[Strv102r]

Wallenstein och Piccolomini kallas in av kejsaren för att ta över befälet över armén i Wien.






Turkarna gör räder i sydost vilket kostar kejsaren pengar. Spinola marscherar till Oppenheim över Mannheim, där engelsmännen tar skydd i fästningen. I Oppenheim kastas protestantiska präster ut, någon uppviglare pryglas eller bränns, och inkvisitionen sätts i arbete. Kort sagt, provinsen omvänds. Därefter marscherar Spinola tillbaka till Mannheim som belägras. Sverige sänder subsidier till den protestantiska sken. Franska subsidier påbörjas.






Spinola stormar och Mannheim faller. Kejsaren slår mynt av framgången då hela provinsen nu är återförd till den rätta saken.







Christian marscherar söderut in i Saxen med sin armé. Johann Georg tar skydd i fästningen och Christian är inte stark nog att belägra den.






Wallenstein lämnar en garnison i Wien och marscherar mot Prag där Thurn tar skydd i fästningen.  Wallenstein belägrar.






Kejsaren rider på de nya framgångarna. + 1 VP.






Anhalt flyr fältet. Nu finns det ingen kvalificerad chef över Mansfeldts gamla armé.






Prag faller för Wallenstein. Denne lämnar en garnison och marscherar till Saxarnas undsättning. Det blir ett slag där Wallenstein presterar sämsta möjliga och Christian rätt bra. Wallenstein vinner ändå, men han faller liksom Christian.





Piccolomini tar över. Tilly marscherar till Ingolstadt.





GT slut.

[magnus lindström]

Blir sugen! Men nej Christian är död och bör inte vara med på slutkartan

[Strv102r]

Nej så klart inte. Glömde ta bort texten.

[thermopylai]

Mitt problem med spelet är att systemet för Aid Points är poänglöst. Det är nästan aldrig värt att spendera en hel impuls på att spela Aid, bättre att plundra och ta smällen, se till att du alltid har Merc eller Milis som tar förlusterna på Forage-tabellen isf dina Veteraner. Resultatet blir att man har en massa Event-kort som ger Aid som aldrig spelas, ingen bryr sig om att påverka neutrala nationer som inte krigar i spelet, ingen bryr sig om vem som är påve, Alp-passen är bara viktiga för att få in Kardinalens armé i spelet. Man sitter lugnt och rekryterar in nya MERC och MIL som kan desertera när dom inte får lön, isf att ens försöka betala lön.

Man vill helst inte slåss med sina bästa ledare (GIIA, Tilly, Wallenstein, Infante etc.) för det är så enorm chans att de dör (20-30% i varje batalj). Bättre att använda dem för rekrytering och skicka iväg underlydande med armeerna.

Upprepar mina råd. Ni slösar bort aktiveringar och bra kort på Foreign Aid och förklara krig mot England. Mansfeld och Wallenstein är döda i stället för att lugnt sitta bakom linjerna och rekrytera. Christian av B skulle nu ha varit bästa protestantiska ledaren i den här fasen av kriget (tills svenskarna anländer) eftersom han både aktiverar på 1-kort och har en Combat-bonus, om han inte hade dött. Ett tillägg till det jag skrev ovan är att försöka avsluta turnen med arméerna på oplundrade spaces utan pillage.

Men det är ju kul att ni spelar det som det var tänkt att spelas i stället för att optimera för att vinna. Och det är bra att Tilly stannar hemma i Bayern, där hans armé får lokalt betalt 

[Strv102r]

Ganska historiskt i tid och när det börjar se pyrt ut för kättarna så gör dansken entré.





Danskarna marscherar snabbt ner till Magdeburg.






Jag spelar Spinoila återkallas, kättarna spelar svenska subsidier och jag tar in Cordoba i Liege.








Kättarna tar in mer subsidier från Holland, England (inte så mycket då de har sitt krig med Spanien) och Frankrike. Kejsaren smider medan järnet är varmt och restitutionsediktet ser världens ljus

The "Edict of Restitution" was an attempt to ensure that the "Ecclesiastical Reservation" of the Augsburg treaty was retroactively enforced. It had a tremendous polarizing effect causing the approximately 1,800 states of the Holy Roman Empire to shatter into disparate blocks of opposed interests.

If fully effected, it would have affected the already secularized archbishoprics of Bremen and Magdeburg, 12 bishoprics and over 100 religious houses around the German states. The Edict resulted in a great transfer of power and property away from the Protestants to the Catholics, and in effect broadened a divisive religious struggle into that plus a dynastic struggle for power, as seen from the viewpoint of many smaller German princes, who might otherwise have stayed neutral.


