[Fredrik H]

Jaha, och du också.....måste väl köpa det här då.... (

Du är välkommen att spana in det live innan du slår till, det är rätt dyrt. Men jag har svårt att tro att man kan titta på spelet och sedan avstå, NES gör så otroligt snygga spel.

[Fredrik H]

Här krigas det på i ultrarapid. Det är nästan som jag har andra åtaganden i livet än att spel, märkligt det där.

Klockan närmar sig elva på förmiddagen. Det är nu ett stadigt snöfall. Reglerna kring det är roligt gjorda, varje turn slår man intensiteten i snöfallet och om vindriktningen ändras. Flera gånger har oväntade omslag skapat oordning; det kan vara att man tänker att dom kan inte skjuta så långt eller gå så långt och så ändras förutsättningarna. 

På den ryska vänsterflanken så växer de insatta förbanden stadigt. Serpallen är fortfarande omstritt, men det är bara ryska jägarförband som biter sig kvar i utkanten. Fransmännen har fått in en division från IV:e kåren och snart en från VII:e kåren. Dessutom har man äntligen fått fram en kavalleridivision ur reserven.

Ryssarna har satt in ytterligare en division infanteri. Man har fortfarande övertag i kavalleri, men en del av terrängen  hindrar vapenslaget från att verka obehindrat.



På den ryska högerflanken har man nu börjat röra på sig. Det går inte så fort, men fransmännen väntar. Bennigsen inser att stöten nog är för vek (detta trots att finska kavallerister ingår i anfallet - hur funkade det 1807?) och aktiverar ytterligare en division som ska anfalla rakt in i Eylau. Ett svårt val för ryssen är när man ska upplösa de stora artillerigrupperingarna och skicka tillbaka de tunga kanonerna till sina respektive divisioner. Det är ingen vinst att ha ett artilleriövertag om man inte skjuter på fienden.

Nu när striderna sprider sig så tar varje turn lite längre tid, men det är fortfarande görbart och intressant. Det taktiska pillet får också ett mer övergripande perspektiv när man funderar på vilka divisioner som ska sättas in var. Bennigsen kämpar också med att få saker gjorda, han står liksom på hälarna och striderna börjar rinna ur hans händer (han har hälften så många command-points som Napoleon samtidigt som hans armé är mycket sämre organiserad och leds av svagare ledare). 

[Fredrik H]

Vid halv tolv på förmiddagen så har det värsta snöfallet börjat lugna sig, när det snöade som mest var det flera divisionschefer som tappade kontakten med sina brigader så striderna stannade upp. Det tog man igen direkt när snön lättade.

Fransmännen har nu i det närmaste besegrat det detachement ryssarna hade vid Serpallen. Ryssarna har tagit en hel del förluster och drivits tillbaka. De franska förbanden är däremot rejält trötta efter fyra timmars strider i snöfall, så deras effektivitet är nedsatt.

Bennigsen har valt att bli offensiv i centern och på högerflanken istället. Attacken ute till höger hamnade ganska snabbt i oordning, terrängen kanaliserade framryckningen och det franska lätta kavalleriet gjorde ingenting för att underlätta för sin fiende. Det kommer säkert ta ytterligare en timme innan anfallet är i effektiv ordning. Detta sammanfaller typ med att den preussiska kåren kommer in ungefär där, vi får se var den gör mest nytta.

I centern fick Bennigsen feeling och kastade en division rätt mot Eylau. Divisionschefen drog, till allas häpnad, igång anfallet direkt och tog fransosen lite på sängen. Där kommer det att bli intressant att se hur det går, i stadsterräng blir det böljande strider med infanteri, något som nog passar stäppens söner bättre än fransmännen.

Nu när striderna sträcker sig över hela kartan tar varje turn lite längre tid, dessutom så kan kanonerna skjuta/se längre när snön lättar så det blir mer av allt. Det lämpar sig nog bra för lagspel - men jag kör på lite till. Jag har nu spelat 20 turns, vilket inte är så tokigt.

[Fredrik H]

Vid halv ett på dagen så är det strider längs hela linjen. Jag börjar inse att projektet inte kommer att gå i mål. Jag tycker att jag spelat länge, men sett till mängden turns är jag inte ens halvvägs. Det som gjort att jag inte plockat ihop är att situationen är spännande, det är taktiska pussel på flera nivåer hela tiden. Nåväl.

