Just nu så lutar det åt att nästa slag i systemet kommer att bli Fraustadt då det efterfrågats mest vid sidan om också.

Egentligen är jag absolut mest sugen på att designa Holowczyn då jag tycker det är ett väldigt intressant slag på många sätt men situationen som ska skildras är komplicerad och stökig och Fraustadt är mindre och mycket mer rättfram konstruktion i jämförelse.

Kan jämföras med Poltava och Helsingborg som redan är skapade där tidåtgången för research och design för Poltava är en faktor 1000 jämfört med Helsingborg i nedlagd tid och då återstår en del fortfarande i Poltava att göra fortfarande...

Jag skrev om min FF-upplevelse på vår blogg. Text översatt till svenska av Google, samt på engelska och finska original.

Mikko

Tack för en fantastiskt fin reseskildring Mikko!

Jag tog mig friheten att lägga till en länk till den på krigsspel.se-hemsidan: https://krigsspel.se/wordpress/events-start/ 

Men det kunde varit värre. Vi kunde ha köpt F-35.
Nu är det bara Patriotsystemet vi behöver skicka till Ukraina, och sen snarast påbörja anskaffande av Aster.


//EvilSpook

Ja exakt, inte undra på att europeisk försvarsindustri nu går mot himlen som luftvärnsmissiler 

Rapport från speltestandet på Friendly Fire.

Under Friendly Fire så han vi med två pass med speltestande av Helsingborg 1710 och även Poltava stod uppställt.

Under onsdagkvällen så hade vi en introduktion till GNWB-systemet med fyra deltagare.
Jag spolade fram drabbningen till det ögonblicket när den danska högerflygeln med kavalleri går till anfall mot de första skvadronerna svenskt kavalleri som ryckt fram på den svenska vänstern och tagit sig över våtmarkerna vid Brohuset.

Vi koncentrerade oss på grunderna och gick igenom flödet för kavalleri-strid i detalj vilket är den mest inolverade delen av spelsystemet.
Vi han även köra ett par rundor med infanteri-strid vilket är ganska rättfram i jämförelse.


På fredagen så hade vi två spelare som känt på systemet tidigare så jag bestämde att det var ett bra tillfälle att göra den första speltesten av det fulla ¨fria" scenariot av slaget som börjar med att svenska armen just dykt upp från "fel håll" rätt norrut från den danska armens försvarsposition.
Det är en klurig situation för dansken att hantera och det känns verkligen att danska sidan börjar på hälarna och måste fatta snabba och rätta beslut kvickt, annars kan det gå illa.
Eftersom det var det fria scenariot så får armecheferna själva författa startorders efter eget huvud.
Danskarna får sätta två färdig-implimenterade order på valfria formationer / enheter.
Svenskarna får sätta fyra färdig-implimenterade order på valfria formationer / enheter.

För svensk del så tillåter fyra order att alla fyra svenska vingar/träffar börjar med en färdig order.
Alternativt så kan göra indelningar av order på lägre nivå eller stackade/köade orders som tillåter mer invecklade manövrar.

För dansk del som också består av fyra vingar/träffar så gäller det att noga välja vilka startorder det ska vara och för vilka.

För de formationer som börjar utan order så får man börja ge/skicka order som vanligt i början av varje tur och hoppas på att chefen begriper ordern och dessutom får ordning på sina gubbar snabbt och börjar agera innan ordern slutar fylla någon funktion längre.

Historiskt så började Stenbock med att formera sin arme i en linje framfrör den danska armen medan vänstrflygelns kavalleri gjorde en kringående manöver längre till vänster förbi Brohuset.
Denna manöver av det svenska kavalleriet oroade den danska armechefen generalmajor Rantzau som red över till sin högerflygel med kavalleri och beordrade dom till angrepp mot det svenska kavalleriet och i sin roll som arme-chef så ville han själv dessutom få vara med och peta lite på svenskar med sin värja också (vilket lämnade resten av armen undrandes utan någon order).

Stenbock och Rantzau förstärkte båda den östliga delen av sina armeer med mer kavalleri från västra flanken och resultatet blev efter att svenskarna lyckats driva det på flykten att den danska armen kollapsade västerifrån och trupperna började retirera till Helsingborg även om Garden til Fods och och Grenadierkorpsen envist vägrade backa och blev inringade.

