[Strv102r]

I den fortsatta duellen slås båda sidors tätvagnar ut. Ryssarna pressar på i kraft av T-34:ans och numerärens övertag. Det lastbilsburna skyttet ansluter fram och gör avsittning. KV-2:an skramlar fram efter bästa förmåga. Tyskarna grupperar för att möta framryckning över fälten med finkalibrig eld.







T-34:an skjuter två träff i den kvarvarande Pz IIIE. Ingen verkan! Pz III:an i sin tur skjuter bort både den sista BT-7:an och T-34:an. Tre kills på kort tid! KV:an dyker upp och skjuter en träff. Men lyckas slå 12 på verkansslaget, så Pz III klarar sig!

[Strv102r]

Men det var en kortvarig glädje. Nästa skott slår ut Pz III: an. Men det anländer två tyska Pz IVE som också behöver hanteras innan KV2:an kan ge understöd mot det tyska skyttet om det ska bli något anfall över de öppna ytorna med det ryska skyttet. Ryssarna grupperar skytte för att inleda eldstriden med de tyska kollegorna, men det är tyskarna som får övertaget direkt.






KV-2:an skramlar fram längs vägen och träffas av en skur 7,5 cm och 37 mm projektiler, som ger 0 verkan. KV-2:an lyckas dra in en fullträff redan under gång, och med nästa skott expedieras nästa Pz IVE. Halvbandaren backar i skydd! Det tyska skyttet fortsätter dominera ryssarna.

[Strv102r]

KV-2:an kör runt dungen mot halvbandaren med 37:an som blir skrot innan den hinner undan. Den ryska chefen är emellertid stressad av att det tar tid och trots att eldstriden med det tyska skyttet går illa, riktigt illa, skickar han fram en pluton.






Till sist lyckas det understödjande ryska skyttet skjuta bort en av de tyska skytteställningarna, och KV-2:an ansluter. Typiskt nog får den problem med pjäsen, och den framsända plutonen tappar geisten när de möts av eld då de söker en eldställning.

[Strv102r]

Den ryske chefen gör ett snabbt bedömande. Det framsända skyttet har bara någon grupp som har stridsvilja, och det saknas ledare som kan få fart på de övriga. Om KV-2:an kan skjuta bort halvbandaren i N2 så kan undrstödsstyrkan nedhålla tyskarna i M2, och om halvbandaren i F3 och skyttegruppen i H1 skjuter dåligt så kan skyttegruppen med geist i den framskjutna styrkan springa av kartan mot seger. Fast KV-2:an har en chans på sex att fixa pjäsen och få i väg ett skott som kanske träffar, innan skyttet måste röra sig framåt. Man kan också tvivla på att understödsstyrkan lyckas nedhålla sitt mål. Och att de tyskarna man inte kommer åt kommer skjuta så illa att gruppen kommer av kartan. Och även om allt funkar, ganska osannolikt, behöver sex grupper till gå av kartan för seger. Det kommer inte att ske med ett GT kvar. Anfallet avbryts.

Tysk seger.

Scenariot är inspirerat av striderna runt Borisov 1941 mellan 18 pzdiv och 1 motoriserade skyttediv Moskva. Alltså från de strider scenario 1 i Barbarossa 1941; army group center avhandlar. Se replayen om det scenariot här:

https://www.krigsspel.se/forum/index.php/topic,5242.0.html

[Strv102r]

Ett scenario från Leningrad 1941.

[Strv102r]

Från det tyska perspektivet. Ryssarna är grupperade enbart på karat 2 med kustbatteriet ( 2 st 12,2 cm kanoner i bunkrar) på höjden. Bunkrarna skyddas av stormhinder för att hindra tyskarna att komma nära7in i bunkrarna. Hela scenariot skriker ju om att tysken ska omfatta höjden från höger via karta 3 och 5, som väl gjordes historiskt. Ryssarna grupperar således med den absoluta huvuddelen av övriga resurser ett flankskydd i sin vänster. Man tar en risk i sin höger med lite stormhinder och några skyttegrupper.