Nu är det nära 30 VP. Och interventionsfasen i kriget...






Ungrarna beslutar sig för att bidra. Bethlen Gabor rider in i Moravien och omvänder de mina till kättarnas sak. Moravien faller. Där tappade jag några VP...






GT är slut. Namnet Christan är kvar då jag förberedde bilderna innan påpekandet kom. Av Spinolas armé är två spanska förband kvar i Mannheim. Saxarna drabbas av massdeserteringar/sjukdomar. Även Piccolomini får en släng av sleven och det är dyrbara veteraner som går åt.

[Strv102r]

Kristian IV rör sig söderut in i östra Saxen.






Kriget mellan Holländarna och Spanjorerna som hade beröringspunkter med 30YW hanteras abstrakt, men är inte oviktigt. Nu när Spinola är i Holland med en armé så kan man påverka utgången av det. Så gör jag. Kättarna tar in subsidier från Sverige.







Tilly har rekryterat och anfaller nu åter Nürnberg. Fienden tar inte skydd i fästningen utan det blir ett fältslag. Kättarna har två bra stridskort, Catholic Command Rivalry (Tilly och Pappenheim bråkar tydligen) och surprise attack. Det uppväger Tillys förmåga som fältherre. Slaget vinns av kättarna och dödligheten i systemet för ledarna slår till.









Mercy tar befälet och retirerar till Ingolstad igen.






Kättarna har ont om kapabla ledare. Jag har tappat de mest framstående, men jag har kvar några andra. Kriget verkar ha gått lite i stå igen.

[Engelbrekt]

Pappenheim tyckte att Tilly var senil och för försiktigt, så det känns rätt med lite friktion där. Bland annat lyckades Pappenheim fixa så att det blev batalj vid Breitenfeld, mot Tillys vilja.

Mercy däremot var väl fortfarande i lothringiskt tjänst i många år till.

[Strv102r]

Danskarna drar en sightseeingtur ner i Böhmen, men gör bara en visit i det förödda utplundrade Prag.






Piccolomini följer efter och städar bort de kätterska inslagen som Kristian lämnat efter sig. Piccolomini stannar till i Prag, men tanken är att han ska marschera vidare söderut via Wien, ta med sig lite mer trupp, och slå ungrarna i Moravien. Risken är att danskarna väljer att stänga in honom i fästningen med en belägring, ett fältslag med danskarna som är starkare är lite för riskabelt. Då ska dansarna aktiveras igen, vilket han jan ha möjlighet till. Men då står han själv i ett utplundrat Prag... Jag tar risken!






Kristian vågar inte! Istället tar man in stålar från Holland, England och Frankrike. Kättarna har mycket trupp då de kan betala för sig, men ont om bra ledare. Piccolomini marscherar vidare som tänkt och det blir ett slag i Brünn. De mina är mycket starkare och har en bra fältherre, men han har sina två stridskort även denna gång. Dock blir utfallet vad jag vill. Ungrarna utraderas och därmed är det ungerska upproret slut.








Slutläget. Då har jag 30 VP och det är nu GT7. Båda villkoren för att blanda in interventionskorten uppfylls samtidigt. Kristians armé lider svårt av deserteringar då han inte har en kommunikationslinje till Danmark och således inte får fram stålar att pröjsa med. Nu ska Piccolomini göra upp med den danske kungen och Mercy med kättarna i Nürnberg.

[Strv102r]

Christian av Braunschweig var tydligen inte den enda i släkten med en death wish. Georg av Braunschweig tar plats på scenen med en styrka milisförband.






Jag spelar en spansk seger mot holländarna vilket medför reducerade holländska subsidier och lite VP. Den danske kungen lämnar det utplundrade Pilsen och marscherar mot nordost ivrigt sanktionerande kloster, kyrkor och andra parisiska påfund.





Jag tar in Cardinal Infante med en stark spansk armé av veteraner.






Plötsligt rör sig Georg av Baden norrut mot Mannheim.






Cardinal Infante marscherar via Ingolstadt, tar med sig lite bajrare, och anfaller fienden i Nürnberg. Denna beslutar sig att ta ett fältslag. Spanjorerna vinner.








Den danske kungen marscherar till Leipzig och belägrar fästningen där Johann Georgs sista smulor till armé tar skydd.






Cardinal Infante förföljer de vikande kättarna från Nürnberg. Han slår dem i grunden.






