[David Sunnergren]

Ah just det, skulle ju skriva om det!   

Vi har spelat en gång och träffas andra gången ikväll. Vi kör 1805 grand campaign (så klart). Vi har 7 spelare med varierande erfarenhet från nybörjare till grognard - jag har spelat mest, men har satt mig på England där jag nog har minst nytta av det.

Inga pre-existing wars deklarerades, vi kör dock med historisk optional för obligatoriskt krig mellan England och Frankrike.

Set up var nog inte så överraskande, kanske en ovanligt stor fransk commitment i Italien, inklusive Napoleon själv. Hela franska flottan är i Marseille, blockerad av Nelson och en ungefär lika stor engelska flotta.

Diplomatifasen såg ganska mycket prat i korridorerna, men öppnade formellt med att Preussen och Österrike allierade sig. Alla (nästan) förklarade sedan krig på minors, som brukligt är. Ska se om jag kommer ihåg listan:

FRA mot Berg, Baden, Tuscany (och en till jag glömt)
ENG mot Sardinien och Algeriet
SPA mot Portugal
TUR mot Egypten
PRU mot Mecklenburg
RUS mot Naples (!!)
AUS var fredligt

De som fick kontroll över alla dessa oskyldiga länder valde med ett undantag att inte formera arméerna utan sätta upp som garnison. Endast Egypten, därtill rådda av sina ryska rådgivare, att ställa upp till strid. Vissa huvudstäder intogs utan strid, medan andra bjöd upp till fight, som till exempel Algers vars försvarare med 1,2 i moral faktiskt dödade två britter med 4,5. Endast Baden stod emot belägringen och den franska armén med Massena i spetsen fortsätter svälta ut försvararna.

I Egypten blev det en ovanlig dans. Försvarande kårer hade ställts upp ganska långt bort men det hindrade inte sultanen från att kasta sina tappra kavallerister mot horisonten, i jakt på ära och välsignelse. Fältslaget följdes med spänning eftersom det var första gången vissa hade varit med om ett sådant i EiA. Ali Bey, den ottomanske befälhavaren, drämde till med en Outflank mot en egyptisk defend. Den ensamma flankerande kåren som efter attrition endast bestod av 1000 tappra, lyckades perfekt med sin manöver, kom fram och avgjorde slaget, med ett intjänat Political Point till Sultanen som belöning.

I slutändan alltså ryskt innehav av Neapel, spanskt av Lissabon, och turkiskt av Kairo (bland annat).

Med set up, diskussioner och lite regelprat var det så långt vi hann första kvällen. Nästa tillfälle som sagt ikväll.

Jag hoppas det även kan dyka upp en bild eller två i framtida genomgångar. Jag kommer följa din redogörelse med stor nostalgi.

[David Sunnergren]

Så... vad hände?

[Delirium]

Bra med påminnelser!

Vi spelade februari och mars 1805 inklusive ekonomifas. Inga nya krigsförklaringar tillkom utan de belägringar som pågått avslutades och alla minors nämnda i januari erövrades. Det som kan nämnas är att Neapel bet ifrån sig riktigt bra och dödade några tusen ryssar innan staden föll i mars.

Större rubriker användes för ett första sjöslag när portugisiska flottan gick ut och anföll den spanska (den brittiska rådgivaren insisterade på detta efter att gruppen konstaterat att minors flottor återuppstår med aktuell styrka när landet återupprättas som free state). Resultatet blev att nio av 12 portugisiska skepp sänktes mot ett enda spanskt.

I den diplomatiska delen av spelet kan rapporteras att Frankrike ingått en allians med Turkiet medan England ingick en allians med först Österrike i februari och sedan Ryssland i mars. Spanien uppvaktas intensivt att olika ambassadörer men vill vara neutrala. Hittills.

En sammanfattning av allianser:

Preussen och Österrike
Österrike och England
Ryssland och England
Frankrike och Turkiet

Ekonomifasen genomfördes med stor entusiasm av samtliga länder. VP tilldelades med FRA i topp på 10 men justerat för den budgivningsmall vi använder ligger ENG sist på -21 och FRA näst sist på -20.
Ingen ekonomisk manipulation inleddes av någon men kanske ändras framöver.