[Strv102r]

Min första tanke som tysk är att utnyttja den svaga ryska högern genom en omfattning vänster från mitt perspektiv. Når man in i flanken kan man hinna med mycket innan ryssarna hinner gruppera om sitt skytte, och deras värn samt pv och lv blir irrelevant till stor del.  Problemet är det ryska eldområdet för kustbatteriet, vars eldområdes begränsningar visas med röda pilar. Då det inte finns någon ytterligare terräng till vänster måsta man framrycka i oskyddad terräng i 12,2:ornas eldområde. Och de har viss eldhastighet också... Det kan sluta hur illa som helst då inget fordon tyskarna har håller för en 12,2:a. Alternativet omfattning höger medger att helt gå utanför kustbatteriets eldområde, men istället går man in i det starka, relativt sett, flankskyddet.

[Strv102r]

Det blir omfattning höger som gäller. En ensam eldledare grupperas på en höjd för att med ett batteri 10,5 cm haubitsar nedhålla, och helst nedkämpa, först 37 mm lvpjäsen på åsen, och därefter granatkastaren. Tyskarna börjar röra sig framåt utanför kustbatteriets eldområde.

Efter inledande svårigheter för eldledaren att upprätta samband med skjutande förband går inskjutningen som en dans, sannolikt var batteriet redan inskjutet sedan flera dagar. Servisen till 37 mm lvpjäsen nedkämpas och allt skytte i verkansområdet nedhålls. Tyskarna kan fortsätta gruppera fram och fortsatt artilleri kombinerat med kraftig kspeld från halvbandare och Pz IV.an och Pz II:an ger att stridsviljan bryter i ihop i den ryska ställningen en grupp viker samlat och en ledare från grk-ställningen ansluter, medan övriga grupper upplöses för resten av striden.

[Strv102r]

Den tyska artillerielden flyttas till granatkastar/tunga ksp-ställningen på höjden. Ryssarna där nedhålls. Halvbandarnas ksp-eld nedkämpar ryssarna i U4. Det går sämre för de två Pz III:orna som försöker ta sig an 45 mm pvpjäsen. Båda nedkämpas...

[Strv102r]

En av de skyttegrupper som följde med Pz III:orna lyckas nedhålla pv-servisen. Den tyska artillerielden nedhåller grk-servisen, men nedkämpar den tunga ksp-servisen.  De ryska ställningarna på åsens högra del nedhålls eller nedkämpas av understödane eld från Pz II och IV:an samt ett par halvbandare. Övriga halvbandare anfaller genom dungarna, där två av dem kör fast, vid åsens högra fot och skyttet gör avsittning. Stormpionjärerna påbörjar sin framryckning uppsuttna i lastbilar för att ta hand om kustbatterierna när deras flankskydd är hanterat.

[Strv102r]

Med 45 mm pvpj åtminstone tillfälligt försatt ur spel är tyskarna offensiva och grupperar fram både halvbandare och Pz II och Pz IV, medan det ryska skyttet nedhålls av redan i lämpliga ställningar befintliga enheter. I slutet av GT är det ryska flankskyddet nedkämpat, utslaget, eliminerat.

[Strv102r]

Tyskarna rullar på och engagerar kustbatteriets ryggskydd, en pluton dpligt utbildade, tränade och ledda skyttar. Pz II och Pz IV:an nedkämpar huvuddelen snabbt. Stormpionjärerna ansluter fram.

Är det någon mening att fortsätta? Allt, utom striden mellan pvpjäsen och Pz III:orna, har gått tyskarnas väg.

[Strv102r]

En snabb analys ger vid handen att när den sista ryska skyttegruppen utanför bunkrarna skjutits bort, vilket kommer ske, så kan tyskarna i lugn och ro ta bort taggtråden som närskyddar en bunker, dra någon bräschladdning som kanske får försvaret av varje bunker, en k-pistgrupp och pjässervisen att bryta ihop, för att sedan gå in i närstrid med tre stormpionjärgrupper under ledning av en förstklassig ledare. Och sedan göra om en gång till. Ev förluster kan ersättas med skyttegrupper.

Ryssen ger upp och kommer ut ur bunkrarna med vit flagg.

[Strv102r]

Det blir de här så småningom. Äldste grabben, 15 då vi körde Paths of Glory, är nu 24 år och yrkessoldat på Trängregementet, och uttrycker intresse för krigsspel. Det här är på en nivå han som soldat kan relatera till taktikmässigt.