[Nisse]

Jag hade seglat in och sökt strid. Fördelarna verkar överväga nackdelarna. Sen om det varit "på riktigt" och man ej haft GT:s att förhålla sig till så hade jag väntat in slagskeppen och därefter anfallit. Men nu med en tickande klocka så är det väl bara att smälla på.

För att citera bättre män än mig:

No captain can do very wrong if he places his ship alongside that of the enemy. Horatio Nelson

A good plan violently executed now is better than a perfect plan executed next week. George S. Patton

Alltid lätt när man döljer sig bakom ett skrivbord, som jag...

Trots allt: It´s just a game Focker!

[Strv102r]

Det är ju inte spelets längd som är avgörande för om han ska vänta in slagskeppen, utan om jag inser hotet, vilket jag gjort om än aaaaningen sent, och hinner lämna Libau och segla mot Riga. Om en timme vet jag vad som beslutades och om ett par resultatet.

[Strv102r]

Strax innan jag kan kasta loss mot Riga och strax innan de tyska slagskeppen från Kiel anländer ser går tysken in i libau med eskader 1, 2 och 6. Eskader 5 grupperar för att kunna sänka eventuella skadade större örlogsfartyg som ger sig av mot Riga.






Tysken har automatiskt initiativet. Min mittre grupp är slagskeppen. De som han med all rätt ska vara rädd för då de har en avsevärt större eldkraft än alla hans fartyg utom två av de minst omoderna gamla tyska slagskeppen från Kiel. Om babord ligger pansarkryssarna och om styrbord de gamla kryssarna. Bakom dem de i sammanhanget helt menlösa jagarna. Man får inte gå in i hexagoner intill fienden i hamnar så det lätta artilleriet på fartygen och torpeder har ingen betydelse. Tysken tar in tre grupper ochser ut att vilja röra sig styrbord om mina förtöjda fartyg med mer eller mindre kalla ångpannor. Jag får inte röra mina fartyg.






En av de tyska grupperna är snabbare än de övriga och drar i väg. De kommer inom synhåll och kan identifiera två av mina grupper. Det rör sig om tyska pansarkryssare.






Snart närmar sig hela den tysk styrkan och alla ser varandra. Den tyska mittengruppen består lite överraskande av fem äldre slagskepp. Jag glömde visst att inte alla slagskepp låg i Kiel. Vissa fanns i Stettin. Den bakersta gruppen består av 8 pansarskepp med tveksam förmåga. Han håller sig noggrant utom räckvidd för slagskeppen.






Uppenbarligen är han ute efter att kraftsamla alla fartyg mot mina äldre kryssare och gruppera så att mina slagskepp inte kan understödja. Nästa taktiska omgång kommer alla hans grupper samordnat komma på plats. Illa...





Tja, Efter en och halv runda är alla gamla kryssare sänkta och jag fick bara in en träff på en pansarkryssare. Den sköt bara bort Roons torpeder vilket var en ganska harmlös träff. Nedan vraken på botten i Libaus hamn



Därmed har han totalt 1 VP överläge.

Han kan nu välja på att ta den tid det tar at segla runt åt babord och komma åt mina pansarkryssare på samma sätt. det kanske kan kosta honom lite mer, men i slutändan kommer han ganska säkert att sänka dem. Eller så kan han cirkla runt åt samma håll och sänka alla jagare för att sedan ta pansarkryssarna. Sist kan han sedan ta sig an slagskeppen. Om han vill. Det är lita farligare. Ett sådant har mer relativ eldkraft mot alla pansarskeppen tillsammans än de har mot slagskeppen (även om de är pre-dreadnaughts) beroende på den starka medeltunga bestyckningen på de ryska slagskeppen och det svagare skyddet på pansarskeppen. Varje ryskt slagskepp är värt minst två tyska pre-dreadnaughts.

Oavsett vilket alternativ han väljer kommer han att i stort sett krossa Östersjö-flottan. Frågan är bara hur mycket det skulle kosta att ta slagskeppen?

Vi bryter där. Så kul är det inte att slå tärningar i massor i timmar för ett ganska förutsägbart resultat.

Nästa scenario blir i Nordsjön!

[magnus lindström]

Det är väl en tidgräns för den taktiska delen? Att han hinner sänka allt han vill är väl inte självklart?

[Strv102r]

Det är väl en tidgräns för den taktiska delen? Att han hinner sänka allt han vill är väl inte självklart?

Oklart. Reglerna säger att om en sida inte lyckats sänka alla motståndare som inte lyckats vika (vilket inte är enkelt på en öppen havsyta om fienden är snabbare) så blir det en runda till. Så långt verkar det som att antalet rundor är obegränsat.