En enastående svensk seger skulle man kunna tycka?
Absolut inte om man läser generalstabens verk från 1918 där man kritsierar Stenbock hårt för att inte gick kortast vägen rakt på mot den danska armen vid första ögonblicket som det var uppenbart att dom var ur position utan i stället formerade linje för slag och anföll den längsta vägen i stället vilket var direkt tvärs emot GåPå-andan och absolut inte vad konung Karl skulle ha gjort i samma läge.

Jag tyckte väl att dom kanske var lite väl snarstuckna och kritiska av en av det största segrarna vi har haft på svensk mark i historien.
Men eftersom Mats och Anders gav just de här ordrarna som generalstaben önskade och danskarna gav sina två orders till sina kvalleri-flyglar initialt vilket är snarlikt det historiska så tyckte jag att det här kommer att bli mycket intressant se hur det utvecklas.

Första sammandrabbningen var längst västerut mellan svenska och danska kavalleryflyglyglarna där samanstötningar och vilt fäktande började mellan de båda sidorna.

Under tiden så har danskarna till slut (efter mycket om och men) lyckats få den första träffen med infanteri att sätta sig i rörelse för att vrida upp fronten och möta den kommande svenska anstormningen. Olyckligtvis får man inte med nästan något av regemtes-artilleriet som är grupperat utan det hamnar på efterkälken.

En stund senare så brakade det svenska kavalleriet in i danska vänsterflygeln och strax därefter så gick den svenska första träffen med infanteri in i danska centern.

Nästan samtidigt så hamnar svenska kavalleri-vänstern till slut i överläge och börjar jaga efter flyende danskt kavalleri och i bara farten så rids en dansk infanteri-bataljon ned också.

Den danska vänstern ger vika strax efter nästan direkt som den fått strids-känning och man ser svenska skvadroner som börjar rida igenom öppningen. Danskarna svarar med slutligen på det hotet med att få igenom en order till sin andra träff med infanteri men det är för lite och för sent tyvärr.

Där bryter vi, alla fyra deltagare är av åsikten att den danska armen nu är i grunden besegrad och det inte skulle ge så mycket mer att spela igenom det.
Det roliga är också att jag kan se generalstaben från 1918 sitta och garva läpparna av sig och säga "-Vad var det vi sa!"
Hade det utvecklat sig så här i det verkliga slaget så hade det inte slutat i som det gjorde i en svensk "tactical victory" utan i en "decisive victory" förintelse-seger.

Intressant att se hur spelarna resonerade och vilka order som gavs och när.
När väl striderna har påbörjats så är det svårt att ändra något med orders som kommer att ha någon betydelse innan det är försent så det gäller att vara väldigt förutseende med ordergivningen.

Danskarna reagerade logiskt nog som sin historiska motpart infor hoten mot flankerna och började med order till dom för att kunna agera snabbt. Problemet är att danska armen  är steget efter den svenska initialt och danskarna har klart mindre kavalleri än svenskarna så det går inte att möta upp med endast flyglarna och utkämpa kavalleri-strid, en annan lösning måste finnas.



Svenska uppmarschen är påbörjad
 



Ett eller två drag innan slutläget. Danska högerflygeln är under flykt och vänsterflygeln har kollapsat.
Den vita andra träffen med danskt infanteri får strax efter för sig att börja agera på sin order men det är för lite och för sent.
 

Jag vet inte om jag tycker att Nappes rykte i sig ska ha inverkan på VCs.
Först måste man fråga sig om hans rykte faktiskt var grundat i att hans närvaro hade någon faktisk inverkan på slaget jämfört om en annan befälhavare hade styrt och om svaret är ja så måste spelsystemet skildra det under själva slaget på något sätt.
Och om hans inverkan skildras i själva slaget så att den förväntade franska prestationen blir bättre så måste sedan VCs justeras för att det ska bli ett balanserat spel vilket i förlägningen indirekt gör så som du säger att ribban för vad franska spelaren ska åstakomma i slaget för att få en seger måste höjas.

Om det bara är Nappes rykte om förtäfflighet som är ett spöke på koaltionens sida och inte någon egentlig skillnad mot andra befäl så måste det säkert också speglas på något sätt antar jag och då kommer vi nog tillbaka till föregående stycke ovan att hans närvaro faktiskt har en fysisk effekt på slaget i förlägningen.

