Som liten pojk och med ett stort krigshistorieintresse så läste jag naturligtvis Peter Englunds Poltava och fascinerades mycket över den periodens krigföring, framförallt att medans resten av Europa ansåg att vapenutvecklingen nu hade nått en punkt som gjorde att huvud-fokuset nu borde ligga på eldkraften och inte i närstrid med blanka vapen så var den svenska armens slutsats den raka motsatsen och under några decennier så visade sig den också slutsatsen sig vara korrekt med flera spektakulära segrar som följd.
Faktum är att ju längre fram man kommer i stora nordiska kriget desto mer fokus flyttades från eldkraft över till att ännu mer att få till avgörande i närstrid av den svenska armen.
Längre fram när jag började spela krigsspel så letade jag naturligtvis upp vilka spel som gjorts på stora nordiska kriget på taktisk nivå och det har ju gjorts några på ämnet men det fanns inga som visade detaljerna i vad som gjorde den karolinska stridstekniken unik och även visade spelarna vad som gjorde att den fungerade och även vilka var nackdelarna med den för det fanns ett antal sådana också.
Jag önskade att bättre förstå hur det kunde vara rimligt för exempelvis Karl XII och Rhensköld under planeringen av ett slag kunde tycka att även om motståndaren är 3 gånger så många som svenskarna, krutet är mycket dåligt och saknar i många fall kraft att ens nå fram till fienden, fienden är nedgrävda i befästningar, fienden har understöd av 100 artilleripjäser medans svenskarna har 4 pjäser m.m. så fanns det ändå inte på kartan hos dom att den karolinska armen inte skulle vinna ändå.
Man skulle ju kunna säga att dom de föregående nio åren innan Poltava hade vunnit gång på gång med liknande stora uppförsbackar så det är förklaringen, men det är att göra det lite enkelt för sig och är så långt som man kanske kan komma om man läser en bok.
Spelar man krigsspel så har man möjligheten att gå längre och ta en närmare titt på andra detaljer som kan ge en djupare insikt än så.
Efter att jag plöjt igenom Generalstabens mastodontverk "Karl XII på slagfältet" under tidigt 2000-tal som ansågs vara det ultimata verket på ämnet och mer eller mindre de facto sanningen av vad som skedde i slaget så tyckte jag att det fanns tillräckligt mycket att gå på för att bygga en prototyp på slaget vid Poltava på bataljonsnivå med en rimlig detalj-nivå för att se stridsförloppet med de nyanser som jag tyckte krävdes för syftet.
Jag tittade som hastigast på vilka andra spelsystem som fanns på närliggande perioder på liknande skala om dom skulle gå att använda men kom till slutsatsen att dom i huvudsak är byggda för mycket större slag än SNK (Stora Nordiska Kriget från här) och om jag började mixtra med dom så skulle det ändå aldrig bli riktigt bra och fungera på ett tillfreställande sätt. De saknar också ordentligt utbyggda och tvingande "Command and Control" ordersystem som jag hade på kravlistan för att spelsystemet skulle spegla verkligheten på ett rimligt sätt.
Andra saker som var på kravlistan var att spelarna skulle få följa sina bataljoners marsch mot fienden och steg för steg uppleva hur karolinsk stridsteknik fungerade och hur den kunde fälla avgörande under strid men också känna på svagheterna i densamma.
Kavalleri måste också fungera på ett vettigt historiskt sätt vilket är grymt klurigt att få till för de som känner till hur de olika ländernas olika kavalleri och dragooner från perioden stred.
Faktum är att lika mycket tid har nog ägnats åt få kavalleri-striden i systemet rätt som har gått åt på C&C och ordersystemet.
Efter reglerna var redo att börja testas så skapade jag OOB för båda sidor på Poltava och ritade en karta (två hopsatta kartor egentligen då skalan är 110 meter per hex) baserat på generalstabens verk och några andra källor som tillkommit under åren.
De första speltesterna bestod i att se om systemet kunde på ett rimligt sätt replikera vad som hade hänt i verkligheten i slaget om man gav enheterna samma order som historiskt (dvs. vi struntade i att använda ordersystemet som skrivet i de testerna).
