[aegneus]

Kan rekommendera van Creveldts The Rise and Fall of Air Power.

Menar du artikeln med det namnet eller boken The Age of Air Power (samma författare)?

[tinG]

Den här serien gör också att jag vill diskutera/kommentera en massa saker, både om situationen och reglerna i stort.

Det mesta är sagt. NW reglernas upplägg gör mig tyvärr mest förbannad 😡 för de får mig att känna mig korkad. Jag blir enormt frustrerad och jag har aldrig orkat mig igenom ngr få GT. Varje gång slutar det på exakt samma sätt som för dig här.

J

[EvilSpook]

Jag måste fundera på hur jag ska göra. Spelet måste oavsett packas ner imorgon, jag kanske ska göra som forumets egen Ola gör och ställa upp på nytt (gör om gör rätt)?

Det är inte alltid bäst att göra som Centurion, han är på en lite annan nivå än de flesta av oss. Han kan köra en hel kampanj medan en annan går på muggen.

Personligen brukar jag konvertera mitt parti till ett "utb/testscenario" och antingen lära mig regler jag inte riktigt behärskar eller testa saker jag normalt inte gör. När jag tröttnat eller har slut på idéer är det bara att ställa upp det på nytt/välja nåt nytt och intressantare.

//EvilSpook

[Fredrik H]

Det mesta är sagt. NW reglernas upplägg gör mig tyvärr mest förbannad 😡 för de får mig att känna mig korkad. Jag blir enormt frustrerad och jag har aldrig orkat mig igenom ngr få GT. Varje gång slutar det på exakt samma sätt som för dig här.

J

Jag tycker GOSS har en avsevärt högre tröskel än NW, men jag förstår känslan. Jag ligger emellertid inte sömnlös av oro för vår eventuellt fasaväckande brist på begåvning... Det finns numera ett index som underlättar en del, men det är ändå ett projekt med mycket bläddrande. Som alltid så blir det lite lättare med tiden, en del saker fastnar faktiskt även i mitt huvud när jag spelar det mycket. När det funkar är det roligt  - tycker jag. Det finns tillräckligt många bra spel att spela så man behöver inte lägga tid på spel man inte klickar med.

[Fredrik H]

Det rimliga är att lägga ner för den här gången. Det är ett rätt omfattande arbete att fota, plocka ner och plocka upp för att fortsätta ett parti som gått snett. Jag kan inte skylla på reglerna, det är tydligt vad som borde gjorts, jag tror det mer är en fråga om att jag spelat sent på natten och bara velat göra klart turnen 0130 (reinforcements kommer sist). Oh well, this to shall pass.

Ett par saker jag kom att fundera på är som följer;

Sjökriget och den strategiska kartan. Sjökrigsreglerna är rätt så abstrakta och det fångar inte mig på samma sätt som resten av spelet. Jag tycker att det är en bra idé att ha med mer av ett strategiskt perspektiv och jag behöver lägga mer tid på att få en känsla för vad som händer där, men jag blir inte per automatik gladare när spel i serien innehåller den strategiska delen. Men det är en bra idé. Det är dubbelt, vilket väl är symptomatiskt för serien.

Jag blir inte klok på specialtrupperna och radarnäten. I mina genomspelningar så slår jag alltid ut radarnäten och SAM-värdet. På ett par tre drag är detection-värdet nere på noll eller kanske ett. Det lönar sig inte direkt att laga det heller, om inte fienden har slut på specialtrupper. När det väl har gått dithän att radarn är utslagen så är det en chans på tio att jaktflyg kan störa ett attackuppdrag, vilket verkligen minskar effekten av luftherravälde. Är radarnät så här sårbara? Jag vet inte, men specialförband är otroligt effektiva, ännu mera så när man har många brickor som kan sättas in varje turn. Det borde finnas en begränsning.

Jag fick också frågan om de olika spelen i relation till varandra. Jag rekommenderar att man börjar med Indien-Pakistan, det är klart lättast att komma in i då det inte har någon strategisk karta.
Jag tycker att Vietnam och Polen ligger rätt lika, det är huvudfokus på landstriderna men den strategiska kartan spelar samtidigt en stor roll. Vietnam har kanske lite knepigare diplomatiregler, men det är obetydligt i sammanhanget. Jag har lite svårare för rollspelsaspekten av Vietnam då den situationen inte är lika bekant som Ryssland-Polen, men det är helt i mitt huvud.
Taiwan tycker jag är knepigast av alla spel, dels är det helt beroende av flottreglerna och dels krävs det en enorm precision av fastlandskinesen för att komma iland och stanna. Jag skulle inte börja med detta.
Korea var så länge sedan jag spelade, jag gissar att det ligger mellan Ind-Pak och Polen eftersom det inte är några flottstrider.

