[ErikLj]

Köpte S&T spelet Nord Kapp, "World War III in the Artic circle" för ett tag sen. Då det utspelade sig i mitten av 80-talet och jag då, och en bit in på 90-talet, jobba en del med försvaret av norra Sverige så var det kul att se hur spelet såg på Sverige.

Spelets set upp gav svenska armén en pansarbataljon, P5,en skyttebataljon, I19, och ett artilleriregemente i Boden och tre skyttebataljoner, I22, i Kiruna. Som förstärkning skulle fyra  dagar efter Sovjet korsade den svenska gränsen ytterligare tre brigader, NB5, 20 och 21, om tre bataljoner var komma söderifrån tillsamman med ett artilleriregemente och en jägarbataljon ,K4.

Detta ligger en bra bit från vad som låg i våra planer. Grunden var att tre fördelningar om fyra norrlandsbrigader, två infanteribrigader och två pansarbataljoner skulle finnas i Övre Norrland. Alltså saknas knappt hälften av brigadbataljonerna och en pansarbataljon. Även om allt kanske inte skulle vara på plats när Sovjet anföll Norge så skulle nog det mesta vara på plats några dagar senare och framförallt efter en inmarsch i Finland.

Att I22 fått tre skyttebataljoner och K4 bara en jägarbataljon är också lite tokigt. De skulle tillsammans bidrag med upp till motsvarande tio jägarbataljoner utspridda längs hela gränsen. Allt lokalförsvar i gränszonen om otaliga bataljoner, fasta batterier, hemvärn, förberedda ställningar, fördröjande fältarbete mm saknas också helt.

Sveriges armé är alltså rejält underskattad i spelet. Uppställningen är också  tokigt. Grunden var lokalförsvaret och jägarna närmast gränsen och sen brigaderna en efter en bakom från söder till norr, beredda att slå. Under en mobiliseringsfas skulle brigaderna mobilisera nära sina hemmaregementen, lösa förstahandsuppgifter och sen transporteras till sina fördelningar bakom älvlinjerna.

Å andra sida består de totala ryska styrkan för Norge, Sverige och Finland av ca fyra mekaniserade divisioner och en luftlandsättningsdivision. Även det är en viss underskattning jämfört med det vi planerade för.

/Erik

[Andreas Lundin]

Glöm inte gränsregementena som var av brigadstorlek i vissa fall. Jag tror man bara kallade dem regementen för att undkomma internationella åtaganden om nedrustning eller nåt sånt.


Via Tapatalk

[Strv102r]

Den svenska slagordningen verkar vara grundad på vår fredsorg till del, och ser inte skillnaden mellan fredregementen och brigader. Flera av de förstnämnda satte ju upp två brigader och en skur territorialförband. Dessutom satte P5 upp tre strvbat ÖN.

Det hela blev så dåligt ur min synvinkel att jag avyttrade spelet utan att ha punchat det.

[ErikLj]

Hade lite slarvigt bakat in gränsregementen i det utanför fördelningarna och kallat det lokalförsvar. Men helt rätt, det fanns ett antal skyttebataljoner, F, till som grupperade mer gränsnära.

Att exakt räkna bataljoner blir svårt då vi  omorganisationer en del under åttitalet. T ex gick vi väl från tre Pbat ÖN till två någon gång på åttitalet men antalet stridsvagnar var detsamma. NB gick väl från tre bat till fyra men ändrade samtidigt från fyra till tre komp per bat så totalen var lika.

När jag höll på fick jag känslan att gränsreg i huvudsak var för att lura politikerna och delvis oss själva, vi minskade antalet brigader men behöll totalvolymen.

[ErikLj]

När vi ändå är inne på ämnet, Sverige under kalla kriget i spel, måste jag nämna Arctic Front i serien The Third World War av GDW, en på många sätt utmärkt serie.

Sverige får 29  brigader och lite flyg och ingenting mera, inget KA, ingen flotta, inget lokalförsvar, inga fördelningsförband. Det tillsammans med en konstig utgångsgruppering och regler för hur Sverige ger sig gör att det blir möjligt för Sovjet att efter någon veckas krigande i hela Europa kuppa  Sverige. Tror man kunde luftlandsätta och landstiga rakt in i Göteborg, Stockholm och Malmö med mindre förband och vips gav Sverige upp. Kanske möjligt innan storkrig bryter ut men väldigt tveksamt efter en mobilisering.

Till på köpet är Norrlandsbrigander mekaniserade och bättre än våra pansarbrigader.

