[nielsen.filip]

Nån gång på det "glada" 70-talet skapades ett mycket enkelt rymdstridsspel, Starfire. Några bokstäver på ett papper beskrev skeppen, några hexagoner på svart papper blev en rymdkarta, lite regler och så var det färdigt. Enkelt och okomplicerat. Sen gick tiden och världen och Starfire blev mer och mer komplicerat. Nån gång i början av 90-talet blandade sig en författare vid namn David Weber i och inget blev som förr. Fast egentligen spekulerar jag, denna historien började ju långt innan jag var född och 3rd edition kom ut 1992 vilket är 22 år innan jag köpte den. Kampanjregler av ospelbar karaktär inkluderades även om jag tror att målet för David Weber var att få leva ut sina egna historier kring TFN (Terran Federation Navy). Särskilt i en kampanjbok, The Stars at War, får han utlopp för sitt historie-berättande. Här finns scenarion för alla viktiga slag i "1st, 2nd, and 3rd Interstellar Wars, plus the Gorm-Khanate War". Historien slutar inte där, Starfire finns i flertal nya versioner, Galactic Starfire, Ultra Starfire, Solar Starfire, lätt förvirrande. Men vi stannar i 3rd edition och det första interstellära kriget.

Året är 2205, människan har utforskat rymden i 150 år genom maskhål. En gyllene tidsålder med fredlig expansion. Vem kunde tro att det skulle ta slut? Men det gör det. I systemet VX-134 blir Howard Andersons skepp Discovery (av DISCOVERY-klassen, smaka på det) beskjutet av ett fientligt skepp. I rent självförsvar slår han ut motståndarens skepp och flyr. Terran Federation Navy skapas, några skepp konverteras hastigt till krigsskepp och man beger sig tillbaka VX-134. Fienden, Khanhaeetha doii Zheerlikou'valkhannaieee'zeeranda, har rusat ditt med några skepp och snabbt byggt en mindre Orbital Base. Striden är ett faktum.
Istället för det lätt konstiga namnet används oftast Khanate of Orion, förkortat KON.

Second Battle of VX-134, April 23, 2205
Sist med något fungerande vapen vinner.

TFN:


KON:


Som tidigare nämnt så motsvarar varje bokstav ett system i skeppet. S - Shield, A - Armor, (I) - Military engine, L - Laser etc.

Turn 1:

Har lagt in spelet i Tabletop Simulator. Tack Granlid för inspiration!
KON ställer upp i skydd av Orbital Base 1 (BS1).

Turn 2:

TFN avancerar och bestämmer sig för att slå ut rymdbasen först då dess skydd inte är jättestarkt samtidigt som den har förhållandevis mycket beväpning. KON satsar på att slå ut DD1, TFN:s största skepp.

Turn 3:

Sköldarna är nere. (Svängde av med TFN här för att bibehålla lite avstånd, det var ett misstag. Att TFN:s skepp är något vassare på riktigt nära håll förstod jag först senare...)

Turn 4:

Både bepansring och sköldar är nu utslagna. På rymdbasen är man tvungen att slåss i skyddsdräkter då de livsuppehållande systemen är utslagna. Jobbigare för besättningen vilket gör det svårare att träffa.

Turn 5:


Turn 6:

TFN ändrar taktik och försöker slå ut de dåligt skyddade eskort-skeppen. Det börjar dock se svårt ut detta. Den lätta kryssaren är helt oskadad!

Turn 7:

Taktiken att slå ut eskort-skeppen lyckas, fast TFN har bara ett skepp i stridbart skick kvar! Nu är det nog inte bara svårt utan omöjligt. "Remember the Alamo VX-134..."

Turn 8:


Turn 9:


Turn 9 slut:



Jaha. Det här gick ju inte som i scenario-boken, där besegrar kapten Anderson KON. Men det är ju därför vi spelar historiska krigsspel. För att se om vi kan ändra historien... eller hur var det nu. För att förstå historien bättre. Därför spelar vi historiska krigsspel. Just det!

[Elias Nordling]

Jag spelade skiten ur Starfire och har kvar de äldre utgåvorna. Det mest bisarra med senare Starfire är storleken på scenariorna. 100 carriers per sida, designern rekommenderar att man delar styrkorna med 10. Varför, om du hittat på det själv!?!

[BjornH]

Kul, tack Filip!

[nielsen.filip]

Jag spelade skiten ur Starfire och har kvar de äldre utgåvorna. Det mest bisarra med senare Starfire är storleken på scenariorna. 100 carriers per sida, designern rekommenderar att man delar styrkorna med 10. Varför, om du hittat på det själv!?!

Ja, det är riktigt konstigt. Men det låter kanske häftigare med 100 än 10? Ännu värre är att det är "lite" obalanserat i scenariona... och inte kompenserat på något vis. Blir ju mindre spännande och vissa slag blir snabbt ointressanta. Se nedan.

[nielsen.filip]

Kul, tack Filip!

Tack! 

[nielsen.filip]

Nytt slag med lite fler skepp. Sista operativa vapen-systemet vinner!

TFN:


KON:


Notera nu att nästa alla skepp är utrustade med Z (datalink) vilket gör att att 3 skepp kan skjuta tillsammans. Väldigt kraftfullt. Särskilt eftersom nästan alla skepp också är utrustade med D (point defense) som enkelt skjuter ner enstaka missiler.

Turn 1:


Turn 2:


Turn 3:

Här ritade/skrev jag fel. Det är CL1 som beskjuts och förlorar data-länken.

Turn 4:


Turn 5:




... och här slutar jag. Inte ett sprängt skepp men avgjort. Finns endast två länkade skepp hos TFN (2 grupper med tre vid start) och två grupper med två skepp länkade hos KON (tre grupper med tre vid start). Eldkraften kraftigt begränsad men TFN har en klar fördel på långt avstånd (5W per skepp jämfört med som mest 2W hos KON). TFN:s skepp är också snabbare. Kommer kunna hålla avstånd och sakta, sakta nöta ned KON. Det är inte så roligt. KON:s mycket sämre skeppsdesign visas tydligt här.