[Strv102r]

Här stabiliserar det sig nästan två GT då båda sidor tillför underhålls, ersättningsmanskap och nya vagnar samt annan materiel. De mina besätter hamnen i Tobruk. Jag börjar leka med tanken på en ny push i norr längs kusten för att återta hela det gamla befästa området och återställa det, eller rent av bryta genom längs kustvägen om det italienska infanteriet kan tillfogas tillräckliga förluster. Vilket kanske inte är omöjligt...







Efter 5 impulser av lugn, nästan 2 GT, anfaller jag i norr, och italienarna viker, därefter ett uppföljningsanfall mot nästa italienska division, som också viker. Men förlusterna är inte så stora som jag hoppats. Hamnen bombas av tyskarna så den är värdelös för stunden. Ariete anfaller polackerna, men slås tillbaka av beslutsamt motstånd. 5 lätta går till ett "provanfall" i söder vilket river upp mitt flankskydd. Det är inte bra då han rimligen kommer fullfölja med 15 också inom kort. Jag får avbryta anfallet i norr och omgruppera så att allt inte inringas i en ännu större ficka runt Tobruk än den jag ville undsätta! Som tur är har striderna förbrukat mycket underhåll för båda.

[Strv102r]

Jag genomför omgrupperingarna och tysken blir passiv. Brist på underhåll antar jag. Han har för ett anfall, så att säga, men tycker väl inte att det är värt att förbruka det nu, utan vill hamstra lite.






Däremot slår han till i söder med 15 pz några dagar senare. Åter finns risken att han fortsätter till Sollum och avskär hela rasket.

[Strv102r]

Jag acceptera att för tillfället överge planerna på att köra över italienarna längs kusten, och låta Tobruk bli avskuret igen. Jag backar och lämnar en korridor mellan Bardia och Tobruk som Ariete snabbt går in i. 15 Pz avbryter anfallen, men 21 pz (fd 5 lätta) slår ut ett anfall och ett uppföljningsanfall som breddar korridoren.






Så blir det åter stiltje i brist på underhåll för båda.

[Strv102r]

Och stiltje råder i två hela GT, sex impulser. Underhåll tillförs, förstärkningar anländer. Jag får in ett par regementen med de nya Crusader cruiservagnarna som komplement till de M3 Stuarts som sedan tidigare anlänt. I den kommande offensiven så kommer så klart de tunga Matildaförbanden vara spjutspets, men Crusader och Stuartvagnarna är bättre än de gamla cruisersystemen.

[Elias Nordling]

Vad är datumet i spelet nu?

[Strv102r]

3 GT kvar bara...

[Strv102r]

Min version av Operation Crusader inleds med anfall mot Ariete vid flygplatsen och mot 5 lätta i centern., historiskt har jag för mig att de gjorde tvärt om och slog ut en krok från söder, men det kommer ju fler spel om Crusader så det finns ingen anledning att vara för historiskt nu. Med artilleri och flyg lyckas båda anfallen och fienden viker upprivna, trots slag 2 i båda, men det blir inte den jubelöppning jag hoppats på. 15 pz slår ut ett motanfall mot min center, i flanken på min anfallsriktning, som sänder en divisionsstridsgrupp bakåt upprivna med förluster.






Tag trycker på främst i norr och halva Ariete slås. Underhållsvägen till Tobruk öppnas, i och för sig har hamnen reparerats så det var inte jätteviktigt. Tysken drar sig tillbaka i ordning, och är ganska passiv.





Jag maxar den sista impulsen och tömmer ut underhållet. Kårartilleriet drar mycket när man vill ha understöd av det! Nya zeeländarna i Tobruk gör ett utfall i väster och samordnat med anfallen från de från öster framryckande förbanden inringas och slås en italiensk infanteridivision. Ett anfall på 15 pz misslyckas dock. Tyskarna och italienarna genomför taktiska reträtter och håller ännu ihop.

[Strv102r]

I väntan på tillförsel av underhåll för britterna uppstår en stridspaus. Italienarna drar sig tillbaka något.






Förnyade allierade anfall mot italienarna i norr får framgångar, men tyska motanfall från söder mot norr river upp mycket av de allierade förbanden.






Britterna anfaller nu främst i söder mot de tyska infanteriförbanden, som får stryk. I centern anfaller åter 15 pz. Det är en aning märkligt. Förutom under den senaste impulsen har jag konsekvent, nästan genom hela spelet, slagit 1-2 vid anfall. Tysken har konsekvent, nästan genom hela spelet, slagit 6 vid anfall. Hade tysken kunnat räknat med detta och vågat vara mer offensiv hade de stått vid Alexandria nu.

[Strv102r]

Åter en stridspaus då jag inväntar mer underhåll. Tyskar och italienare tar så klart tillfället att justera sina grupperingar inför nästa anlopp.






Det förnyade anfallet träffar italienarna hårt och de vacklar bakåt betänkligt. i söder träffas också Ariete hårt, och därefter ett tyskt infanteriregemente (90 lätta divisionen Afrika behandlas i spelet som dess separata beståndsdelar). Jag fortsätter slå 1 och 2 nästan helt konsekvent. Anmärkningsvärt. Tyskarna slår ut mya motanfall med 15 och 21 pz i centern, men helt plötsligt slår han i 6 längre. Utan 1. Tre gånger. Anmärkningsvärt! Anfallen misslyckas eller når bara begränsad framgång vilket gör att syftet inte uppnås.



 

Den fortsatta offensiven jagar italienarna västerut i norra delen av centern och det finns lite hopp om att italienarna ska kunna stoppa det innan Benghazi. Ariete dras ur från södern och rör sig mot nordväst, men det är för sent och de kommer inte nå fram i tid. I norr kollapsar italienarna och de tyska bataljonerna (i spelet fristående, men nog en del av 90) och flyr västerut längs kusten. En reducerad division inringas öster om Derna som faller. I centern träffas halva 15 pz av ett anfall och retirerar uppriven. Övriga tyska stridsgrupper har svårt att frigöra sig och backar sakta för att hålla ihop en front.

Och där är det över. Ett slutläge som är ganska historiskt i det stora hela. Och ett förlopp som är ganska historiskt också. Allierad seger.

Mycket dynamiskt spel. Roligt. fartfyllt. Omväxlande. Och ganska snabbspelat. Toppbetyg från oss.