[Strv102r]

Ja, men å andra sidan är en massa divisions- och kår- och arméförband bortrationaliserade i GDWs spel för övriga parter också. Slår dock hårdare mot oss kanske pga vår struktur. Gillade verkligen Third World War, men arcric front blev för dåligt just av de skäl du nämner. Våra 5 Mekbat F hade ju lite mer punsch till de brigader de underställdes  som ett litet exempel. Var ju till del pga av detta jag tog fram mitt eget system...

[ErikLj]

Ett problem med både Arctic Front och Nordkapp är att bara brigadförbanden är med. Allt vad gäller lokalförsvar och i AF, KA och flotta, är helt borta.

Det gör att stora delar av Sverige blir tomt och att brigaderna behövs för att försvara ställen där det i verkligeheten fanns fullt med lokalförsvar eller KA.

Vi får kanske se det som något positivt. Att vår struktur inte var helt öppen och lättillgänglig på åttitalet.

[EvilSpook]

Kul tråd.

Tänkte börja med att fräckt citera mig själv från tråden GDW:s Third World War.

Ska man vara kinkig tycker jag inte OoBn är problemet med Arctic front.  Snarare är det den konsekvens stridssystemet får för själva krigföringen.
Den bild jag fått av svenska försvaret är att man har gott om plats, bra terräng och ett gynnsamt vägnät för att kunna slå ryssen (framförallt underhållet) i lagom delar - backa slå honom igen och minera honom tills han tröttnar. (Med andra ord upplagt för att långsamt nöta ner hans proficiency).

Vad som nästan alltid händer är att de små larviga norrlandsjägarna kringränns eller krossas en efter en av ett par sovjetiska divisioner - utan att tillfoga någon skada. Om ryssen spelar lite vekt (inte använder airborne/mobile för att skära av förstärkningarna till Stockholm - tvärtemot gällande doktrin) hinner svenskarna kraftsamla i städerna och göra invasionen dyr. Annars kapitulerar svensken efter att snabbt ha förlorat sina städer.

En annan sak är abstraktionen av sjökriget. Har ryssen kontroll över Östersjön kan han göra landstigningar som han vill. Det verkliga Svenska försvaret var ju inte uppbyggt för att ha kontroll över Östersjön men däremot för att möta en landstigning. Det skulle vara jobbigt för ryssen att landsätta tillräckliga trupper för att invadera syd- och mellansverige. Det var därför vi hade sånt fokus på övre Norrland. Det blir i spelet orimligt fördelaktigt för ryssen att landstiga i Malmö och i närheten av Göteborg.

Man får med andra ord ett "centraleuropeiskt" högintensivt belägringskrig vid städerna - istället för det sega utdragna utnötningskrig i skogsterräng det sannolikt hade blivit i verkligheten...

Nu var det ju jag som köpte Centurions Nordkapp mot löfte om att spela det. Tyvärr har jag inte gjort det än men jag har läst det.   
Intrycket jag fått är dock att Nordkapp på många sätt simulerar det ovanstående på ett betydligt bättre och mer trovärdigt sätt. Även om OoB:n är bristfällig och andra saker saknas helt eller är konstiga. Men man får säkert en mer nyanserad bild när man väl spelat det.

//EvilSpook

[Tordan]

"...och bättre än våra pansarbrigader." Sant! 

[Erik Axel]

Ja, det blir riktigt egendomligt med Finland i Nordkapp också. Jag har aldrig spelat en omgång där sovjeten väljer att gå in i Sverige. Dock händer det ofta med Finland, och leder ibland till ett krig i finska Lappland som har mycket lite att göra med någon teoretisk slagordning.

Om jag minns det rätt låter Finland också Sovjet transitera på 4+. Det kan vara det bästa elementet i spelet, mycket långt från den finska självbilden men kanske en realistisk procentsats.

[Johan]

Eftersom jag lattjat med idén att uppdatera Arctic Front ville jag fråga om nån kan hjälpa mig med en lite mer aktuell organisation.

När vi ändå är inne på ämnet, Sverige under kalla kriget i spel, måste jag nämna Arctic Front i serien The Third World War av GDW, en på många sätt utmärkt serie.

Sverige får 29  brigader och lite flyg och ingenting mera, inget KA, ingen flotta, inget lokalförsvar, inga fördelningsförband. Det tillsammans med en konstig utgångsgruppering och regler för hur Sverige ger sig gör att det blir möjligt för Sovjet att efter någon veckas krigande i hela Europa kuppa  Sverige. Tror man kunde luftlandsätta och landstiga rakt in i Göteborg, Stockholm och Malmö med mindre förband och vips gav Sverige upp. Kanske möjligt innan storkrig bryter ut men väldigt tveksamt efter en mobilisering.

Till på köpet är Norrlandsbrigander mekaniserade och bättre än våra pansarbrigader.

