[Strv102r]

I väntan på att Königgrätz levereras och då Custoza solokörs med 1848-scenariot har jag och motspelaren tomt på bordet. Vi kör in detta lite tidigare i pipelinen än kronologin säger. Egentligen började fälttåget dagen efter Custoza.

Det är ett litet spel i stil med Caricat! och avhandlar Garibaldis fälttåg mot Trent. Det enda italienarna lyckades med i kriget 1866. Att de ändå fick loss Venetien från Österrike berodde ju på att preussarna tvingade österrikarna att ge upp det. Beräknas ta två sessioner a två timmar inkl dukning och genomgång av regler.

[Strv102r]

Brickorna. Notera att varje österrikisk chef/förband har tre aktiveringsbrickor medan italienarna har en eller två. Det medger betydligt mer aktivitet så klart, som snabbare rörelse, för österrikarna. Dock samlar dessa då på sig mer "Fatigue", men denna kan man återhämta i viss utsträckning varje GT. End Turn och Random Event brickorna läggs i behållaren med aktiveringsbrickorna.

[Strv102r]

Utgångsläget. Norr är åt höger i bild. Det är väldigt kuperat/bergigt med en större dalgång i rakt nord-sydlig riktning som leder mot Trent i västra delen av området, och en mindre dalgång i huvudsak nordostlig riktning som slutar i det nordöstra hörnet där Garda-sjön också har sitt nordvästra hörn.

I norra delen av dalgången mot Trent finns ett österrikiskt förband om ca 2500 man. Det finns också ett fort med en garnison insamlade område. Längs den nordostliga dalgången finns tre österrikiska förband i samma storlek, och längst i sydväst i dalgångens mynning mot den stora dalgången finns ett fort med garnison.

Italienarna har två förband om ca 5500 man var i den stora nordsydliga dalgångens södra del.






Österrikarna rör sig omedelbart söderut eller i sydvästlig riktning i resp dalgång. Det mest sydvästra förbandet, Thour, i den mindre dalgången kommer fram till fortet i dalgångens mynning. Det bakersta förbandet i den mindre nordostliga dalgången, Kaim, började ju vid Gardasjöns nordvästra strand och ilmarscherar. Bara det mest norra italienska förbandet rör sig, och då in mot den mindre dalgången i nordostlig riktning.






Ytterligare ett österrikiskt förband, Montluisant, når fortet i den mindre dalgången och grupperar på höjderna bakom fortet som djupförsvarn När Kaim når Tirana di Sopra vänder han inte söderut längs vägen, utan börjar korsa höjderna västerut för att nå den större, sämre försvarade, dalgången. Där har Höffern nått Condino.

La Porta har genomfört ett anfall mot Thour som slogs tillbaka, men det gick inte jättedåligt. Ytterligare Italienska förband tillkommer och rör sig norrut.






La Porta försöker igen, men nu går det så illa att förbandet rivs upp och flyr söderut ända till Lodrome! Den norrgående rörelsens tät når Condino och anfallet hejdas, men är egentligen oavgjort. Kaim har nått Cimego och befäster sig. Detsamma gör Montluisant bakom Thour.

[Strv102r]

La Porta gör ett nytt tredje försök på att storma fortet i passets mynning, men slås tillbaka ånyo. En anslutande italiensk styrka påbörjar en omfattning upp i bergen väster om fortet, men kommer inte så långt.

I den större dalgången tvingas Höffern vika efter italienska anfall och rör sig norrut i oordning, men inte uppriven, mot Kaims förberedda ställningar i en by uppe på en brant höjd.

En Random event gör att Garibaldi personligen ansluter till ett bakre förband och sätter fart på det. Han ger både rörlighetsbonus och bonus i strid.






La Porta gör ett nytt försök! Och det verkar som om de hittat en för österrikarna okänd svaghet i försvaret, för det kollapsar och Thour viker norrut. Den omfattande styrkan anfaller Montluisant som rivs upp i panik och flyr norrut. Mot slutet av dagen lyckas österrikarna få ordning på Thour, men han är i ogynnsam terräng och behöver gå norrut till ställningar vid floden Massangla. Förhoppningsvis hinner Montluisant också få ordning på sin trupp, den är i alla fall inte uppriven längre, och bygga en ställning ihop med Thour.