Piccolomini omvänder Moravien och kan nu röra sig mot Saxen igen.






Johann Georg svälts ut av danskarna. Saxen är helt i kättarnas händer. Nedan slutligen på GT i stort. Ingen svensk intervention än. Men å andra sidan är jag inte upp inorra Tyskland heller.

[Strv102r]

Georg av Baden marscherar till Trier och lägger fästningen under belägring.






Cardinal Infante marscherar via Pilsen till Leipzig för att slå danskarna en gång för alla. Därefter ska han marschera till Trier via Mannheim, ta med sig lite trupp, och slå Georg för att slutligen nå Spanska Nederländerna.






Den planen går så klart åt helvete. Trots storartade insatser av hans tercios så presterar Cardinal Infante uselt själv och Kristians kraftsamlade artilleri och flankering samt en i övrigt lysande prestation gör att det blir en historisk dansk seger. Cardinal Infante själv faller. Resten av armen retirerar till Pilsen igen.








Georg av Baden stormar Trier som faller.






Bouqouy tar befälet över Pappenheims styrka, marscherar till Pilsen där han tar befälet över spanjorerna, och fortsätter till Leipzig där Kristian tar skydd i fästningen. De mina belägrar.







Cordoba marscherar till Trier där Georg tar skydd i fästningen. Cordoba belägrar.






Vid GT slut dagtingar både Kristian och Georg och kapitulerar. Nu börjar vi kanske se slutet på de kätterska och separatistiska ambitionerna?

[Strv102r]

Kättarna har ju knappt några förband kvar att tala om så de spelar kort.






Jag svarar med att ta in spanska och påvliga subsidier. Kättarna spelar en framgång i det spansk-holländska kriget.





Cordoba marscherar tillbaka till Bryssel. Jag börjar ana att kättarnas belägenhet ökar sannolikheten för intervention av andra makter. Och ett oförsvarat Spanska nederländerna kan få Frankrikes eventuella inträde att få överdrivna konsekvenser. Kättarna spelar subsidier.






Jag vill återföra Baden till den sanna tron så Mercys bajrare inleder ett fälttåg i det oförsvarade Baden.







Protestanterna spelar ännu en framgång för dem i Holland.






Dags att rensa ut de sista kättarna i Saxen. Jag spelar ett myteri i deras armé.








Därefter anfaller Bouqouy med sin armé av kejserliga och spanska veteraner och utplånar fienden.






Kättarna tröstar sig med ännu en framgång i Holland. Det börjar se pyrt ut för spanjorerna där nu...







Men i Tyskland ser det desto bättre ut för mig när GT är slut.

[Strv102r]

Och i grevens tid, avsevärt senare än historiskt, så kommer Lejonet Från Norden.







Den starka svenska armén landstiger i Stralsund.







Jag skyndar på omvändningen av Saxen, borde väl stavas Sachsen kom jag på, så jag slipper ränna runt och omvända städerna "manuellt".






Nu hade jag väntat mig en snabb marsch av GIIA mot Sachsen, men det visar sig att fler avfälliga furstar nu vågar mopsa sig. Wilhelm av Kassel bekänner färg.







Wilhelm samlar en liten armé av milis i staden Kassel.






Exempel måste statueras och Wilhelm övertygas om det okloka att stödja den svenske kungens invasion av det heliga tysk-romerska riket. Bouqouy lämnar Sachsen med sin armé och marscherar till Kassel där det blir ett fältslag.





De mina vinner och halva Wilhelms armé slås, men han retirerar inte norrut, utan söderut till Hanau där han kan ta skydd i fästningen och invänta hjälp av GIIA om jag förföljer. Kanske han borde samlat sin armé där från början?






Och så kommer den svenska ångvälten marscherande. Ett nytt slag vid Kassel.






Svenskarna vinner slaget och de mina faller tillbaka till Fulda.






Att envisas med att utmana svenskarna är lönlöst. Bouqouy och Piccolomini tar sin armé till Prag.







Den kejserliga framgången i Tyskland är slagen i spillror och initiativet ligger hos kättarna. Jag andas ut en aning när fienden spelar ett kort för händelsen istället för att operera med GIIA. Tills jag ser kortet. Nu är holländsk seger mot spanjorerna mycket nära.






Men jag spelar ett kort som kan rulla tillbaka utvecklingen en aning om inte kättarna väljer att skicka en armé till Holland. Och den enda han har gripbar är GIIA då Georg är trög att operera med. Varsågod Storgurra! Marschera till Holland!