"The result of this battle filled the allies with joy. They had captured 50 guns and 2,000 prisoners, and 4,000 dead or wounded Frenchmen littered the plain, but it was not these trophies or these hecatombs which raised their spirits to such a height: they themselves had had 6,000 men mown down by the grape shot; but they had overthrown Napoleon in fair fight on the soil of France; the charm which had been broken at Leipzig had not been restored, and it was again proved that the Emperor was not invincible. In face of the enormous forces which they had available, the Emperor was as good as beaten — unless he were invincible."
— Henry Houssaye

Svenskarna under karolinerna borde väl rimligen vara i närheten i mentalitet.

Ja det tycker jag är en rimlig jämförelse.

Inför varje slag så vägdes vad som krävdes för en seger samman och olika faktorer värderades men tittar man på resonemanget från svensk sida så är det tydligt att man litade närmast blint de flesta gånger på att effekten av svensk överaskning pluss chock-effekten av den karolinska stridstekniken samt initiativförmågan hos dom svenska befälen skulle göra numerärerna på svensk respektive motståndarsidan till en i det närmaste en ovidkommande faktor för slagets utgång.

I de flesta slag så visade det sig stämma också men vid de tillfällen då det inte klaffade som vid Poltava och Ljesna till exempel så kunde det gå katastrofalt illa.

Men vem som förde högsta befäl över den karolinska armèn vid tillfället sågs inte i regel ha någon särskild betydelse för vad utgången av slaget borde bli.
Tittar man på resonemang och citat  av Peter den store så var inte vem som förde befäl på svensk sida en faktor som han fäste särskilt mycket vikt vid.

Däremot så var han mycket bekymrad för hur han skulle hitta en väg för att ha en chans att vinna mot en svensk arme överhuvudtaget och har under krigets gång uttalat att: "-För varje nederlag vi lider mot den svenska armèn så får jag en del av nyckeln till hur jag slutligen ska besegra den".
Vilket måste ses som en framsynt och korrekt slutsats så här i efterhand.

När pappa följer med på  klädbytardag för 3åringen och det blir jackpot!

Ja tyvärr så är det så, jag har också slutat att reguljärt hänga på CSW.
Går dit någon gång i veckan för att kolla nyheterna och annars endast om jag har regelfunderingar och jag inte hittar svaret på BGG.

Ja precis jag tycker du gör flera bra iaktagelser där som stämmer överens med det jag uppfattar också och det är bra jämförelse mellan Gettysburg och Poltava på flera sätt.

Lyssnar man på vad många historiker säger om Gettysburg och Poltava i efterhand så låter det som att det är självklart att svenskarna / sydstatarna skulle förlora men för dom som var där då så upplevdes det som det borde vara de som brukade vinna som kommer vinna.

Jag är ganska övertygad att om vi frågar hela europas samlade generaler kvällen den 27e juni 1709 att om svenskarna eller ryssarna skulle vinna slaget vid Poltava så skulle runt 98% sätta sina pengar på att svenskarna skulle ta hem det.

Av den anledningen tycker jag en sådan sak som victory conditions (när man bryr sig om dem) bör återspegla vad motståndarna DÅ ville uppnå/undvika och inte vad vi i efterhand vet hade varit avgörande.

Ja precis VCs i krigsspel är det bästa verktyget som går att använda för att få spelarna att tänka och agera i samma banor som deras föregångare i verkligheten, efter det så kan man fråga sig om det är balanserat eller inte. 

Det märkliga är inte att det gick som det gick vid Poltava, utan den räcka av segrar som radades upp innan dess mot överväldigande odds. Det säger mycket om den effektivitet som den svenska armén utvecklade att man kunde besegra både fienden och friktionerna så länge och så stort.

Exakt just detta^^



Det var detta som fångade mitt intresse från början och fick mig att vilja börja modellera ett regelstystem som kunde förklara och visa spelarna vad som var så unikt med den svenska stridstekniken under de här decennierna och hur den kunde resultera i så spektakulära segrar som går stick i stäv emot konventionell visdom att om motståndaren är 3-4 gånger så många och har alla fördelarna på sin sida så ska det nästan inte vara möjligt att segra.
Trots det så segrar den svenska armen rutinmässigt under SNK med på pappret alla fördelar på motståndarsidan.
Detta till den graden att om man studerar samtalen och diskussionerna som den svenska ledningen hade innan slaget vid Poltava så var det den här gången inget annorlunda än dom andra gångerna och dom förväntade sig seger.

