[A F]

[Man skulle ju lika bra kunna skapa ett spel om att ett Godzilla-likt monster invaderar Stockholm! Det vore ju ungefär samma sak! ...och lika galet!

Jag gjorde ett sånt spel 1982 och det gavs ut av Äventyrsspel. Nästa förslag.

[Andreas Lundin]

Jag gjorde ett sånt spel 1982 och det gavs ut av Äventyrsspel. Nästa förslag.

Jo, jag misslyckades visst med mitt försök att vara ironisk...

[Daniel S]

Siffror och sånt hämtade ur minnet och några gamla anteckningar, de är alltså inte garanterat 100% korrekta.

Beskrivningar av slaget kan hittas i "Svenska slagfält", Stilles  "Fälttåget i Skåne", danska och svenska generalstabsverken mfl.

[A F]

Slaget vid Helsingborg 1710

Prydligt. Antar att "M5, Fire" kommer från nått figurslag eller nått.

Ska jag tänka mig dessa två arméer som ett antal klossar, det vill säga de underavdelningar du listade?

[Daniel S]

Slaget vid Helsingborg 1710

Prydligt. Antar att "M5, Fire" kommer från nått figurslag eller nått.

Ska jag tänka mig dessa två arméer som ett antal klossar, det vill säga de underavdelningar du listade?

Jo, grunden var en gammal figurspels orbat. "Klossarna" är de olika flyglarna och de två "linjer" (treffen/träffar) som varje flygel är uppdelad på. Skall se om jag kan hitta en ordentlig slagordning bland pappren.
Skall man göra ett regementsnivå av Helsingborg får man nästa ha med en massa "avlånga" markörer för att få med frontbredden som förbanden täcker.

[pelle]

Om du skippar kraven på "manövrerande" och "slippa extrem terräng" tycker jag att belägringen/stormingen av Köpenhamn borde fungera.

Hur som helst låter det som ett mycket roligt projekt. Du säger väl till här när du behöver speltestare? :)

[CanuckWannabe]

Slaget vid Brunnbäck 1521, första segern för Gustav Wasa mot danskarna, fast Gustav själv var naturligtvis inte med.

På ena sidan Dalälven 6000 danskar, på andra sidan 3000 dalkarlar med Peder Svensson och Olof Bonde som högsta höns. Danskarna slår läger och börjar förbereda att ta sig över älven. Halva svenska armeen tar sig över älven vid Utsund på natten så när danskarna på morgonen börjar ta sig över älven så blir de anfallna både framifrån och i ryggen.

Det ska finnas kartor på krigsarkivet som beskriver slagfält och trupprörelser i detalj.

[CanuckWannabe]

Det som händer efter Brunnbäck har också sina poänger. Peder Uggla tar Köping och det firas rejält, så till den grad att när den danskvänlige Anders Persson gör ett motanfall med sina styrkor så kan han enkelt göra massaker på den redlöst berusade upprorsarmen. Detta ledde till det berömda uttalandet: "jag kom, jag söp , jag besegrades"  

Nästa avsnitt i såpopran Gustav Wasa utspelar sig i Västerås. Huvudslaget står på Badelundaåsen, men striden fortsätter in i staden när danskarna tvingas retirera. De danska skjutvapnen ställer till med ett elände för den anfallande upprorsarmen, men med lite skickligt manövrerande av Lars Eriksson så lyckas man anfalla danskarna i ryggen och slå ut skyttarna. Danskarna tänder då eld på staden och förskansar sig i slottet och klostret.
Återigen så håller upprorsarmen på att supa bort segern när man firar att man tagit Västerås. Men Gustav Wasa ser till att Lars Olofssons trupper tvingas hålla sig någorlunda nyktra (säkert inget populärt beslut    ) så när det danska motanfallet kommer så finns det i alla fall några stridsdugliga trupper i upprorsarmen.

Tydligen så kräver regler för slag på den här tiden någon typ av "party-regel" för att se om det finns någon del av armen som inte är redlöst berusad  

[Daniel S]

Med tanke på att rullorna visar att danskarna inte hade mer än drygt 4000 man i hela Sverige 1521 så är Peder Swarts 6000 man dansk trupp vid Brunnbäcks färjan en "något" överdriven siffra 350 ryttare är den troliga siffran enligt Barkman.