Så näst i tur att spelas är aprilomgången och som vi som spelat förr vet är det då det brukar hända saker. Frågan är om så också sker nu, och i så fall var.

[David Sunnergren]

Den väldigt olika agressiviteten mellan olika spelare hänger den rakt av ihop med hur mycket ni har spelat innan?

Det ser ut som att åtminstone Frankrike och England har kunnat utnyttja startläget mest i positionering,

[Delirium]

Svårt att säga, egentligen är det nog bara jag som har spelat "mycket" medan några andra spelat en omgång i våras och före det på 90-talet. Turken var väldigt aggressiv i Egypten och är total nybörjare. Preussen och Österrike kanske har öppnat lite försiktigt men det har ju också med att göra att de har Mike Tyson som granne. Snyggaste öppningen var nog ryssens mot Neapel, den hade jag inte sett förut.

För övrigt läser spelare i partiet här så jag tänkte hålla rapporteringen ganska neutral.

[David Sunnergren]

För övrigt läser spelare i partiet här så jag tänkte hålla rapporteringen ganska neutral.

Ja det verkar ju vettigt att göra

Jag har själv inte spelat spelet på 20 år, så det kan ju vara så att jag helt minns fel om hur aggressiv man kan vara i starten. Eller för den delen, vill vara.

[Delirium]

EiA:s sekvens med enmånadsfördröjning på conquests gör ju i sig att idealisk cykel för krig är DoW första månaden i kvartalet och sedan avsluta kriget innan tredje månaden så du får tillbaka dina political points innan nästa ekonomifas.

[David Sunnergren]

Ja så är det ju absolut, även om det kanske är viktigare att komma igång och skaffa pengar och MP första tre turnsen än vad PP är. Sedan vet man ju att snart kommer The beast be unleashed och PP flyger upp och ner lite mer okontrollerat (beroende på vilket land man spelar såklart)

[Delirium]

Nu har vi spelat en tredje session. April 1805 såg faktiskt flera krigsförklaringar: Spanien mot Marocko, England mot Tunisien, Preussen mot Hessen, Ryssland mot Sverige OCH Påven, men varken Österrike eller Frankrike anföll några länder. Tvärtom sökte ett stort antal länder stöd just hos Frankrike (eller Turkiet) mot angripare, däribland Hessen. Tack vare det valde Napoleon i ett slugt drag att träda i krig på Hessens sida mot Preussen. Regeltekniskt innebär det nämligen att Österrike INTE kunde komma till sin allierades hjälp.

Naval phase hade invaderande flottor på väg, plus att turkiska kårer fördes från Palestina till Anatolien. Svenska flottan höll sig i hamn och gick inte ut mot lede fi (alltså ryssen).

Frankrike valde att gå sist i landfasen (som vanligt). Ryssen intog Rom utan motstånd och landade sedan i Stockholm (där alla försvarare var garnison hellre än att gå ut i fält) men ca 35 000 man misslyckades med sin belägring. Samma gällde England i Tunisien, miss även där. Spanien landade i Marocko men där bjöd faktiskt den turkiske rådgivaren upp till fältslag. Detta utkämpas med en spansk assault mot en turkisk defend och slutade oavgjort, båda bröt. Preussen funderade länge och väl, med viss engelsk rådgivning, men valde till slut en mycket konservativ approach och samlade hela armén i Berlin. Detta fick Napoleon att både beklaga sig och håna de preussiska generalerna för feghet, men var kanske trots allt ett klokt drag av nybörjar-Preussen. Frankrike hade nämligen inte möjlighet att nå Berlin med en större armégrupp.

Ny omgång, maj. Ganska lång diplomati slutade med att Österrike gick in i kriget på sin allierade preussares sida. Detta fick Napoleon att kalla in sin turkiske allierade som förhållandevis tveksamt svarade och gick in i kriget. Österrike och Preussen deklarerade combined movement (men det blev inte relevant). Inte heller här skedde något spännande i navalfasen. Just det, tidigare hade Napoleon passat på att förklara krig mot Duchies.