Sedan står det att vid långa drabbningar, två rundor, så kommer den sträcka man plottat att segla minskas med en ruta. Det står inte två rundor eller mer. Ingenstans jag tittat står det hur många rundor man maximalt utkämpar.

Eftersom den taktiska storhexen som motsvarar en ruta på den operativa kartan är 10 små hex och ett skepp med en rörelseförmåga på 1 kan åka en ruta på ett GT, så borde varje GT motsvara 10 taktiska rundor. Så tänkte jag.

[magnus lindström]

Lurigt då var det återigen systersystemet. Där finns det en tydlig gräns vad man hinner på en turn. Då hade du kunnat sända förstärkningar

[Strv102r]

Lurigt då var det återigen systersystemet. Där finns det en tydlig gräns vad man hinner på en turn. Då hade du kunnat sända förstärkningar

Precis! Eller så hade vi kunnat bygga upp tryck i ångpannorna och börjat röra oss och sluppit vara stillasittande mål.

[Nisse]

Står det angivet hur långa en GT är alt vid den taktiska delen? Vet man detta hade man kunnat googla fram tiden det tar att "bygga upp" tryck i kalla ångpannor. Det tangerar, om vi inte skall säga passerar, gränsen för nördighet och "rivet counting" men hade kunnat vara ett alternativ. Eller så gör man som ni gör, helt enkelt inser att vidare spel inte känns meningsfullt och går vidare. Jag vet vad jag tycker är mest välspenderad tid, och det är inte att leta tid att bygga upp ångtryck...

[Strv102r]

Står det angivet hur långa en GT är alt vid den taktiska delen? Vet man detta hade man kunnat googla fram tiden det tar att "bygga upp" tryck i kalla ångpannor. Det tangerar, om vi inte skall säga passerar, gränsen för nördighet och "rivet counting" men hade kunnat vara ett alternativ. Eller så gör man som ni gör, helt enkelt inser att vidare spel inte känns meningsfullt och går vidare. Jag vet vad jag tycker är mest välspenderad tid, och det är inte att leta tid att bygga upp ångtryck...

Jag har inte hittat den tidsspecifikationen trots att jag letat. Därav matematiken med hex per GT/runda. Men som du skrev, hur lång orkar man gräva?

[Strv102r]

The Gorleston Raid 2-6 november 1914.

Efter slaget vid Falkland behövde amiral von Ingenohl visa framgångar för den tyska flottan så han fick tillåtelse att genomföra räder mot England med de tunga fartygen. Just denna räd hade kustbeskjutning och minering av de brittiska kustnära farvattnen som mål. Historiskt blev det ett jaså, då tyskarnas rädföretag fick kontakt med lätta brittiska enheter, bytte ammunition med varandra och återgick. Dessutom gick pansarkryssaren York på en mina och sjönk.

Den tyska (bruna) markören 1 till sjöss är rädföretaget med fyra lätta kryssare, en pansarkryssare (Blücher) och tre slagkrysssare (von der Tann, Seydlitz och Moltke). I Wilhelmshafen ligger högsjöflottan med 16 slagskepp (dreadnaughts), två pansarkryssare, 5 lätta kryssare, 12 jagare och 31 torpedbåtar. De får löpa ut när en allierat slagskepp eller en slagkryssare upptäckt i strid.

Dessutom en Zeppelinare i Cuxhaven och fyra ubåtar någonstans


De brittiska markörena:

1: fyra lätta kryssare och sex jagare.

2: Tre jagare och tre minsvepare.

3: Fyra slagskepp (Pre-dreadnaughts)

4: Ett slagskepp (Pre-dreadnaught)

5: sex slagkryssare, sex lätta kryssare, 16 jagare.

6 (till havs väster om Irland) : 12 slagskepp (Pre-dreadnaughts)

7: Slagflottan i Nordirländsk hamn: 20 slagskepp (dreadnaughts), 8 pansarkryssare, 3 lätta kryssare och 32 jagare. Får löpa ut först när ett tyskt slagskepp eller en slagkryssare genomför kustbeskjutning eller upptäcks i strid.

2 ubåtar utanför Hull.

Vädret är dimma vid start.

[Strv102r]

Den tyska rädstyrkan delas upp i två delar. Beattys och hans slagkryssare lämnar hamn. De 5 gamla slagskeppen i sydvästra England gör detsamma och förenas till en styrka.






Det börjar blåsa upp och det innebär att jagarna som finns i Beattys eskader inte kan hålla samma tempo som de tyngre fartygen utan separeras till en separat styrka som blir efter. Tyskarna närmar sig kusten rumt Hull, men ubåtarna kan inte verka på grund av sjögången. GT efteråt är det storm.