Men tydligen hade han ett kort som medger för Georg att gå till Holland. Fast han tyckte det fanns viktigare saker att göra med det. Frankrike går in i kriget.






Händelserikt GT!

[Strv102r]

Att slå den samlade svenska armén ät inte enkelt. GIIA börjar med att rekrytera lite lokal pöbel för att ha växelpengar i strid och deserteringssammanhang.

Bouqouy/Piccolomini rekryterar utan framgång.

Svenskarna spelar subsidier.

Då jag saknar förutsättningar att slå GIIA rent militärt beslutar jag mig för att slå honom ekonomist. Under denna tidsperiod kommer det hända en del som urholkar GIIA förutsättningar att betala sina trupper.







GIIA inleder ett fälttåg i Oberpfalz.






För att förekomma fransmännen inleder Cordoba ett fälttåg i nordöstra Frankrike. Det blir ett slag mot Turenne vid Sedan.






Cordoba vinner klart men förefaller vara svårt sjuk då han dör inte långt efter slaget (den höga dödligheten ska ju skildra inte bara stupade ledare som GIIA, Tilly, Pappeneim, utan också i sjukdom bortgångna som Christian, Mansfeldt, och av gikt avpolleterade som Lennart Torstensson samt ihjälsupna som Johan Baner). Turennes ställföreträdare går också åt.






Svensken spelar ett kort som ger återhämtning i ödeläggelsen i sitt operationsområde i Oberpfalz. Jag låter den grå eminensen bakom den anti-kejserliga komplotten gå till skärselden. Det slår hårt mot den svenska krigskassan.






GIIA marscherar till Nürnberg och belägrar staden.






Richelieus marionett kommer att få stå till svars för sina synder mot den heliga romerska kyrkan. Nu blev det inte mycket kvar av krigskassan!





GIIA stormar Nürnberg men misslyckas. Jag rekryterar med Mercy och Bouqouy. GIIA stormar igen men misslyckas åter. När GT tar slut så dagtingar Nürnberg.

[Strv102r]

Svenskarna avdelar en kår under Banér med reducerade svenska veteranenheter och Wilhems milis för att belägra Würzburg.







Bajrarna fullbordar fälttåget i Baden. Fästningen i Breisach får vara. Svenskarna avdelar Bernard av Weimar att rida norrut och ta befälet över de protestantiska förbanden i norr och ersätta Georg.






Spanjorerna skickar Hertigen av Feria att ta befälet över Cordobas armé.








GIIA tar resten av armén och marscherar mot Prag, via Budweis, där han möter Piccolimini i ett slag. GIIA presterar högst medelmåttigt medan Piccolimini briljerar. Då svenskarna var starkare blir slaget ändå oavgjort i förluster men det innebär att GIIA måste dra sig tillbaka till Budweis. Nu är de flesta svenska veteranenheterna reducerade men de helt utslagna kan reduceras till milis. Det kostar även de mina mycket. Inga befälhavare stryker med.










Feria marscherar till Rocroi där Turenne väljer att inte ta ett slag med de trefaldigt överlägsna spanjorerna. Han blir belägrad i fästningen.






GIIA väljer att inte stanna i det ganska utplundrade Böhmen utan marscherar till Bajern där han belägrar Ingolstadt.






Bajrarna rusar inte tillbaka till Bajern utan inleder ett nytt fälttåg i Lorraine där man tvingar La Force till slag. Dennes både i numerär och fältherre-egenskaper helt underlägsna armé förintas.






Det går illa för fransoserna, och även om svenskarna har initiativet i Tyskland har de svårt att överföra detta till politisk kraft.

[Strv102r]

Fransmännen tar in Condé som befälhavare (och två medelmåttor vars namn jag inte känner igen). Jag rekryterar utan någon större framgång.






Banér stormar Würzburg som faller. Jag rekryterar igen.






GIIA stormar Ingolstadt som faller.






Piccolomini och Bouqouy marscherar till Nürnberg som de blägrar. GIIA underhållslinje är avskuren.






Bernard inleder ett fälttåg i Sachsen och slutar med att belägra Leipzig.






GIIA anfaller Piccolomini. Piccolimini faller och på de helt eliminerade enheterna ser ut att svenskarna vann, men faktikst inte. Nu är alla svenska veteraner reducerade. GIIA får falla tillbaka till Ingolstadt.





Ett händelserikt GT! GIIA lyckas behålla kontrollen över sin armé. Inga deserteringar att prata om.