Serpallen är rensat och striderna utanför har kanaliserats av terrängen. Ryssarna har för avsikt att gruppera reservartilleriet på åsryggen bakom byn, men artillerichefen tycker inte att det är någon brådska. Den ryska divisionen som sattes in här är snart bara ett farthinder, men det beror på att fransmännen har hela fem egna divisioner på plats. En fransk brigadchef dog med sabeln i hand när han, ledandes sina tappra mannar, stoppade ett ryskt motanfall. Det är väldigt tydligt att spelet tycker att fransmännen skall skjuta sig till seger, ryssarna ska däremot söka närstrid medelst infanterianfall. Tabellerna genererar olika beteenden. 



I centern så har den ryska divisionen ny tryckt tillbaka den franska divisionen genom halva bebyggelsen och det ser inte direkt ut som de slitna fransmännen kan stoppa anfallarna. Den ryska divisionschefen leder själv anfall och uppvisar stort personligt mod. Det finns en rätt stor risk för blessyrer, men han tänker att det nog imponerar på alla vackra damer vid hovet.
Napoleon själv är bara 3-400 meter från striderna och följer förloppet med viss oro. Den franska armén har nu satt in alla infanteriförband man har i striderna, detta utan att man i utbyte tydligt har ett övertag. Den enda reserv som återstår är gardet, som består av ett par brigader välmotiverade herrar. Kavalleri finns också att tillgå, men i Eylau så är det infanteri som gäller. Ska gardet slösas bort i strider om bebyggelse? Det är knappast idealterrängen för de bataljonerna.



Ute på den franska vänsterflanken har kavalleriet fäktats friskt. Det är lite av ett dödläge, den sida som stoppar in en division till kommer att kunna rulla tillbaka sin fiende. Frankrike har emellertid ingen division över, men det har Bennigsen. Å andra sidan kanske Bennigsen kanske behöver sina reserver för att stoppa Davout. Preussarna är runt en timme bort. Deras ankomst kan betyda mer än deras numerär antyder. Det har dött en brigadchef på varderar sidan i striderna på den här flanken.



Spelet känns väldigt jämnt. Det är ingen sida som per automatik har något tydligt övertag. Fransmännens ledning och organisation är vida överlägsen, men den ryska positionen och det rent hiskeliga artilleriet är svåra hinder. Situationen kompliceras ytterligare av det nyckfulla snöandet. 

[Delirium]

  Rafflande!

[Fredrik H]

Turn 27 visar det sig att Barbatrött fick ett anfall av battle fatigue. Jag har inte ork att köra en månad till med samma spel, jag har börjat fundera på andra spel och då är det dags att avsluta. Men jag tycker nog att mitt parti har gett mig tillräckligt med insikt i hur systemet fungerar för att avkunna en dom. Hade jag inte kört solitärt hade jag nog fortsatt, men det är så många saker att hålla reda på så jag börjar bli slarvig. Det här är inte den sortens spel där det fungerar bra.



Jag tror att det här är det bästa Napoleon-spel jag spelat - ur ett visst perspektiv. Systemet fångar slaget på ett sätt som känns väldigt historiskt och designern har inte tagit några genvägar. Stridssystemet är bättre än La Bat på i det närmaste allt, precis som order-systemet. Det man måste inse och vara beredd på är att det kommer med ett pris. Varje turn måste man kolla upp vilken enhet som är i vilken formation och vilken terräng den rör sig i. Vrider du på en bricka med snöfall i ögonen eller blåser snön åt ett annat håll? Allt spelar roll. Är din artilleribricka tillåten att stå ensam eller behöver du stå bredvid en bataljon? Vilken turn får din formation aktiveras? Var den routande enheten i general order eller i linje när den routade? Viktigt att veta.

Orkar man med det här är det en fantastisk simulation av slaget i synnerhet och taktiskt Napoleon i allmänhet. Men det tar energi och tid. Jag skulle utan tvekan köpa alla spel om det vore en serie, men skulle hellre spela lite mindre slag än de allra största. Gillar man pilliga spel (typ BAR), Nappe-känsla (la Bat) eller bara otroligt snygga spel så tycker jag man borde testa Winters victory. Jag tycker hela den här perioden har alldeles för få bra spel i relation till hur otroligt intressant eran är. Det här är ett mycket bra steg i rätt riktning. Det jag allra helst skulle vilja se är dock ett bra och historiskt rimligt strategiskt spel på ämnet, men det har jag gnällt om i andra trådar. 

[Scipio]

Du har kostat mig 2000 riksdaler nu bara så du vet!
Bra AAR!

[Fredrik H]

Du har kostat mig 2000 riksdaler nu bara så du vet!
Bra AAR!

Jag har varnat dig, det är ingen lättsam bagatell vi pratar om...

[Scipio]

Du har kostat mig 2000 riksdaler nu bara så du vet!
Bra AAR!

Jag har varnat dig, det är ingen lättsam bagatell vi pratar om...

Låter bara bättre och bättre  ❤️