[ErikLj]

Eftersom jag lattjat med idén att uppdatera Arctic Front ville jag fråga om nån kan hjälpa mig med en lite mer aktuell organisation.

När vi ändå är inne på ämnet, Sverige under kalla kriget i spel, måste jag nämna Arctic Front i serien The Third World War av GDW, en på många sätt utmärkt serie.

Sverige får 29  brigader och lite flyg och ingenting mera, inget KA, ingen flotta, inget lokalförsvar, inga fördelningsförband. Det tillsammans med en konstig utgångsgruppering och regler för hur Sverige ger sig gör att det blir möjligt för Sovjet att efter någon veckas krigande i hela Europa kuppa  Sverige. Tror man kunde luftlandsätta och landstiga rakt in i Göteborg, Stockholm och Malmö med mindre förband och vips gav Sverige upp. Kanske möjligt innan storkrig bryter ut men väldigt tveksamt efter en mobilisering.

Till på köpet är Norrlandsbrigander mekaniserade och bättre än våra pansarbrigader.

Org för vilket år?

Skickat från min SGP511 via Tapatalk

[Johan]

Kan man få allihop och välja sen efteråt? 

Eftersom jag lattjat med idén att uppdatera Arctic Front ville jag fråga om nån kan hjälpa mig med en lite mer aktuell organisation.

När vi ändå är inne på ämnet, Sverige under kalla kriget i spel, måste jag nämna Arctic Front i serien The Third World War av GDW, en på många sätt utmärkt serie.

Sverige får 29  brigader och lite flyg och ingenting mera, inget KA, ingen flotta, inget lokalförsvar, inga fördelningsförband. Det tillsammans med en konstig utgångsgruppering och regler för hur Sverige ger sig gör att det blir möjligt för Sovjet att efter någon veckas krigande i hela Europa kuppa  Sverige. Tror man kunde luftlandsätta och landstiga rakt in i Göteborg, Stockholm och Malmö med mindre förband och vips gav Sverige upp. Kanske möjligt innan storkrig bryter ut men väldigt tveksamt efter en mobilisering.

Till på köpet är Norrlandsbrigander mekaniserade och bättre än våra pansarbrigader.

Org för vilket år?

Skickat från min SGP511 via Tapatalk

[Detox]

För ca 17 år sedan frågade jag kungl. krigsvetenskapsakademin i ett mejl hur vår brigadorganisation såg ut 1990, då Arctic Front är tänkt att utspelas.
Här är svaret:

Hej Detox!

Expertpanelen har behandlat din fråga och givit följande svar. Jag hör av mig om mer information kommer fram.

Hälsningar
Alex S*****
Kungl Krigsvetenskapsakademien


Det är inte alldeles lätt att klara ut hur krigsorganisationen såg ut just
året 1990. Man hade i Försvarsbeslut 1988, kompletterat med ett beslut
rörande armén i dec 1989, fastställt att alla infanteribrigader org 66
skulle avvecklas samt att I 3, I 11, I 17 och P 6 med sina brigader skulle
läggas ned. Hela avvecklingen var naturligtvis inte genomförd redan 1990,
men det riktigaste torde ändå vara att "räkna bort" dem, då utbildning och
materieltillförsel hade upphört.
Så här såg det ut när besluten hade genomförts fullt ut:
Vi hade sju infanteribrigader org 77 - IB 1, IB 2, IB 4, IB 42 (senare
omdöpt till IB 12),
IB 14 (lades ned med 92 års försvarsbeslut), IB 15 och IB 16.
Norrlandsbrigaderna var fem - NB 35 (senare NB 5), NB 13, NB 50 (senare NB
20), NB 51 (senare NB 21) och NB 19.
Pansar-/mekbrigaderna var fem - PB 9 (hemmahörande vid P 4), PB 7, PB 8
(vid P 2), MekB 10 och PB 18. Under 90-talet togs begreppet pansarbrigad
bort och ersattes med mekbrigad.

Det är vad jag kan bidra med "på fri hand" men vid den här tiden var jag
chef för arméstaben så uppgifterna är nog riktiga. Om man vill ha de
officiella uppgifterna rekommenderar jag att man begär att få häftet
"Militära fakta", 1990 års utgåva, från Högkvarterets informationsavdelning
Hälsningar,
Lennart R*****rg

[Strv102r]

P6, och därmed PB26, lades ner först i FB 1992. Vi på P18 hämtade huvuddelen av våra strv104 och Pbv 302 på P6 våren 1992 inför Pa-/Mek övningen våren 1993. Vi fick de första redan våren 1992 för att påbörja utbildningen och då kom de P6:are som skulle till oss också.