[Pratgranat]

Hej

Någon som kan tipsa om något bra spel som behandlar slaget om Hürtgenskogen? Som helst finns i tryck, eller som åtminstone går att hitta på begagnadmarknaden. 

[Pratgranat]

Jag tolkar den förödande tystnaden och tynande ekot som att det inte finns något bra spel på ämnet. 

[Elias Nordling]

Jo, det var de andra parametrarna det föll på. Men Bloody Schmidt är riktigt bra.

[Strv102r]

Hur är det medDecision Games stora spel om Hurtgen? Det har ju samma system som Wacht am Rhein 2? Jagvhar det, men har inte spelat det? Objective Schmidt är ju bara så bra, men på en lägre taktisk nivå.

[Frocken]

Jodå, Hurtgen:Hell's Forrest finns i tryck och tillgängligt. Mycket spel för pengarna med den brasklappen att GOSS kräver tid, både att lära sig och att spela. Sedan handlar spelet om hela 1st US Army's drive mot Aachen och vidare från September till December så man får mycket mer än bara Hurtgen-skogen att panga loss i.

Jag är en GOSS Fanboy också, så jag tycker naturligtvis det är ett ypperligt spel.

[Pratgranat]

Jo, absolut, Objective Schmidt är bra. 

Jag har funderat en del på att testa GOSS, men har hört både bra och dåligt om det. Allt från usel regelbok till att det lagts ned alltför mycket energi på fel sorts detaljer. Har hittills inte kunnat bilda mig en saklig uppfattning om det.

[Frocken]

Tycker energin har lagts på helt rätt detaljer faktiskt. Regelboken var rätt spretig men har uppdaterats och är i OK skick nu. Dock så försöker dom vara bakåtkompatibla med alla nya regler från AW vilket jag iof tycker är lite onödigt.

Fördelen med H:HF är att de exklusiva reglerna är väldigt få, till skillnad från dom andra två spelen i serien. För att nämna en nackdel är det inte så många scenarion, ett intro-scenario inne i Hurtgen, sedan är det i stort sett pang på hela fronten.

[tinG]

Tycker energin har lagts på helt rätt detaljer faktiskt. Regelboken var rätt spretig men har uppdaterats och är i OK skick nu. Dock så försöker dom vara bakåtkompatibla med alla nya regler från AW vilket jag iof tycker är lite onödigt.

Fördelen med H:HF är att de exklusiva reglerna är väldigt få, till skillnad från dom andra två spelen i serien. För att nämna en nackdel är det inte så många scenarion, ett intro-scenario inne i Hurtgen, sedan är det i stort sett pang på hela fronten.

September Rush är tämligen okej som intro. MEN! GOSS är verkligen inget för de som inte är beredda att grotta ner sig i detaljer i operationell krigsföring. För oss som gillar't... GULD!

J

[Pratgranat]

Tycker energin har lagts på helt rätt detaljer faktiskt. Regelboken var rätt spretig men har uppdaterats och är i OK skick nu. Dock så försöker dom vara bakåtkompatibla med alla nya regler från AW vilket jag iof tycker är lite onödigt.

Fördelen med H:HF är att de exklusiva reglerna är väldigt få, till skillnad från dom andra två spelen i serien. För att nämna en nackdel är det inte så många scenarion, ett intro-scenario inne i Hurtgen, sedan är det i stort sett pang på hela fronten.

September Rush är tämligen okej som intro. MEN! GOSS är verkligen inget för de som inte är beredda att grotta ner sig i detaljer i operationell krigsföring. För oss som gillar't... GULD!

J

Roligt att höra att du är så förtjust i det. Entusiasm smittar!

Jag är personligen extremt förtjust i vissa typer av detaljer, om de gör att spelaren får en bättre insyn i hur operationen drevs. Vad är det du gillar med GOSS? Vad lägger spelet sin betoning på? Är spelet ergonomiskt att spela, dvs löper det smidigt eller måste man använda femton olika typer av statusmarkörer när det borde ha räckt med tre? Hur är spelets OB, vilken typ av enheter tas med och vilka lämnas utanför? Hur är spelbalansen? Är det roligt att spela?

Vore verkligen tacksam för om du (eller någon annan som tar GOSS för gospel) ville höra av dig med dina synpunkter. Jag är genuint nyfiken.

