Jag har jobbat med grafiken i två spel hos Compass, och därmed fått inblick i hur de görs. Spel ska spottas fram i snabbt tempo. För mig är det obegripligt att man gör ett spel med 140 sidor regler som dessutom har 7 sidor errata?! (varningslampan lyser rött på alla plan) Om han har pysslat med systemet i flera år så misstänker jag att han har låtit det rinna över alla breddar, och sen plötsligt ringer Compass upp honom och undrar om han kan få ihop allt inom sex månader.

Men vad vet jag.

Glad nationaldag! (om 13 minuter hade jag varit för sen)

Man förlorar Polen, Litauen, Minsk, och i praktiken Riga, och utbrister: "Ja! Vi vann"

Det är alltid lustigt med vissa victory conditions. Det är lite som med France 1940 - spel, där man kan vinna som fransman om det tar Tysken en extra vecka att ta landet.

Eller en annan favorit: Berlin 1945 -spel, där man tydligen kan vinna som tysk.

Jag funderar på att införskaffa det. Är det kul, är det kult?

Jag har det gamla tidningsspelet. Ett ovanligt bra spel, vilket i och för sig säger sig självt eftersom det är Ted Raicer.

Vill bara nämna att version 2.5p finns att ladda ner (CSW eller BGG). Alla ändringar ni ser är inte errata eller nya regler, men ett kontinuerligt förbättrande av själva texten, så att den ska bli så glasklar som möjligt (därför har den nått bokstaven "p").

Ett allvarligt misstag som Vance gjorde, och inte bara med Bloody Keren utan även en gång till med Forgotten Legions (hans remake av Keren), är att han missade att i princip alla floder är snustorra under den här årstiden. Det är bara att googla så ser man bilder av Mussolini-bron vid Agordat som spänner över en torr flodbädd.

Anledningen till att britterna stannade upp när italienarna hade saboterat bron var inte för att man inte kunde köra förbi på flodbädden, utan för att man tyckte att bron var bättre. Man trodde inte att det var så bråttom så man spenderade ett dygn åt att laga den för att underlätta för supplyn att ta sig över. Det visade sig vara precis den tid italienarna behövde för att bita sig fast vid Cheren.

Kul att du gillar det

Testa gärna Primogenita

Det är klart att jag har Bloody Keren. När Roger Miller på Revolution games undrade ifall jag ville göra ett spel hos dem så ville jag testa ifall jag kunde göra ett spel från idé till print inom 4 månader. Jag bestämde mig då för att göra en remake av Keren, fast med mitt eget system. En bärande idé i alla mina designs är att försöka bibehålla en nerv in i det sista.

Med detta sagt så vill jag åter påpeka att Primogenita visserligen täcker samma område och topic, men är ett helt nytt system. Förhoppningsvis bättre och roligare.

Har spelat en hel kampanj. Min verdict är: ... Nja

Allt är otroligt snyggt, men det finns delar av systemet som är rena dumheter. I ett spel med massor av blippar tvingas man komma ihåg vilka som har gjort vad i vilken game turn när man ska ta bort vissa markörer. Saker och ting som en utvecklare borde ha strömlinjeformat, om nu designern inte är kapabel till detta (detta har tydligen varit ett pet-project under 10 år, så tydligen skulle ALLT med). Det finns grundteman i systemet som är coolt, men min övergripande känsla när kampanjen var över var irritation.

Ursäkta mitt sena svar.

Italienska Elite Units påverkar Order 12 och 3 (inte 1). Inget annat, men att slippa 12:an är viktigt nog.

Någon som har fått sin ännu?

Fast det är Order-chits som spelarna väljer hemligt så funkar det förvånansvärt bra solitärt. Man väljer liksom de vettiga ordrar som behövs för stunden oavsett om man som solitärspelare känner till de ordrar som man just har valt för den andra sidan.

Narrativt är det naturligtvis spänning till sista gameturnen. Italienaren måste plugga igen fyra hål som leder upp till höglandet samtidigt som de slits ner. Britten å andra sidan har klockan emot sig.

Jaha, gott folk. Finns hos Legion Wargames

{trumvirvel]

Det finns faror på vägen förstås