Ett stort plus med Vietnam var att få se den kinesiska armén i all sin prakt. Många arméer med både eldkraft och kvalitet är onekligen imponerande. Deras vanligaste mekbrigad är 6-5-8 med 6 i kvalitet (det har alla kineser i kvalitet). Det är bara USA som är bättre, Kina lämnar NATO bakom sig i eldkraft. Är det sant så har Kina gjort en enorm resa de senaste årtiondena.
I luften är det samma sak, många plan av hög och jämn kvalitet och stealth-plan i en omfattning som bara USA kan matcha. Kina är en världsspelare som lämnar Ryssland i dammet här, fascinerande för en stat som tidigare levt på att kopiera sovjetiska flygmodeller med några år på nacken.

En annan kul sak var alla småstaters flygbestånd. Det flyger omkring många moderna kärror i Asien, ryska, amerikanska och svenska. Indonesien har Su-30 och AH64. Tiderna förändras.

Beklagar den tidiga avslutningen, men jag kommer att spela spelet igen och jag ångrar inte att det blev inhandlat och spelat, om än aningen rumphugget. Kampanjen kan pågå 16 turns om inte autoseger eller FN avbrutit övningarna innan dess.

[Elias Nordling]

Jag känner som tinG.

[thermopylai]

Jag blir inte klok på specialtrupperna och radarnäten. I mina genomspelningar så slår jag alltid ut radarnäten och SAM-värdet. På ett par tre drag är detection-värdet nere på noll eller kanske ett. Det lönar sig inte direkt att laga det heller, om inte fienden har slut på specialtrupper. När det väl har gått dithän att radarn är utslagen så är det en chans på tio att jaktflyg kan störa ett attackuppdrag, vilket verkligen minskar effekten av luftherravälde. Är radarnät så här sårbara? Jag vet inte, men specialförband är otroligt effektiva, ännu mera så när man har många brickor som kan sättas in varje turn. Det borde finnas en begränsning.

...

Ett stort plus med Vietnam var att få se den kinesiska armén i all sin prakt. Många arméer med både eldkraft och kvalitet är onekligen imponerande. Deras vanligaste mekbrigad är 6-5-8 med 6 i kvalitet (det har alla kineser i kvalitet). Det är bara USA som är bättre, Kina lämnar NATO bakom sig i eldkraft. Är det sant så har Kina gjort en enorm resa de senaste årtiondena.
I luften är det samma sak, många plan av hög och jämn kvalitet och stealth-plan i en omfattning som bara USA kan matcha. Kina är en världsspelare som lämnar Ryssland i dammet här, fascinerande för en stat som tidigare levt på att kopiera sovjetiska flygmodeller med några år på nacken.

Jag tror att SF är övervärderat i de flesta moderna spel (och böcker och filmer, de är inte Jason Bourne allihop). Fast (stationär) radar är onekligen j-t sårbart för inmätning i förväg, radarsökande robotar, sabotage, SF eldledning och målbelysning, så frågan blir ju hur stor del av sensorkedjan som är rörlig, eller tänds först när konflikten är igång. Jag brukar säga att vi vet att konflikten är igång när vi förlorar den fasta sensorkedjan.

Kina är troligen graderat för att det ska bli ett intressant spel. Ingen vet vad de kan förrän det finns en riktig konflikt att analysera. Var inte Vietnam 1979 senaste gången de testades i skarpt läge?

[Fredrik H]

Jag tror att SF är övervärderat i de flesta moderna spel (och böcker och filmer, de är inte Jason Bourne allihop). Fast (stationär) radar är onekligen j-t sårbart för inmätning i förväg, radarsökande robotar, sabotage, SF eldledning och målbelysning, så frågan blir ju hur stor del av sensorkedjan som är rörlig, eller tänds först när konflikten är igång. Jag brukar säga att vi vet att konflikten är igång när vi förlorar den fasta sensorkedjan.

Kina är troligen graderat för att det ska bli ett intressant spel. Ingen vet vad de kan förrän det finns en riktig konflikt att analysera. Var inte Vietnam 1979 senaste gången de testades i skarpt läge?

Jag tror också dom är övervärderade, framför allt för de får göra insatser varje turn. Jag tänker mig att riktade insatser kräver planering och inte genomförs var tredje dag på fientligt territorium. Å andra sidan så saknar inte spelet regler som det är.

När det gäller Kina så har du rätt i att det var ett tag sedan de gjorde en aktiv insats. Jag tror däremot att dom är på väg att bli alltmer effektiva, de verkar så målmedvetet satsa på det. Men beviset finns ju i puddingen, i det här fallet en pudding jag helst slipper smaka.

[Strv102r]

Rent pedagogiskt kan det ju vara nödvändigt att övervärdera SF. En saklig värdering i kontexten av ett fullskaligt konventionellt krig gör dem ju snudd på irrelevanta, och inte värda "Added complexity" i regler, och då skulle många anse att något som får så mycket resurser borde varit med. De är bevisligen viktiga.  Grejen är väl att när pansarbrigaderna börjar rulla och våra spel börjar, så är SF redan klara med sitt jobb, eller förbrukade? De har sitt största existensberättigande i skymningsläget/gråzonen fred-kris-krig. Man kan säkert göra ett bra spel på det temat också.