Kustbeskjutning på två täter. Stormen bedarrar.






Den ena rädstyrkan delas upp igen! Sannolikt kvarlämnas den del som minerar farvattnet utanför Hulls hamn och slagkryssare ger sig av mot sydväst för att beskjuta ett nytt mål.






Även den andra rädstyrkan delas upp. sannolikt efter samma logik. Det innebär att varje eskader på kartan består av ett fåtal eller till och med enstaka fartyg. Från norr har Beattys slagkryssare kommit ner för att skära av tyskens återseglats, liksom de äldre slagskeppen kommit upp från söder.






Två eskadrar får kontakt, men då tysken är lika snabb som Beattys eskader så kommer han undan i dimman och ovädret utan strid.

[Strv102r]

Läget efter icke-striden.

[Strv102r]

Tyskarna drar sig ut till havs. Minfälten är väl färdiglagda och sammanlagt fyra kustbeskjutningar har genomförts. Hans faryg är farligt utspridda och uppträder i mindre grupper eller kanske till och med enskilt. Nu inträffar ytterligare en kontakt. Det är Beattys sex slagkryssare och en handfull lätta kryssare som stöter på vad jag tror är ett eller två fartyg, kanske en slagkryssare.





Det visar sig vara fel. Jag har initiativet och tysken grupperar två grupper i centern. En med två fartyg som skulle kunna vara slagkryssare och en med flera mindre fartyg som nog är lätta kryssare.






Trots att tysken är starkare än vad jag trott så är jag överlägsen. Jag bedömer att han kommer vika i dimman så fort han kan med sätter fart mot honom. Viker han västerut, nedåt på bilden, så kommer han komma undan för stunden men då också ha vänt tillbaka mot den brittiska kusten.






Det vill han tydligen inte. Han går söderut istället! Det kommer att bli strid.






Upptäckt! Tre lätta tyska kryssare i täten, med enbart lätt artilleri som inte når mer än en hex, och så slagkryssaren Moltke och pansarkryssaren Blücher. Mot detta har jag Beattys tre ganska kraftfulla lite äldre slagkryssare och tre moderna mycket kraftfulla slagkryssare. Och en hög med lätta kryssare varav några har visst medeltungt artilleri. Skjutandet börjar. Mina bästa slagkryssare bekämpar Moltke, de lite mindre kraftfulla Blücher och kryssarna sina motsvarigheter. Tyskarna verkar se mina lätta kryssare som ett hot mot att komma undan söderut då de bekämpar dem istället för mina slagkryssare med sina kraftfulla fartyg.

Sammanfattningsvis så skjuter mina aningen sämre slagkryssare utmärkt medan alla andra skjuter miserabelt vilket inkluderar tyskarna. Något med dimman?






Inför mina slagkryssaren kraftfulla, men inte alltid träffsäkra, eld så viker tysken mot sydväst.






Jakten fortsätter. Blücher tar mycket stryk men håller hastigheten uppe. Moltke träffas då och då och beväpningen slås ut bit för bit.






När tyskarna närmar sig storhexens begränsning, som kommer låta dem komma undan i dimman, så blir det för mycket för Blücher som till sist sänks. Moltke får in en kritisk träff som sänker en av mina lätta kryssare, flera andra är illa däran.






De tyska lätta kryssarna kommer undan. All eld samlas på Moltke som i princip är värnlös. Amiral Hipper har dödats. Hon kommer dock undan hon också.







Läget i stort efter striden.

[Strv102r]

Ny kontakt med Moltke och de tyska lätta kryssarna. Denna gång med mina fem pre-dreadnaughts. Ingen fajt tysken vill ta med en nästan avväpnad Moltke. Han har initiativet.






Tyskarna börjar röra sig mot nodost i dimman.






Även om mina slagskepp är överlägsna i eldkraft så är de så långsamma att de jämförelsevis står still. Tysken svänger mot nordost till han är norr om mina slagskepp.






Därefter girar de mot sydost.






Men där ser vi varandra! Eld! Eld! Eld!






Vi skjuter illa, men en träff sänker en av de skadade kryssarna. Moltke får in en förolämpande träff på ett av slagskeppen.






Så försvinner tyskarna österut.

[Strv102r]

Vi får en sammanstöt mellan en tysk eskader, eller som det visar sig, ett skepp som förefaller vara en lätt kryssare, och Beatty. Den snabbe tysken försvinner innan vi hinner inom räckhåll.








Ytterligare en sammanstöt mellan jagarna från Beattys eskader och en tysk lätt kryssare. åter hinner tysken undan.






Läget något GT efter serien av kontakter. Den tyska högsjöflottan har lämnat hamn och går västerut (eskader 2)