[Strv102r]

Den tematiskt logiska uppföljningen till spelen om frihetskriget.

[Strv102r]

Brickorna. Att de stora sjöarna är väsentliga är uppenbart.

[Strv102r]

Kartan. Att notera är att den brittiska underhållsvägen från Quebec uppe i nordost faktiskt är fromtlinjen. Det finns inget djup alls!

[Strv102r]

Utgångsläget. Tre mer uppenbara operationsområden. Ett längst ner till vänster vid lake Eries västra spets. Ett mellan Lake Eries östra spets och Lake Ontarios västra del, längs Niagara. Och slutligen ett i nordost vid Lake Champlain.

[Strv102r]

Spelet börjar innan krigsförklaringen. Man drar växelvis eventkort som man antingen kan spara eller spela för att aktivera enheter, men man får inte korsa gränsen eller gå till sjöss i Lake Control Box. det slutar när någon drar krigsförklaringskortet. Vi väljer att spara de flesta kort, så det blir lite händelselöst innan krigsförklaringen.

Britten bröjar med att låta Tecumseh tar med sig sina indianer och lämna Fort Malden för att gå till Sandwich.







Hull går med sin armé till Brownstown vid gränsen.






18 reguljära inf reg lämnar Geneese och går till Oswego.






Och där kom den!

[Strv102r]

Hull invaderar Kanada med Fort Malden som mål. Men han måste gå via Sandwich. Hull är helt överlägsen så Tecumseh viker.









Hull fortsätter till Fort Malden men lämnar trupp för att inte Tecumseh hur lätt som helt ska kunna skära av honom i Fort Malden. Det blir en utdragen strid/belägring där Hull till sist tappar mer än britterna och får retirera.








Britterna omgrupperar ett infanteriregemente till Port Dover.






Rensellaer i Buffalo förstärks med 23 inf reg inför en kommande offensiv mot Fort Erie






Britterna seglar över infanteriregementet till Fort Malden. De tar också kontrollen över Lake Erie. Och över Lake Ontario utanför bild. 2+2 VP.









Längs uppe i nordväst i hörnet på Lake Huron, bortom all ära och redbarhet, med enbart förbindelse via sjön med omvärlden ligger två fort. Ett amerikanskast och ett brittiskt. Britterna har ett förband av pälsjägare och skogsmän med kanoter. De paddlar över och anfaller Fort Mackinac, som faller men till priset av fortsatt nyttjande av pälsjägarna som tar stora förluster. 2 VP till.

[Strv102r]

Då går vi in på sensommaren-hösten 1812.




Chauncey anländer till Sackets City, och ett antal fartyg blir klara. Britterna lämnar frivilligt sjökontrollen hellre än att riskera en drabbning med överlägsna antal.






Dearborn marscherar till Sackets City för att kunna fortsätta mot Kingston, eller Prescott, för att ta viktiga städer, men också för att skära av allt brittiskt underhåll västerut.






Britterna inser hotet och skapar en depå i York för att i någon mån bli oberoende av underhållslinjen från öst.






Chauncey gör en räd mot Kingston. Det kostar ett flytetyg var.






Prescott lämnar Québec och marscherar västerut med tre regementen.





Jag kör en event. 2 VP till mig.

[Strv102r]

Prevost anländer till Kingston. Kanske Prescott kan vara ett mål för Dearborn? Men han är en "3"-ledare, och "3"-kort är sällsynta...





Chauncey går till sjöss och tar kontroll över Lake Ontario.






En event till min fördel.






Rottenburg går till Prescott. Attans! Men han är svagare än Dearborn. Planen lever!






Britterna höstar in billiga VP när de tar kontroll över Lake Huron.






Hull går tillbaka till Detroit inför vintern.






Under vintern händer inte mycket i denna del av världen. Två events som tar ut varandra VP-mässigt.

[Strv102r]

Britterna bygger klart en förstklassig korvett i Kingston.






Jag spelar ett fälttågskort (campaign) och inleder med Rensellaer som masrcherar till Fort Erie. I det kommande striderna spelar ledarskap en viktig roll och Rensellaer är hjälten för dagen. 4 VP till mig.