[CanuckWannabe]

Med tanke på att rullorna visar att danskarna inte hade mer än drygt 3000 man i hela Sverige 1521 så är Peder Swarts 6000 man dansk trupp vid Brunnbäcks färjan en "något" överdriven siffra 350 ryttare är den troliga siffran enligt Barkman.

Nja, det är väl en snarast en fråga om det fanns särskilt många danskar överhuvudtaget i den "danska" armen. Så jag antar att till och med 350 danska ryttare kan vara en något "ambitiös" siffra. Det är väl snarast för att vara politiskt korrekt som man i modernare tid pratar om den danska armen och inte låtsas om att den armen kallades "regeringshären". Att dalkarlarna nog snarare mest slogs mot bönder från Södermanland och Uppland ser inte snyggt ut i historieskrivningen. Om man nu inte är från Dalarna då att sparka bakdel på "ståckhålmarna" är något mycket positivt och ärofullt  

[Jon Karlsson]

Tydligen så kräver regler för slag på den här tiden någon typ av "party-regel" för att se om det finns någon del av armen som inte är redlöst berusad  

Höhö. I De Bellis Multitudinis (antika och medeltida fältslag) har jag för mig att listan över vilka enheter som är impetuösa (eller vad nu "impetous" är på svenska. "Särskilt entusiastiska"?) är något i stil med:

* Franska och polska riddare
* Warbands
* ...
* ...
* vilken enhet som helst som ser och är närmare fiendens bagage än någon fiende.

Och enheter som anfaller och slår fiendens bagage (vilket är lätt) "deltar inte mer i slaget men räknas dock inte som förlorade".  

[Daniel S]

Vi kan väl kalla de 350 ryttarna för "regeringstrogna" då  

Danskarna och de få svenska stormän som var allierade med dem använde sig aldrig av svenska uppbåd under krigen på 1500-talet, man föredrog pålitliga värvade trupper. "Regeringsarmen" hade helt bytt sammansättning sedan 1471.

Förmågan att kalla bönderna till vapen var till stor del beroende på de lokal stormänens kontaktnät förutom de fall där bönderna själva valde att gå man ur huse. Stormäne hade till stor del fått huvdena avslagna vid Stockholms blodbad och bondeuppbåden hade decimerats av Christians legotrupper under striderna 1520.

Regeringstrupperna var år 1521 fördelade som följer.
Stockholm och Nyköpings slott:
4 tyska och 1 skotsk fänika, 1 tysk och 1 dansk fana. 2000 knektar och 400 ryttare.

Västerås och Örebro Slott:
500 knektar

Ärkebiskopens följe:
100-200 ryttare
Summa Svealand:
2500 knektar
500-600 ryttare

Läckö slott
Berend von Melens fänika 421 knektar

Kalmar slott
400 knektar
100 ryttare

Älvsborg
100 knektar

Stegeholm
100 knektar

Summa Götaland:
drygt 1000 knektar
100 ryttare

Dvs maximalt räknat 3500 knektar och 500 ryttare i hela Sverige plus ärkebiskopens minst 100 ryttare.

Vi skall komma ihåg att Peder Swarts uppgift var att skapa en ärorik historia å Gustav Vasa, 6000 låter mcyekt bättre än 350.
Senare svenska historiker som Mankell och Stille har sedan mycket okritiskt tagit till sig hans siffror eftersom de passade in i deras egen strävan att hitta en ärorik svensk krigshistoria.

[magnus lindström]

Separatister och unionister menade jag:) rebeller kan ju ses som något annat . Har för mig någon släkting till Gustav Vasa ska ha slagits på den "danska" sidan vid Brunkeberg.

[pelle]

Nu har det varit tyst i ett helt år. Börjar det inte bli dags för en uppdatering? När får vi spel(test)a?

[dagon]

Börja från början, "LoSSoSS Vol 1 - Slaget vid Bråvalla".

Det är ju stort som få - små nätta härar på 200 000 man.  

Men tänk vilken feeling med egna brickor för: Ubbe av Friesland, Dag den tjocke, Hödbrodd den obändige mfl på den evigt unge 157-årige Hildetands sida.
Och Sigurd Ring har ju också några sköna kämpar på sin sida: Blig Stornäsa, Grette den onde, Starkad mfl.

Fast det är klart...kan ju bli lite svårt att researcha detta slag.  


Annars tycker jag Slaget vid Lund skulle vara mycket intressant att spela. BTW, är det någon som vet om det finns en någorlunda exakt OOB för Danskarna? Menar då styrkan på bataljonerna/skvadronerna.