Frankrike gick återigen sist i landfasen. Ryssen misslyckades återigen att belägra Stockholm och Sverige håller tappert stånd mot övermakten. Turkiet satte upp flera feodalkårer i regioner angränsande till Österrike (men dessa får inte röra sig samma turn). Spanien gick till nytt angrepp mot Marockanerna och valde den här gången Probe mot Defend, ett bättre utfall och vann slaget och följde upp momentum med att inta Tangiers. England ville inte vara sämre och intog Tunis, delvis för att 4 000 man i garnisonen hade lidit svältdöden tidigare. Preussen skickade iväg en mindre armégrupp under Brunswick för att försöka inta Hannover (vilket lyckades mot en fransk milisfaktor) och man vet att den preussiska avdelningen innehåller 32 000 man. Resten av armén står kvar i Berlin. Österrike delade sin armé i tre (eller kanske fyra) delar. En mindre grupp står på gränsen till Turkiet, en annan mindre grupp försökte inta Tuscany men misslyckades och största gruppen står i Tyrol. Napoleons största grupp befinner sig nu ungefär lika långt mellan de stora preussiska och österrikiska arméerna.

Här var vi tvungna att sluta för kvällen och nästa (och sista för maj) som händer är alltså den franska landfasen.





 

 
 

[Delirium]

Ny session spelad, tyvärr glömde jag bilder den här gången men jag hoppas kunna få hjälp av någon.

Det sista att göra i maj 1805 var alltså Frankrikes landfas. I stort sett hela franska armén satte av norrut mot preussiskt territorium (påminnelse att FRA alltså är i krig mot både PRU och AUS). Napoleon själv gjorde en ilmarsch med en mindre del av den stora armén och haffade preussarna i Hannover och man ställde upp till fältslag. Nappe valde en Echelon men Brunswick smög in en Withdraw. Med +1 för den kombinationen behövde männen i svart slå 3 eller lägre för att dra sig undan eller riskera större delen av sina 36 000 man. Det lyckades till starka anklagelser om feghet från franske kejsaren. Lite plåster på såren blev det av att Leipzig intogs av en fransk avdelning. Här slutade så majomgången. Tunisien och Påvestaten erövras av England resp Ryssland.

Juniomgången föregicks av intensiv skytteltrafik av diplomater i Paris, Moskva, Berlin och Wien men knappast något sipprade ut till London vilket var oroväckande. Det som tillkännagavs officiellt var att Ryssland förklarade krig mot Österrike (som ju redan var i krig med Turkiet och Frankrike). Kejsaren i Wien valde till slut att inte kalla på sina allierade England och Preussen mot tsaren. Detta följdes av att Frankrike erbjöd Preussen en informell fred, vilket Berlin accepterade. Här behövde kejsaren i Wien tänka riktigt länge på om han skulle tvinga Berlin att bryta alliansen på grund av separatfred men avstod till slut. Napoleon erbjöd sedan Österrike en "förmånlig unconditional surrender" men detta avböjdes. England utlovade fortsatt fullständigt stöd till Österrike och uttryckte sin besvikelse över preussisk undfallenhet. När sedan Ryssland och Frankrike ingick allians (tsaren var sedan tidigare allierad med England) aktiverades larmklockor i Whitehall.

Inte så mycket hände i naval phase (som vanligt), flottor gick i hamn inför ekonomifasen (med underhåll).

I landfasen valde Frankrike att gå sist (som vanligt). Ryssland gick in i East Galicia med ett par kårer, kom in i Stockholm och en hård strid utspelade sig där 80% av svenska försvararna dog men ryska anfallare bröt samman, Stockholm håller. Turkarna positionerade sig. England och Spanien gjorde inget, Preussen spred ut sig för forage. Österrike studerade kartan noggrant innan han ställde upp kårerna. Frankrike försökte nå Wien men insåg att det var för långt borta bakom Donau för att slå till och positionerade sig i Bohemia men missade siege roll. De sista 2000 svenskarna svalt ihjäl, Stockholm faller. Spanien erövrar Marocko och Österrike Romagna (från Frankrike).

Ekonomifas delade ut vp mellan 10 och 6 till länderna. England överväger att avstå från vp för att dra ner Frankrike men avstår till bättre läge (och oklart vem det egentligen går bra för). Österrike tar emot $40 av England och Turkiet $10 från Frankrike. Flera länder inleder ekonomisk manipulation.