Den andra delen av fälttåget är att Dearborn marscherar mot Prescott, men skyfall hejdar honom redan i Alexandria.

[Strv102r]

Drummond lämnar Quebec med den klart starkaste brittiska styrkan reguljära förband i Kanada och går västerut och når Long Sault.






En ny amerikansk styrka lämnar Albany och går norrut mot östra Kanada som nu är svagt försvarat.






En ny brittisk brigg blir färdig i Kingston.






En ny förstklassig amerikansk brigg blir klar i Buffalo. Perry är en yngre version av den Perry som 1853 tvingade Japan att öppna sig för omvärlden.






Drummond lämnar ett regemente i Long Sault och gör tillbaka österut till Ile aux Noix för att blockera Wilkinson.

[Strv102r]

Ännu en amerikansk förstklassig brigg färdigställs i Buffalo. Och snart en drös skonare.








Britterna grupperar fram förband till Johnsons, och bygger klart en slup i Port Dover.

[Strv102r]

Dearborn rör sig ni sensommaren till Prescott där Rottenburg viker utan att erbjuda strid. Det kan ha varit obetänkt av fienden. Nu är hela Upper Canada avskuret underhållsmässigt. Ett dåligt tärningslag och Dearborn hade misslyckats.






Britten bygger ett fort i York.





Harrison marscherar norrut från Fort McArthur mot Lake Eries västra spets. Målet är så klart Fort Malden.






Britten genomför räder söder om denna krigsskådeplats.






Harrison anfaller som sagt Fort Malden. Britterna presterar lysande trots att de är avskurna och Harrison får dra sig tillbaka.

[Strv102r]

Britterna samlar kanadensisk milis till Thamesville. Och de färdigställer ännu en fin korvett i
Port Dover.








Perry går till sjöss med sin flotta av briggar och skonare och tar kontroll över Lake Erie.






Prevost lämnar en garnison i Kingston, marscherar via Gananoque där han "plockar upp" Rottenburg, och anfaller Dearborn i Prescott, utan underhåll som han är. Det är lite till amerikanarnas fördel, men britterna underpresterar gravt, så de får retirera.

[Strv102r]

Dearborn skickar 13 reg till Cryslers farm.







Britterna reagerar med 70 reg i Long Sault och går till motanfall. Båda decimeras, men britterna får falla tillbaka.








Inför vintern står Harrison på helt fel plats logistiskt och kommer få känna av vintern rejält, men korten räcker bara till att låta del av Kentuckymilisen gå till ett annat vinterkvarter.






13 regementet bränner ner Cryslers Farm. Kan förefalla vara en konstig åtgärd inför vintern, men redan reducerade förband är i princip immuna mot winter attrition, om de inte är out of supply.






Winter attrition ja.... Harrison drabbas hårt och fyra av hans starka milisenheter reduceras. Den kanadiska milisen som fanns i Thamesville försvinner helt. Antar att de helt enkel gick hem för vintern. På andra sidan krigsskådeplatsen reducerad en av Wilkinsons enheter, och hela fyra av Drummonds som drabbas lika hårt som Harrison. Sammantaget slår et ganska lika på båda sidor.

1813 är över och det har gått mer USAs väg än Storbritanniens. Hade Fort Malden fallit hade jag uppnått allt jag ville. Nu går vi till 1814. Sista året. Ser kanske illa ut för britterna, men under vårvintern besegras Napoleon och till våren skeppas mängder av veteraner från fälttågen i Spanien och södra Frankrike över Atlanten...

[Strv102r]

Så börjar krigets sista år! Drummond lämnar Ile aux Noix och tar sig till Quebec där kraftiga förstärkningar anländer, men utan ledning.






Hampton marscherar upp från Albany och förstärker Wilkinson i Platsburgh.






Drummond marscherar västerut till Long Sault, säkert med syftet att nia Dearborn i Prescott och öppna underhållsvägen.







Hull lämnar Detroit och ansluter till Harrison.






Barclay går till sjöss och tar kontroll över Lake Erie.