[Strv102r]

Söder vägen stoppas jag igen i söder av en hård grenadjärbataljon. Norr om vägen tar sig fransmännen in i Hassenhausen igen och möts av motanfall. Kalkreuths kår rycker nu fram mot de franska fyrkanterna medan mina kyrassiärer hovrar och hotar med chock. Kalkreuth kommer in i en vinkel mot den franska linjen. Kanske Kalkreuth är ett fan av Fredrik den Store och tillämpar den sneda slagordningen? Ännu en fyrkant krossas.






I söder stöter fransmannen fram igen mot den envetna grenadjärbataljonen. Jag går till motanfall med ännu en bataljon från bakre linjen och fransmannen slås tillbaka. En fransk bataljon tar sig fram i luckan norr mitt motanfall, rakt mot den blå husarregementet i andra linjen.Norr om vägen vinklar Kalkreuth söderut med främsta linjen.





Det blå husarregementet stormar den franska bataljon som trängt fram i luckan norr om grenadjärbataljonen med 1000 husarer, men den franska bataljonen bildar fyrkant och kan avvisa anfallet. Min tappra grenadärbataljon nedkämpas vid ytterligare ett franskt anfall, och nu sviktar den södra flygeln igen. I norr rullar Kalkreuth på, men förlusterna ökar och han har fastnat längst i öster mot 13 legere.

[Pove]

Strålande replay! Tack.

[Delirium]

Tja, det är inte utan att man blir lite sugen på att damma av La Bat igen. Tror ens uppskattning av spelen beror mycket på vilka regler man faktiskt använder till vilket slag, det är inte helt enkelt att uttala sig om SYSTEMET på samma sätt som andra spel eftersom det finns så många olika regelversioner. Grunderna är så klart lika dock.

Färgerna kan vara lika på motståndarsidorna (som i BAR) men är generellt inget problem i min bok, inte heller statusmarkörerna (som blir snyggare med tiden). Mina två grafiska problem är dels att två vanligt förekommande enheter, artillery och skirmishers oftast används på "baksidan" och resten med framsidan upp, blir lite vankelmodigt. Det andra problemet är att det ibland är en smula svårt att skilja ledarna från enheterna vilket gör att man råka i ofrivilliga commandproblem om man inte har tungan rätt i mun.

Som helhet dock är "systemet" klart spelbart och oftast riktigt underhållande. Tid tar det också, och det är ju positivt!

[Strv102r]

Strålande replay! Tack.

Tusen tack!   

[Strv102r]

Kalkreuth rullar på. Det är dags för en kavallerichock längst ut på östra flanken för att understödja det anfall som ska knäcka den franska högern. Fransmannen slängs ut ur byn HASSENHAUSSEN igen av Schmettau som personligen återtagit befälet då han hämtat sig efter skadan. Söder byn står båda och skickar kanonkulor på varandra medan längst i söder så har fransmannen tagit sig in i min linje och erövrat ett batteri. Uppföljande anfall avvärjdes av mina svarta husarers motchocker.





Genom att gruppera i fyrkant på sin yttersta höger avvärjer fransmannen hotet om kavallerichock som var på väg med kyrassiärerna nordväst om PUNSCHERAU. Kalkreuths yttersta vänster, dvs infanteriet som anföll framför dessa kyrassiärer har kollapsat inför tilltagande motstånd där de franska dragonernas motchocker är ett avgörande inslag, och tre bataljoner är på flykt bakåt. Här stabiliserar sig nu läget för fransmannen. Vid själva namnet HASSENHAUSEN på kartan fortsätter Kalkreuths främre linje, med förstärkning ur bakre linje, medan den tredje står beredd. Söder vägen fortsätter verksamheten i samma stil. Artilleriduell, anfall/motanfall.

[Strv102r]

En närbild på läget norr vägen i Kalkreuths område. Hans vänster (alltså till höger på bilden) har upplösts i flykt och Prinz Heinrichs kyrassiärer avvaktar efter att den franska högern grupperat i fyrkant. Blücher rider chock mot den franska vänstra delen av linjen, men den bildar fyrkant. Blücher fortsätter ändå.






Blücher slås tillbaka. Det innebär dock att de preussiska batterierna nu åter har fritt skottfält mot den franska högern.Franska motanfall bryter ner större delen av den sista infanterilinjen Kalkreuth hade kvar öster om Hassenhausen. Krisen är över för stunden för Davout. I överkant av bilden kan man ana hur de flyende preussarna samlas vid vattendraget och en del reformerar sig. Just nu har Kalkreuth bara kvar enstaka infanteribataljoner och Blüchers och Heinrichs kavalleri. Söder vägen råder dödläge.

