[Scipio]

CDG är en spelmekanik som man tar till för att göra ett spel mer spelbart/spelarvänligt. Inte för att förbättra simulationsfaktorn i spelet.

CDG är jäkligt bra på det också, det blir lättare för nya spelare att komma in eftersom handlingen i spelet är begränsad till specifika områden hela tiden och man kanske inte behöver tänka lika mycket på att flytta varje enskild plupp varje runda och att man hela tiden får kämpa med svår ångest över de svåra val man hela tiden måste göra.

Jag har ivarjefall aldrig sett något tycka att exempelvis PoG är en bra simulation av WW1, däremot verkar det som många tycker att det är ett grymt roligt spel.  

Vill man hitta spel som ligger mer åt simulationshållet så bör man nog titta på annat håll.

[A F]

CDG är en spelmekanik som man tar till för att göra ett spel mer spelbart/spelarvänligt. Inte för att förbättra simulationsfaktorn i spelet.

Sant.

[magnus lindström]

"begränsad till specifika områden hela tiden och man kanske inte behöver tänka lika mycket på att flytta varje enskild plupp varje runda och att man hela tiden får kämpa med svår ångest över de svåra val man hela tiden måste göra."

Det hade motsatt effekt i mina spel. I PoG satt man och stirrade på sina kort och klockan tickade. Vi planerade då att införa betänketid. Problemet är också att man i stort sätt måste memorera vad alla kort kan användas till, även motståndarens. "vilka stridkort/förflyttningskort kan han använda sig av etc." Då kan varje kort bli som en specialregel i "vanliga" krigsspel.

I for the people har jag råkat ut för saker, inte med anledning av att jag chansat utan med tanke på att jag glömt korten.

Ett exempel var när jag glömde att ha garnison i Washington, då spelade min motståndare "on to Richmond" och hela min armé sprang iväg från washington. Ett annat exempel är när det ploppar upp unuionsoldater lite här och där. Nu minns jag inte riktigt men jag tror han tog sig förbi mitt fort in till New Orleans eller något liknande.

Båda korten är ju helt "korrekta" On to Richmond tvingar de federala att ge sig in i dumdristiga fälttåg och att de ska dyka upp i New Orleans kan man ju räkna ut med sittunderlaget.

Men personligen så skulle det vara intressantare med en regel som t.ex. tvingar mig att befinna mig i Virginia på ett eller annat sätt och inte att jag rusar ut från Washington när Lee befinner i närheten.

Så av denna anledning så tycker jag att ett CDG funkar bättre för veteraner och inte för nykomlingar.

[magnus lindström]

Jag kan lägga till att "Here I stand" verkar otroligt intressant och ett passande ämne för CDG där det gäller att prioritera vad man sysslar med. Men då ska man ha pluggat på Card Manifestet noga.

[Kraakstorm]

Hello Swedish bros !

And be welcome to give us a "bonjour" in our community... May be one day we will meet with a beer, a smile and a beautifull table of counter        

Hello and Welcome! Due to my all but non-existent french I'll probably stay away from posting in Strategikon (or do you accept english posts?).

Hello Holmgren !

I'm not the administrator of the Strategikon web site, but I know that a salutation from you will be very welcoming. And I think that english post can be send (but may be ask it first to Antoine, the administrator of Strategikon web site)

[Scipio]

"begränsad till specifika områden hela tiden och man kanske inte behöver tänka lika mycket på att flytta varje enskild plupp varje runda och att man hela tiden får kämpa med svår ångest över de svåra val man hela tiden måste göra."

Det hade motsatt effekt i mina spel. I PoG satt man och stirrade på sina kort och klockan tickade. Vi planerade då att införa betänketid. Problemet är också att man i stort sätt måste memorera vad alla kort kan användas till, även motståndarens. "vilka stridkort/förflyttningskort kan han använda sig av etc." Då kan varje kort bli som en specialregel i "vanliga" krigsspel.

Ojoj, låter som ni hamnade i någon form av kollektiv beslutsparalysering eller nåt...  
Har själv inte alls dom erfarenheterna av PoG utan dom rakt motsatta. Jag har spelat PoG med många nybörjare och de har alla hittils spelat på med bra tempo.
Det enda som har slöat ner tempot var när vi råkade på "dance of death" problemet som kan uppstå framför allt på östfronten. När man väl lärde sig hur man ska hantera det så började det flyta på som tidigare igen.

Dom där spelunika regelproblemen ni har haft med FtP kan jag inte kommentera då jag inte har spelat det men jag tror inte att CDG är en dålig spelmekanik för nybörjare bara för att ett enskilt spel som använder den mekanismen har dåliga regler.
Bara för att du bygger ett spel baserat på en bra regelmekanism innebär inte automatiskt att du gör ett bra spel.

[aegneus]

För att ta tillbaks tråden lite till ämnet   jag har läst recensioner som säger att spelet är dåligt i omodifierat format, men kan tweakas till duglighet mha house rules på consimworld etc. Någon som har erfarenhet av detta?

Och för att lämna ämnet igen   så handlar väl kort eller inte kort om hur mycket kontroll man vill ha i sina spel. Korten ger dig ju en mer dynamisk situation att bemästra, på gott och ont.

[Scipio]

Och för att lämna ämnet igen   så handlar väl kort eller inte kort om hur mycket kontroll man vill ha i sina spel. Korten ger dig ju en mer dynamisk situation att bemästra, på gott och ont.

Jo, att ha spelet kortdrivet för in framför allt två element i spelet:

1. Resursbegränsning - Du kan bara göra det du har kort till vilket tvingar dig att göra ibland svåra val.

2. Fog of War - Gör det mer oförutsägbart och innebär att man måste ta kalkylerade risker och gissa sig till vad motståndaren har och vad han planerar att göra då det inte alltid är uppenbart.

Båda dessa element finns i många andra icke kortdrivna spel, men det som är bra med CDG spelen är att man i princip får det gratis med kortsystemet så att säga medan dessa moment i många andra spel involverar mycket avancerade regelmekanismer för att åstakomma samma sak.