Ryggen som blitt sämre, så: Bättre tur i nästa liv?

Jag är tillgänglig på Vassal i alla fall.

Jag tvingas avboka i höst igen, tyvärr.

Det lilla jag pillat med 1985 hittills gav mig känslan att det var ett spel om att bedriva operationella flygkampanjer med ett lätt abstrakt markstridssysten under det. Jag minns det som att hälften av alla markbrickor var luftvärnspjäser.

Vikten av Electronic Warfare har ju Fabbe lyckats bra med i bägge sina system, även om jag inte vet hur förmågorna såg ut på 80-talet. Å andra sidan var ju även kommunikationen mer primitiv.

Spela på FF?

Finns det nån motivation för tidsgränsen? Är den bara för spelbalansens skull eller händer det grejer som påverkar den strategiska situationen efter det?

Air & Armor: Würzburg kom till slut efter Postnord-fackapp. Det med 145 sidor regelbok. Jag ser det som en utmaning.

När jag körde detta scenario massakrerade Natos flygvapen de ryska planen tack vare sitt kvalitetsövertag. Minns inte mer än så.

Stacking tänker jag gissa.

Jag var nära att imulsköpa också, men har dåliga erfarenheter av att ha kul med Vance. Hur stor är kartan?

Korrekt

Min erfarenhet från Nsto är att det är ett spel med 88 sidor regler som hade rymts på 24 sidor om man uttryckt dem annorlunda. De 88 sidorna är för maximal tydlighet, me tyvärr hade det inte den effekten på mig. Så jag tror inte att det är komplexiteten so runnit över.

Ja när jag insåg det blev jag ledsen. Regelboken har hindrat mig från att spela nya Nato, och detta TROTS att jag läst igenom den en gång.
Inga komplicerade regler men de viktiga små specialeglerna drunknar liksom i ett hav av ord.

Du kan inte se bilagor på denna tavla.

Det här är inte ett turneringsspel precis, jag skulle hävda att seger eller förlust i spelet är i stor grad utanför spelarnas kontroll. I det första partiet drabbades tyskarna av många fler västoffensiver samt att tsaren ordnade reformer vilket omöjliggjorde seger för centralmakterna, det vill random event-slag. I det andra partiet var ryssarna tvungna att överleva tre revolutionsslag, en med 1/6 chans till förlust och två med 3/6. De klarade alla tre slagen, 21 procents chans och inget som den ryske spelaren åstadkommit.

Men jag tycker att segervillkoren gör ett hyfsat jobb med att styra spelarnas beslut på ett rimligt sätt. Centralmakterna försöker hitta sätt att knuffa ryssarna över kanten genom att ta viktig terräng. Möjligen kan jag sakna mål i Ukraina, jag kan tänka mig att maten där var av intresse för de svältande centralmakterna 1917. Å andra sidan är terrängen där mycket mer öppen, så då skulle man kanske alltid välja att anfalla Ukraina framför Baltikum eller Belarus.