[Frocken]

Jag är personligen extremt förtjust i vissa typer av detaljer, om de gör att spelaren får en bättre insyn i hur operationen drevs. Vad är det du gillar med GOSS? Vad lägger spelet sin betoning på? Är spelet ergonomiskt att spela, dvs löper det smidigt eller måste man använda femton olika typer av statusmarkörer när det borde ha räckt med tre? Hur är spelets OB, vilken typ av enheter tas med och vilka lämnas utanför? Hur är spelbalansen? Är det roligt att spela?

Vore verkligen tacksam för om du (eller någon annan som tar GOSS för gospel) ville höra av dig med dina synpunkter. Jag är genuint nyfiken.

Ojoj, nu fick jag något lystet i blicken känner jag, men får skriva efter jobbet. Som teaser kan jag säga att blipparna i Vassal-modulerna har rundade hörn.

[Frocken]

Det som gör att jag gillar GOSS är känslan av att jag verkligen tvingas ta realistiska beslut på allt från kår-nivå ned till enskilda anfall på battaljonsnivå.
Och man har så många verktyg för att uppnå sina mål, det gäller att optimera de stora besluten och inte stirra sig blind på enskilda träd i skogen, då tappar man lätt kontrollen.

Och för min del ligger abstraktionerna på en bra nivå, andra system känns numera simpla och enkelspåriga jämfört med GOSS.

Man börjar dagen med att fördela in sina enheter till kårer och divisioner, sedan, beroende på om logistiksituationen är ansträngd (ja det är den) måste man besluta om vilka kårer kan klara sig med mindre ammo/bränsle och enheter från motorpoolen, och vilka ska prioriteras.
Sedan samma sak inom kårerna, alltså vilka divisioner ska få tanka fullt och vilka ska tvingas puttra omkring på ångor. Tillgång på ammo är abstraherat till att en låg nivå minskar antalet anfall en division kan göra och ökar risken för att artilleri går torrt.
Logistik-övningen görs en gång per dag (en dag är tre turns, AM, PM och natt).

Sedan är det dags börja flytta enheterna och planera sina anfall/försvar. Ordningen man flyttar på är ganska strikt så man tvingas nästan tänka ut hur hela divisionen ska flytta innan man kan börja. Sedan är det mycket hålla reda på.
Regementen bör hållas samman och anfalla mot samma mål, det behövs divisions-reserv för extra bonus på strids-slagen, understöd som pansarvärn och ingenjörer bör ha blivit fördelade dit dom gör nytta etc. etc. På gott och ont kan man hitta på väldigt mycket.

Det är det som gör att inte GOSS faller alla i smaken, efter att ensam ha flyttat hela tyska sidan i Atlantic Wall känner jag mig lika manglad som efter en fyra timmars tenta. Men det är då man fotar fronten och åker hem för att hitta luckorna till nästa sittning.

Sedan finns det flyg abstraherat till poäng som man kan ha som attack-flyg eller interdiction, man kan ta lastbilar från divisioner till köra ammo åt kåren, man kan ta lastbilar från kåren till att öka "trace supply" längden på sina infanteri-divisioner plus en massa annat.

Som sagt, för mig gäller det att ha en "top-down" syn på spelet, börjar man spelomgången direkt med att fundera på var just det enskilda pansarvärnsbatteriet ska gruppera faller alltihop samman i kaos. Man tvingas sätta mål för varje kår/division först och sedan fundera på hur dessa mål ska uppnås med hjälp av bataljoner och kompanier.

Sedan finns det ledare också, och broar att spränga, och overruns, och spanings-enheter som kan gå i exploit mode, och man kan sätta divisioner i re-fit, och artilleri kan skjuta intensiv eld och bränna upp hela ammo-reserven, och... jag ska nog sluta skriva nu.

[Strv102r]

Det där låter som om systemet skulle få mig att  igång...

[Delirium]

Fredrik, du har en framtid inom PR! 

[tinG]

och... jag ska nog sluta skriva nu.

Nej fortsätt! 

[jerry]

Har småtestat AW och ..... ja allt so skrivs stämmer på gott o ont
Vårt gäng orkade inte med alla detaljer..... tyvärr , vi tyckte det var alldeles för mycket snack o alldeles för lite verkstad.
Men visst är det imponerande , jag i mitt fall vill absolut ge det fler chanser, men då tar det all ens fritid för man behöver verkligen koncentrera sig.

Kan någon förklara om GOSS och starkwheaters skapelser faller någorlunda inom samma kategori ?
Eller är Starkwheaters spel mycket mera taktiska ?