Forumnyheter:

SMF - Just uppdaterat!

avatar_Fredrik H

Replay av Jaws of Victory (NES)

Startat av Fredrik H, 5 november 2023 kl. 18:49:32

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 4 Gäster tittar på detta ämne.

Fredrik H

Turn 22 så töar det igen och vägarna blir sådär härligt leriga. Zjukov inser att operationen håller på att rinna honom ur händerna så han beordrar en lång rad anfall. Tyvärr så når inte underhållet fram i samma omfattning som han vill vara aggressiv, så det mesta fastnar på idéstadiet.
Bara längst upp i norr betalar den offensiva andan sig, flera tärningar utfaller i anfallarens favör och omkring två tyska divisioner skärs av igen, den här gången utan tillgång till ett flygfält. Till och med Adolf får börja tugga i sig att en del arisk ungdom sannolikt får glädjen av att lära sig mer om det sibiriska gruvsystemet.

I övrigt så lyckas den 3:e Pz-kårens olika divisioner bredda luckan och de första inringade förbanden kommer bokstavligen ut på andra sidan. 


Fredrik H

En lite bättre överblick såhär mot slutet av spelet (turn 22 av 25). Jag räknade på VC och det är ganska tydligt hur det kommer att sluta. Den nya inringningen som Konev åstadkom ställer till det en del för tysken och omöjliggör den högsta graden av seger. Som det är nu kommer det att sluta med en tysk marginell seger (det finns också tysk propagandaseger innan de sovjetiska segernivåerna börjar).

Eftersom inget egentligen kan ändra på det så tror jag att jag kör en turn till eller så för att bekräfta det jag redan vet. alternativt kör jag på utan att rapportera och visar slutläget. Hm. Som synes är det en stor yta men det finns helt klart ett tydligt fokus när tyskarnas offensiv väl drar igång.


Fredrik H

Jag tror att turn 23 får bli den sista. Sovjeten anföll under turnen och fick en hel del framgångar till vänster, vilken tvingade de slitna tyskarna bakåt. Dessvärre är det för lite för sent, tyskarna har redan en stabil underhållslinje längre österut och är inte längre beroende av åkrarna och vägarna väster om floden.

Tyskarna fick ut tillräckligt med förband för en minor victory. Det hade kunnat gå annorlunda och det var inte klart vem skom skulle vinna för två dagar (turns) sedan. Under turn 23 fick jag känslan av att jag inte vill skyffla brickor utan något särskilt mål, så det är dags att sammanfatta. 



Spelet är tämligen stort och det finns en hel del man kan tycka om systemets olika rörliga delar.

Spelet drivs av underhåll/supply. Systemet är enkelt och logiskt, man sätter ut varje formations depå varje turn och avstånden är beroende av vädret. Jag gillar att det är enkelt men ändå helt avgörande. Jag ska däremot säga att det är lite tradigt att räkna om avstånden för alla depåer varje turn, spelar jag om det här så ska jag ordna ett system där jag märkt upp avstånden på kartan.

Flyg sköts också på ett utmärkt sätt, man slår för hur många flyg man får in och vill man sedan använda dem drar man en bricka och får olika nivåer av stöd. Det funkar som i Killing ground och jag gillar att man inte vet om flyget faktiskt kommer att göra nytta eller inte.
 Artilleri funkar lite åt samma håll, man stoppar in artilleri (som är olika starkt och har olika räckvidd) och slår sedan på hur många oddsskift man får. Det ger en rolig nerv åt striderna och ger artilleri en annorlunda roll än att bara lägga till stridsvärde. Det kostar naturligtvis supply att skjuta.

Jag gillar också att tyskarna och sovjeterna fungerar så olika. Skillnaderna är ibland tydliga och ibland subtila, men reglerna lyckas verkligen fånga kombattanternas skillnader. Tyskarna får lättare combined arms, har effektivare stridsvagnar, stackar lättare med varandra, går lättare i zoc, tar replacements smidigare och kan reagera med sina pansarbataljoner. Det blir så mycket bättre känsla än att bara ge dem högre stridsvärden.

Överlag så tycker jag JoV är ett riktigt bra spel. Båda sidor får anfalla och försvara, dom slåss olika och det är spännande ända in i kaklet. Jag gjorde nog en sämre insats med sovjeten, men jag tycker ändå att utfallet känns helt historiskt rimligt. Det som hände i spelet hade absolut kunnat vara ett faktiskt utfall. Bara det faktum att jag solospelade ett ordentligt omfattande spel i 23 turns utan att tröttna förvånar mig faktiskt en smula.

Spelet finns fortfarande i tryck. Gillar man operationella spel och har ett par stora...pincetter så tycker jag att man ska unna sig att testa det här. Jag litar på att monsterspelsmaffian i Göteborg får upp det i vår.

aegneus

Citat från: Fredrik H skrivet 25 november 2023 kl. 23:57:15Jag gillar också att tyskarna och sovjeterna fungerar så olika. Skillnaderna är ibland tydliga och ibland subtila, men reglerna lyckas verkligen fånga kombattanternas skillnader. Tyskarna får lättare combined arms, har effektivare stridsvagnar, stackar lättare med varandra, går lättare i zoc, tar replacements smidigare och kan reagera med sina pansarbataljoner. Det blir så mycket bättre känsla än att bara ge dem högre stridsvärden.

Tack för hela rapporten! Det där låter ju som en väldig stark komponent (ärligt talat har vi ingen brist på spel där nationsskillnaden är två punkter styrka och kanske ett extra shift om brickan är svart eller extra röd...). Jag tror jag inte köper, men hemskt gärna spelar om det kommer en chans!

Strv102r

Ligger i hyllan sen det gavs ut. Förr eller senare kommaj jag nog dit också.

Jättefin AAR, som vanligt.
Ola Palmquist. Spelar nu:   GMTs Army Group Center, därefter SPIs S&T Smolensk, 3W:s Blitzkrieg in the South,  Decision Games Drive on Dubno 41, så AP:s Red Steel. Som sidoprojekt, lite till och från, AHs Squadleaderserie.