I väster viker Höffern norrut förbi Kaim för att återhämta i nästa bra ställning. Garibaldi når Kaims ställning, men då Kaim också har ca 5500 man och har en utmärkt ställning slås Garibaldi tillbaka. Även här påbörjar anslutande förband omfattningar i bergen, denna gång öster om Kaims ställning.




 

Italienarna agerar före Thor och  Montluisant. Thour överaskan i den ogynnsamma terrängen utan att vara förberedd och rivs upp. Förföljande italienska förband jagar efter och slår på Thour och Monluisant igen och igen, så flykten accelererar. Ställningen vid Massangla passeras snabbt och även den utmärkta försvarställningen vid Bezzecca, där fälttågets historiskt största slag stod,  blir irrelevant då den passeras i flykt.

I väster håller Kaim, men knappt. Omfattningen kryper fram och en tillkommande österrikisk styrka under Albertini rör sig för att möta den. Höffern befäster sig i sin nya bakre ställning.






Garibaldi slås tillbaka. Omfattningen fördröjs av Albertini som slår tillbaka ett anfall. I nordost börjar flyten avta och övergå i reträtt. Man har till del sprungit från italienarna som bara har en styrka i hasorna på österrikarna.

Spelet tar längre tid än beräknar nu när det tillkommit fler förband, mest italienska, och dessa ofta aktiveras flera gånger. Men det gör inget. Det är spännande och kul och har fler taktiska möjligheter än man kunde trott.

[Strv102r]

Österrikarna försöker bygga en ny ställning vid Ledro-sjöns östra ände med sina nu återsamlade förband, men  italienarna kommer springande och maxpresterar, igen, medan österrikarna minimipresterar, igen, så det är ånyo upprivna förband som rinner österut varav bara det ena till del återsamlas vid GT slut.






I nordväst viker Kaim frivilligt från sin starka ställning för att inte bli kringränd och avskuren i öster. Italienarna förföljer men Höffern lyckas hejda italienarna flera gånger längs dalgången med stöd av sina fältarbeten. Italienarna försöker med en omfattning västerut, men där hinner Albertini gruppera och befästa sig.






Kommande dygn händer inte mycket i nordost. Egentligen inget, utom att en ny österrikisk styrka, om än bara ca 1500 man, gör entré. Ja, österrikarna hinner återhämta sig lite, men italienarna gör paus i byarna och njuter av det lokala vinet och segerns sötma. End of Turn brickan kom upp tidigt detta GT.





I nordväst håller Höffern för ytterligare anfall. Kaim grupperar för att bättre skydda flanken.

[Strv102r]

Metz förstärker den framskjutna garnisonen, men åter presterar italienarnas främre brigad bra och han retirerar upp i bergen där de övriga redan håller på och befäster sig. Den bakre italienska brigaden, La Porta, ansluter och förbereder anfall upp mot höjderna.   






Höffern kollapsar i flykt inför Garibaldis anfall, men den andra linjen är på plats och är förberedd.






Och igen presterar italienarna mycket bättre än österrikarna. Metz viker sig igen och det finns risk att den österrikiska positionen kringgås.




 

Ett lyckat anfall mot Albertini i den västra befästa ställningen river upp denne som flyr norrut till Fort Lardaro. Italienarna följer upp, kringgår Kaim och anfaller Fort Lardaro där den upprivne Höffren och garnisonen dock lyckas slå tillbaka anfallet så att italienarna retirerar söderut.  Kaim får agera
och rör sig in strax norr om de retirerande italienarna, beredd att anfalla dessa. Men innan han hinner det drar sig den oordnade brigaden söderut och in bakom Garibaldi. Höffren återhämtar i norr medan Albertini flyr av kartan.

[Strv102r]

Där är det över. Det blev inte sudden death för någon, så det blir avgjort på VP, där Italien nu håller 7 VP-städer = marginal Italian victory.

Det här var en positiv överraskning. Betydligt bättre än den bagatell formatet kan få en att tro.