[Strv102r]

Den sardinska cerisa divisionen försöker anfalla, men måste reformera några bataljoner först. Och de tar sig någon betydelselös hex framåt. Den orangea divisionen är ganska tilltygad efter Benedeks anfall, och är nöjd med att låta österrikarna dra sig tillbaka till utgångsläget och stanna där. I övrigt händer inte mycket på detta avsnitt.






I kåren anfaller in i det sista för allt vad tygeln håller innan mörkret faller i främst det sydvästra delen av sitt område. I övrigt drabbas man av trafikstockning, brist på ledning och uttröttad trupp. Men man tar sig lite framåt och tär ytterligare på Clam-Gallas. De egna slitaget kan kompenseras av att tre återhämtade brigader är på väg framåt.






Gardet är ganska slut, men inför skymningen pressar de sig till det yttersta och ger sitt sista. I norra delen anfaller den tunga divisionen upprepade gånger mot den österrikiska kavallerireserven som skyddar sitt artilleri med vildsinta motchocker. Österrikarna tappar nästan allt stridsvärde, men de lyckas avvärja anfallen och skydda artilleriet. Gardets bataljoner slits och ett vältajmad motanfall av ett par bataljoner från Sobels IV kår nedkämpar två slitna gardesbataljoner och skyddar kavalleriets artilleris flank. Den lätta gardesdivisionen anfaller III åter III kårens ställningar med all elan de kan uppbåda. Stryk tar de, men den mest norra delen av III kårens norra delar framför den lätta gardesdivisionen krossas av anfallen från gardisterna och från uppföljande anfall av II kårens tätförbsnd som kommer upp i höjd med de lätta gardisterna, och avlöser i anfallen. Det blir för mycket helt enkelt. Södra delen av den lätta divisionen hejdas dock av III kåren kvarvarande delar. III kåren har nu tre brigader i princip utraderade och blir föga förvånande demoraliserad.






Canroberts III kårs norra brigad hejdas och blir hors de combat av III kårens södra delar. Men nästa brigad tar dig fram och slår ut delar av III kåren, och tar sig i kontakt med IV kårens södra delar. Där excellerar ett österrikiskt husarförband i upprepade chocker som hejdar fransmännen. III kåren är ganska slut nu.





Niels IV kår kämpar på med möter hårt motstånd av den sakta vikande, i huvudsak fräscha, XI kåren som lyckas slå två franska brigader hors de combat. En fräsch brigad är på väg framåt inner, och den mest södra har heller inte varit i strid sedan återhämtningen, men annars börjar det krokna. Utan artilleriet som fastnat i gyttjan är det svårt att tro att staden kan tas.

Nedan en helhet. Fransmännen börjar krokna lite, men har hyfsat fräscha brigader och även någon ok fräsch kår kvar. Österrikarna har nu fyra demoraliserade kårer varav två är utdragna, I och III kårerna är illa tilltygade. VIII och IV samt XI kårerna har hyfsat till gott stridsvärde.  Mörkret faller. Österrikarna klarar inte en dag till, utan måste retirera i mörkret för att återhämta. Historiskt, även om reträtten då skedde efter regnstormen då fyra kårer var demoraliserade redan då historiskt. Jag håller 15 VP i geografiska mål. Fransmannen har 5 VP i geografiska mål. Men mina fyra demoraliserade kårer ger honom 40 till. Fransk/sardinsk seger. Helt historiskt.

[Strv102r]

Jaha, vad tyckte vi om det här då? Det finns några luckor i reglerna. Antalet cohesionhitmarkörer och på tok för litet för valörerna 1-4. Jag fick plocka fram påsen med SP-markörer från SPIs Terrinle Swift Sword och hälften av alla markörer kom därifrån på slutet. Stridssystemet är lite mer abstrakt än vad man väntat sig för ett spel på bataljonsnivån. Hade ju väntat mig något mer som GBACW, men det var mer som ett system för brigad. Å andra sidan hade ju ett spel med denna mängd bataljoner tagit mycket lång tid med GBACW systemet. Kanske brigad och Glory-systemet hade varit en idé? Men spelet funkar! Situationen är spännande och spelet är snyggt. Det flyter på. Ett normal GT i slutet med alla kårer och två aktiveringar/kår (inte GT med hetta) tar ca 1,5 h. Vi är nöjda!

Spelet på operativ nivå är en juvel, men Solferino är undervärderat tycker jag. Magenta... inte dåligt, men bassligt med reglerna för vinodlingarna som täcker nästan hela kartan.

Om någon blev lite sugen tror jag Elias hade en kopia till salu?