[ErikLj]

Jag blir inte klok på specialtrupperna och radarnäten. I mina genomspelningar så slår jag alltid ut radarnäten och SAM-värdet. På ett par tre drag är detection-värdet nere på noll eller kanske ett. Det lönar sig inte direkt att laga det heller, om inte fienden har slut på specialtrupper. När det väl har gått dithän att radarn är utslagen så är det en chans på tio att jaktflyg kan störa ett attackuppdrag, vilket verkligen minskar effekten av luftherravälde. Är radarnät så här sårbara? Jag vet inte, men specialförband är otroligt effektiva, ännu mera så när man har många brickor som kan sättas in varje turn. Det borde finnas en begränsning.

...

Ett stort plus med Vietnam var att få se den kinesiska armén i all sin prakt. Många arméer med både eldkraft och kvalitet är onekligen imponerande. Deras vanligaste mekbrigad är 6-5-8 med 6 i kvalitet (det har alla kineser i kvalitet). Det är bara USA som är bättre, Kina lämnar NATO bakom sig i eldkraft. Är det sant så har Kina gjort en enorm resa de senaste årtiondena.
I luften är det samma sak, många plan av hög och jämn kvalitet och stealth-plan i en omfattning som bara USA kan matcha. Kina är en världsspelare som lämnar Ryssland i dammet här, fascinerande för en stat som tidigare levt på att kopiera sovjetiska flygmodeller med några år på nacken.

Jag tror att SF är övervärderat i de flesta moderna spel (och böcker och filmer, de är inte Jason Bourne allihop). Fast (stationär) radar är onekligen j-t sårbart för inmätning i förväg, radarsökande robotar, sabotage, SF eldledning och målbelysning, så frågan blir ju hur stor del av sensorkedjan som är rörlig, eller tänds först när konflikten är igång. Jag brukar säga att vi vet att konflikten är igång när vi förlorar den fasta sensorkedjan.

Kina är troligen graderat för att det ska bli ett intressant spel. Ingen vet vad de kan förrän det finns en riktig konflikt att analysera. Var inte Vietnam 1979 senaste gången de testades i skarpt läge?

Idag är en fast radarkedja, tillförlitlig, billig i drift och har bra täckning men är sårbar. Har man tänkt till lite, investerat och övat kompletterar man sen med rörliga radarstationer, flyg, awacs, för att få radarräckning och möjlighet att flygstridsleda även efter de fasta radarstationerna är utslagna. Det går med lite pyssel att t ex plocka in luftbilden från luftvärnets spaningsradar och jaktradar till stridsledningscentralerna.

[thermopylai]

Idag är en fast radarkedja, tillförlitlig, billig i drift och har bra täckning men är sårbar. Har man tänkt till lite, investerat och övat kompletterar man sen med rörliga radarstationer, flyg, awacs, för att få radarräckning och möjlighet att flygstridsleda även efter de fasta radarstationerna är utslagna. Det går med lite pyssel att t ex plocka in luftbilden från luftvärnets spaningsradar och jaktradar till stridsledningscentralerna.

Håller helt med!

[Fredrik H]

Tack för tänkvärda inlägg, jag kanske ska minska på mängden insatser från specialförbanden framöver, men låta radartäckningen vara tämligen sårbar. Något kommer jag att göra i alla fall, dom är i nuläget för effektiva för att det ska kännas rätt.

[thermopylai]

Det är nog bara lite för bra odds för SF-överlevnad. Säg att ett team förbrukas på 1-3 i stället för 1. Och att man kan förbättra oddsen för överlevnad om man planerar och commitar sig (skriftligt) för en operation 1-2 extra turns i förväg (tid för planering, recon, insertion mm).

[aegneus]

Utan att ha spelat spelen (FredrikH är min proxy), kan det vara så att SF-mekaniken är till för att föra in generell resursdegradering/nötning/"ökande kaos" i spelet fast ge spelarna lite mer agency ? Göra det roligare än skriptad process / lite slag på lite random event tables? Det låter för mig som det är det SF tillför mer än simulerar hur SF egentligen fungerar (vad jag vet om hur SF fungerar i modernt krig baseras på vad som postas här)

[Detox]

Nu inträffar ett inte ovanligt Next war-fenomen... Jag har gjort fel. Kanske ett ganska allvarligt fel. De allierade förstärkningarna finns på ett tabellark och är ordnade alfabetiskt (A - du får det här, B - du får det här etc). Gott så. Men scenariona ger inte ut förstärkningar i den ordningen, utan det beror på scenario och commitment level. Det är helt enkelt så att jag turn 4 skulle tagit förstärkningar enligt G+I oh jag tog G+J istället. Normalt betyder det inte så mycket, men nu tog jag in den 101:a divisionen en turn för tidigt, och den har på egen hand stoppat den södra anfallsriktningen från att nå Hanoi, en thai-kår och en PRC-armé har hindrats och pressats bakåt.

Äh, 101a kanske befann sig i närområdet på övning, eller så har USAs underrättelsetjänst fått förvarningar om en kinesisk invasion av Vietnam och satt 101a på standby...