[Andreas Lundin]

Nåja, du segrade ju för bövelen. Så du spelade inte så tokigt ändå.

[Scipio]

Ah, men han kanske inte vann tillräckligt mycket...?  

[Doomfarer]

¡Viva la Revolución!

[Elias Nordling]

Han kanske tyckte han själv spelade dåligt och ni andra direkt pinsamt dåligt?

[Doomfarer]

Vi spelade nog alla suboptimalt, jag lyckades dock få ihop en hel hög revolutionärer som vann spelet åt mig.

[Delirium]

Pax Porfiriana är komplicerat när det gäller att veta vem som egentligen leder i första hand och att veta vad jag kan göra för att förstöra för den som leder i andra hand.

Det första problemet har att göra med att det finns fyra, eller till och med fem sätt att vinna på, beroende på vilken Regim som gäller och att Regimen kan ändras snabbt.

[thermopylai]

Det första problemet har att göra med att det finns fyra, eller till och med fem sätt att vinna på, beroende på vilken Regim som gäller och att Regimen kan ändras snabbt.

Uuääh! Där dog spelintresset för mig. Hittills har det ju låtit superintressant, men det här låter som den sortens abstrakt meningslös komplexitet som gör mig tokig med vissa spel. Så om man ska spela bra måste man varje runda analysera hur alla de andra spelarna kan vinna på ca 12 olika sätt? Usch!

[Delirium]

Lite drastiskt uttryckt men låt oss ta ett parti på Lincon så får du se vad jag menar.