En sak som jag finner intressant är att under resans gång med det här projektet så har jag hittat några ryska skildringar av Peter den stores och den ryska ledningens reaktioner på det som händer under slagets gång och det är tydligt att han är allt annat än säker på en seger och han gömmer sin armé i det befästa lägret i början av slaget och efter att huvuddelen av den svenska armèn passerar reduttlinjen så fortsätter han att gömma sig i lägret och är mycket orolig över utvecklingen. Så pass mycket oroar det faktiskt dem att en reträtt börjar förberedas och ryska förband ses börja retirera ut från det befästa lägret för att sätta sig i säkerhet på andra sidan floden Vorskla som ryska armèn har ryggen mot.

Efter att det har lungat ner sig sedan svenskarna passerade reduttlinjen och att några timmar har gått sedan striderna började så är det är väldigt oklart för den ryska lednningen vad som egentligen pågår och de får höra att svenskarna har en stor reserv fortfarande ståendes på bort-sidan av reduttlinjen.
Först då vågar Peter avdela en liten styrka på 6 bataljoner infanteri och 5 regementen dragooner för att rekognisera denna "reserv" som de ryska enheterna stöter på Roos nednötta rester av 6 bataljoner som har dragit sig tillbaka efter att ha misslyckats med att inta den tredje redutten.

Och det är först efter att dessa ryska enheter lyckas besegra den "svenska reserven" och det har gått 5 timmar efter slagets inledning som han vågar ge order om att formera ryska armèn för att möta den svenska på öppna fältet.
Peter är då allt annat än säker på exakt vad situationen är men han vet att det är en hel del saker som inte har gått som dom vart tänkt på den svenska sidan och att det här kan vara det läget han har hoppats på att få.


Att svenska ledningen förväntade sig seger vid Poltava är inte konstigt om man tittar på förutsättningen som fanns för de segrar som svenska armèn haft mot den ryska hittils i kriget:

1700 Narva, Svensk arme på 10 000 besegrar en rysk arme på 38 000 man som försvarar en befästning

1701 Rauge, Svensk arme på 2 000 besegrar en rysk arme på 7 000 man

1703 Saladen, Svensk arme på 1 300 besegrar en rysk arme på 7 000 man

1704 Jakobstadt, Svensk-polsk arme på 5 000 besegrar en rysk-polsk arme på 15 000 man

1705 Warsawa, Svensk arme på 2 000 besegrar en rysk-polsk arme på 10 000 man

1706 Grodno, Svensk arme på 20 000 innesluter en rysk arme på 25 000 man som sedan bryter sig ut med 17 000 döda, svenska förlusterna uppgår till 100 man

1706 Fraustadt, Svensk arme på 10 000 förintar en saxisk-rysk arme på 19 000 man

1708 Holowczyn, Svensk arme på 12 000 ger sig på en flod-övergång mot en nedgrävd rysk arme på 40 000 man och besegrar den snabbt

1708 Malatitze, Svensk arme på 6 000 besegrar en rysk-polsk arme på 13 000 man

1708 Rajovka, Svensk arme på 2 400 besegrar en rysk-polsk arme på 8 000 man


Man kan säga vad man vill om vad sannolikheten för en svensk seger var med de förutsättningarna som fanns inför slaget vid Poltava men det är min absoluta uppfattning att svenskarna trodde att dom skulle segra som (nästan) alltid och att Peter kanske inte nödvändigtvis förväntade sig en förlust men att han var allt annat än säker på en seger.
Sedan så var nog Peter medveten om att även om den ryska armèn vid Poltava blev förintad så var kriget ändå inte kört för Rysk del.

Sålde det ospelat för några år sedan, verkar ha varit en miss då det ser intressant ut!   

Kommer!   

Ja tack allihopa för en fantantiskt trevlig spelträff!
Väldigt roligt att se så många nya ansikten också och särskilt @Midisfi som reste ända från Espoo i Finland för att närvara.   

Och ett särskilt tack för @Rydfalk för ett gedigt jobb för ett mycket lyckat arrangemang!

Mycket tråkigt att höra, en legendar i krigsspelsvärlden har gått ur tiden.

Han brukade ofta kontakta mig när jag lade upp bilder på GMT-spel från träffarna på Boardgamegeek för att få tillåtelse att publicera dom på C3I.

Slaget vid Helsingborg, strider pågår över hela linjen.





 

Stora scenariot i Helsingborg 1710.