och personerna bakom politiskt inkorrekt och andra sajter.

...

Det fina i kråksången är att detta orsakar en splittring inom extremhögern. För helt plötsligt har du människor som tycker att det är okej att samarbeta med judar för ett slutgiltigt mål, och å andra sidan har du en grupp människor som tycker det är okej att använda judar till den slutgiltiga lösningen.

Som jag tror mig ha förstått det:

De gamla nazisterna fick ett tillskott av främlingsfientliga under årtiondena efter 1970-talet. I Sverige så tog de senare makten över Sverigedemokraterna, vilket ledde till att nazisterna försökt skapa nationaldemokraterna och svenskarnas parti. Sverigedemokraterna har i sin tur utvecklats till att bli islamofoba eller antijihadister (beskrivning efter perspektiv) och därigenom blir det naturligt att solidarisera sig med Israel som "islamiseringens" första moståndare. Jag erkänner att jag först trodde det handlade om kamoflage, dvs hur kan vi vara nazister när vi stöder Israel, men det är nog mera bakom än så.

I England har BNP splittrats upp genom att ledaren (glömt hans namn) försökt byta måltavla men inte fått med sig större delen av fotfolket till IDL. Även i USA har naziströrelser bytt från anti-Israel till pro-Israel, kanske genom att immigrationen av muslimer upplevs som ett större hot än den mytiska Sionistiska OckupationsRegeringen (ZOG ockuperar USA inte Palestina).

Det finns fortfarande (vad jag kallar för ideologiska) nazister som stöder palestinierna mot Israel, tex resten av BNP, Blood and Honor och KKK:s gamla ledare David Duke. Det finns tom tyska nazister som välkomnar invandring av muslimer eftersom det kommer att motverka "judarnas makt".

Ett antal (vad jag kallar rasistiska eller främlingsfientliga) nazister har gått samma väg som Sverigedemokraterna, tex ariska brödraskapet som förut varit starkt allierat med PLO.

På samma sätt har stora delen av vänstern blivit tydligt mer antisemitisk, man har tom tagit över gammalt nazistiskt tankegods genom att yra om den judiska makten över USA samt hur judaismen är rasistisk för att bara ta två exempel.

Med risken att mycket av detta är föråldrad info. Jag följer inte detta dagligen.

[Lee Brimmicombe-Wood]

Labyrinth may be the most nakedly ideological game I've ever played, a retarded unicorns and pink ponies fantasia in which states can be nudged towards 'good governance' (whatever that is) with a bit of aid and a firm word from the State Department.

It's utter bollocks. The game is ludic enough to entertain, though.

I made some suggestions on Perfidious Albion on how to fix the game by nudging the premises a little:

(1) Imagine this is a game not about the GWOT, conflating all these local revolutionary and resistance groups into a Jihadist monolith, but specifically about suppressing the Al Qaeda network? The funding/cell model would seem to fit better here.

(2) Given the premise above, then the game comes more about policing and intelligence and judicial action rather than about a struggle of ideologies.

(3) This would mean we could abandon the governance mechanics. Victory is not about governance, it is about stripping the network and denial of operations. The victory conditions would change.

(4) It seems to me that the mechanics around governance, with its good/fair/poor scale could then be recast and rebranded as effectiveness of intelligence, police and judiciary (into which we may need to pour their ideologies and relations with their governments). A 'good' agency would be a well-resourced organisation that collaborated well with the US Intelligence agencies and provided timely intel and/or support (rendition, etc.).

Now this is something that could be altered in non-geological time by the US/Western nations building relations with local Intelligence, providing of aid and resources, intel-sharing etc.

Under something like this the status of a rogue agency such as the ISI in Pakistan becomes of enormous interest to us. We may need to account for their ideology and agenda when trying to flip them.

But more specifically, victory conditions then revolve not around turning governments 'good' (whatever that means) but in building an effective counter-network to the AQ network.

(5) This would offer interesting opportunities to turn the US into a cooperative play exercise, such as CIA/NSA/Pentagon/State, with competing agendas.

[Elias Nordling]

Sounds like a variant in the making!

[Lee Brimmicombe-Wood]

It could be done but I think it would be a rather thankless task. I'm not sure I could be arsed.