Juli och mer diplomati. Inte riktigt så intensivt som juni men ändå mycket prat fram och tillbaka. När alla kommer tillbaka sker en enda krigsförklaring, Ryssland mot Danmark. Detta får potentater i både London och Paris att hosta till. I fredsfasen går Österrike med på en villkorlig fred med Ryssland med villkor 1 förlängd fred 24 månader och vilkor 2 avträda West Galicia (och Venetia även om tsaren inte vill ha det, vi kollar regeln där). Detta får Napoleon att hosta mer och han överväger att tvinga ryssen att bryta deras allians pga separatfred men avstår. Det visar sig sedan att Preussen får kontroll över det danska försvaret och väljer att förklara krig mot den ryska anfallaren!! Enligt reglerna får tsaren då inte kalla på någon av sina allierade (samma regel som drabbade preussaren tidigare är nu till hans fördel). Det sista som händer i diplomatifasen är att England bryter sin allians med Ryssland, ambassadören muttrar något om att Pitt inte gillar när man spelar på båda sidor...

Sedan hann vi bara utföra reinforcement phase där stora mängder milis kom ut i gränsområdena i östeuropa innan vi var tvungna att bryta för kvällen. Nästa session inleds med naval phase juli 1805.

[Delirium]

Ny session spelad: juli 1805.

Påminnelse: ENG och FRA i krig. FRA och TUR i krig med AUS. RUS i krig med PRU + Danmark.
Allierade: ENG och AUS. RUS och AUS. RUS och FRA. FRA och TUR.

Naval phase inleds med att två ryska flottor bär en rysk kår till sjözonen utanför Köpenhamn och förbereder landstigning. Under preussisk rådgivning seglar den danska flottan ut med sina 19 skepp mot ryska 32. Ryssarna vinner wind gauge och slår för sitt combat roll...en etta. Danskarna svarar med...en etta. Två danska och ett ryskt skepp sjunker. London är besviket. +1/-1 political point för ansvariga spelare. England skeppar en kår ut i Medelhavet, en annan flotta åker från Medelhavet till England. I övrigt inte så mycket.


 
I Land phase går en rysk armé med tre kårer under Bennigsen in i Preussiska Polen och intar Warszawa. En kår landstiger i Danmark, stormar Köpenhamn men slås tillbaka, Danmark står fast. Turkiet skapar två avdelningar vid österrikiska gränsen. Österrike anfaller den mindre av dem med tre kårer mot tre i en Echelon mot en Defend men Prins John misslyckas med att göra någon skada alls eller bryta turkarna som faktiskt vinner striden på två rundor (två sexor) och dödar 14 österrikare inklusive pursuit... Sorgeflagg i London.

Preussen attackerar sedan den ryska armén i Warszawa, fyra mot tre kårer. Olyckligtvis väljer Brunswick en Escalated Assault mot en rysk defend vilket jämnar ut striden som visar sig ha dubbelt så många preussare som ryssar, och bägge sidor har sina garden med sig! Efter en serie ettor committas det ryska gardet sista rundan för att garantera att bryta preussarna. Ryssarna vinner striden, tar två pp men förlusterna är ganska små på båda sidor. Ett par tusen danskar svälter ihjäl i Köpenhamn men staden faller. England landar på Corsica (äntligen) men kommer inte in i staden. Spanien skyfflar runt lite. Frankrike gör inte så mycket heller men flyttar runt många kårer kors och tvärs, ingen strid uppstår. Men men Korsikas försvarare svälter ihjäl och Napoleons hemort faller.



 

I conquest phase faller Sverige till Ryssland.

Ny omgång, augusti, lång diplomatifas. Under den framgår att vi kommer att behöva en ny preussare från och med nästa gång. Vi pausar därför spelet så länge för att vi inte ska ha binda oss till saker som en ny preussare kanske inte tvunget vill hålla.

[Scipio]

Tack för uppdateringarna de uppskattas mycket!   

Det var några år sedan  jag spelade den här kampanjen sist men det är inte annat än att man blir väldigt sugen när man följer er AAR.

[David Sunnergren]

Tackar att man får vara med på resan. Trist att ni måste byta spelare, men förhoppningsvis hitta ni en villig snabbt.

[Kent]

Om Ni Inte hittat någon än är jag intresserad.