[Strv102r]

Söder vägen håller båda sidor på att gruppera på nytt i nya linjer. Fransmännen har mer eller mindre utslitna bataljoner i en linje medan preussarna grupperar i två linjer med Oranien i främre linjen och Wartensleben i bakre. Artilleriduellen närmast vägen fortsätter. Norr vägen anfaller Kalkreuths tredje linje i vinkel mot de franska utposterna. De vikna förbanden börjar återsamlas längst upp på bilden i nya linjer. Ska verkligen fransmännen orka med ännu fler anfall?






I söder är grupperingen på båda sidor klar. I norr väljer jag att inte riskera att förbanden tvekar inför närstrid så jag gör halt och linjen vinklar på mitten och försöker skjuta bort motståndet. Det går sådär. En ny bakre linje är på plats med delar av de tidigare främre och mittre linjerna. Nu pressas Davout på båda flyglar samtidigt. I motsats till verkligheten har ju inte Brunswick fallit i inledningen av slaget vilket hade försvårat ledningen avsevärt för mig.

[Strv102r]

Oranien anfaller den södra halvan av den franska linjen söder om vägen och tll min förvåning kollapsar denna nästa helt!Norr vägen fortsätter eldstriden med de franska volitgeurerna. De försvinner bara delvis.






Wartensleben framrycker in för att anfall den kvarvarande norra halvan av den franska linjen söder om vägen, men den drar ur bakåt och fransmännen försöker inta nya ställningar på Hassenhausenhöjderna. Norr vägen tröttnar jag på att utväxla eld med de franska voltigeurerna och anfaller dem och alla franska bataljoner jag kommer åt. Båda sidor upplever mer eller mindre kollaps inom det begränsade området 2 hex norr om namnet Hassenhausen på kartan. Kalkreuths tredje linje är nu i princip förbrukad.






Resterna av Kalkreuths tredje linje pressar på samtidigt som Schmettau anfaller ut ur Hassenhausen mot den franska västra flanken norr om vägen. Han möts av mördande artillerield. Söder vägen kämpar Oranien och Wartensleben för att komma upp mot höjderna innan fransoserna grupperat färdigt. Fransmännen skickar fram skurar av voltigeurer för att fördröja mig.

[Strv102r]

Både Wartensleben och Oranien pressar på söder vägen och jagar voltigeurerna mot sina moderbataljoner. Fransmannen hinner formera sin linje på höjderna. Norr öm vägen är Kalkreuths tredje linjes rester helt fragmenterade, men det är fransmannen också. Schmettau har flytt eller dragit sig tillbaka. Nu kommer dock de återsamlade delarna av Kalkreuths första och andra linje marscherande.






Oranien är klar för anfall medan Wartensleben redan börjat. Båda divisionerna tappar en hel del i flykt. Men fransmännen vacklar närmast vägen trots att de åsamkat stora förluster. Kalkreuth avdelar en flygel mot de franska fyrkanterna i öster men dessa grupperar om och viker söderut. 

[Strv102r]

Nu börjar försvaret söder vägen rämna för fransmannen. Preussiska husarer strömmar genom ett hål efter flyende infanterister som rids ner. Delar håller, men de har inget flankskydd längre. Norr om vägen stabiliserar det sig däremot. Kalkreuth grupperar fram för nästa stöt vilket ger tid för fransmännen att gruppera i en något så när sammanhållen linje.






I söder försöker fransmannen dra tillbaka de framskjutna delarna vilket går hyfsat. I norr avvisar man delvis anfallen. Men fransmännen är nu på moralnivå II och de flyende kan inte fly så långt att de kan återsamlas då kartan tar slut vilket kommer att accelerera tappet avsevärt. Preussarna har inte det problemet utan kommer kunna återsamla och försöka igen. I norr är det läge för den stora Preussiska kavallerichocken.

Fransmannen kastar in handduken.

[Strv102r]

Det här var en stor spelupplevelse och som man förväntat sig en djupdykning i stridsteknik under Napoleonkrigen. Klart värt tidsinsatsen. Fast jag undrar ju hur fan lång tid det tar att spela när det finns många kårer på varje sida? Wagram? Borodino?

[Delirium]

Legenden säger att Moscowa har spelats åtminstone en gång i Göteborg och en gång i Stockholm till slut men att det tog lång tid.

Det största vi har gett oss på hittills är Lützen som inte kändes ohanterligt på något sätt, föralldel med ML-reglerna. När tiden är mogen (vilket jag tror är efter lyx-con) kan det vara läge att försöka samla ihop La Bat-spelare igen i Göteborgstrakten.

[P-O Jönsson]

Vi spelade både Moscowa och Lutzen till slut. Kan kanske tycka att de var rätt så likvärdiga i "jobbighet". Lutzen är ju också väldigt mycket folk, fast på mindre yta.