Efter en mängd itererande tester så kunde spelet med en vettig sannolikhet återskapa vad som hände historiskt på ett trovärdigt sätt, dels i striden genom redutterna och dels det svenska anfallet i slutstriden.
Men det var efter det som problemen uppstod.
Om man följde vad som hände efter att svenskarna bröt igenom reduttlinjen och när jag försökte återskapa det på brädet så var det ett antal saker som jag tyckte skavde och inte riktigt stämde med de överlevandes skildringar av förloppet.
Ju mer jag provade fram och tillbaka så fick jag det att stämma allt mindre i mitt huvud med hur jag förväntade mig det att vara så jag bestämde mig för att släppa Poltava trots att det var det som låg närmast om hjärtat att göra och i stället så valde jag slaget vid Helsingborg 1710 som var ungefär en tredjedel så stort och får plats på en karta.
I början på 2004 så gjorde jag OOB och skrev ut kartan men någonstans här så försvann sugen ur mig, idéerna försvann upp på någon hylla och jag började i stället ägna mig åt alla andra idéer och projekt som man har.
Och så var det fram till för ett par år sedan då Rensarn här på forumet en dag undrade om inte jag hade några gamla projekt som det aldrig blivit något med som han skulle kunna ta en titt på?
Rensarn är ju grafiskt väldigt begåvad och är ett bra bollbplank så jag skrapade ihop mina gamla filer från 2003/2004 och skickade över dom och sa: "Titta på det är och säg vad du tycker så ska jag börja undersöka närmare vad som hänt på forskningsfronten de senaste 20 åren och fila vidare på regelboken."
Det som hänt på forskningsfronten visade sig vara ett genombrott då en stor mängd tidigare "vedertagna fakta" var rent felaktiga och andra kan anses som tveksamma såsom storlekar, antal och placeringar av befästningar; exakt var slutstriden skedde, vilka förband som närvarade och vilken numerär som desamma hade som dom hade osv.
Regelboken gick från bara bestå av stolpar till att nästan allt gick att läsa där.
Rensarn riitade om kartan och brickorna och de uppdaterades med den senaste forskningen som jag hittat.
Och sedan så gjordes första speltesten på den nya prototypen på Friendly Fire hösten 2024.
Poltava fungerar nu mycket bra och att spela genombrottet genom reduttlinjen och slutstriden som scenarios är vettiga scenarios men att spela hela slaget är otestat i någon större utsträckning i skrivandes stund och behöver mer arbete och tester.
Däremot så när vi ändå var igång efter FF så gjorde vi också Helsingborg 1710 till spelbart skick och där har ett par fullskaliga tester genomförts och designen känns i princip färdig minus eventuella justeringar som ytterligare testande säkerligen kommer att leda till.
Skoj också att det är väl lämpat att spela 2 vs. 2 spelare med en infanteri-chef / Supreme commander och en kavalleri-chef per sida och tar runt 10 timmar i speltid.
Själv har jag haft mycket glädje av prototyperna så här långt och har fått insikter och förståelser om båda slagen som jag inte hade kunnat få från enkom skrivna källor som jag har haft att tillgå.
Taggad av detta så satte jag också igång research på både Gadebush 1710 och Holowczyn 1708 där har jag kommit rätt långt och kan nog vara redo med den första prototypen i vår, även Fraustadt 1706 har jag börjat titta på.
Flera har redan frågat om dessa projekt kommer att publiceras och jag har svarat lite svävande på det, anledningen till det är att målgruppen kan vara lite väl liten då det främst skulle tilltala en sub-grupp av spelare i kategorin La Battille och BAR som är intresserad av just SNK och vill ha ännu mer detaljer och interaktivitet och ett mer detaljerat C2-system så jag vet inte om det kommer att gå att sälja ett tillräckligt antal av ett sådant spel för att det ska gå att motivera tryck-kostnaderna.
Nu när det ska testas lite bredare så kommer nog det att bli tydligt vad som är tänkbart och hur stort intresset faktiskt är men om inte annat så kommer jag annars att web-publicera det när det är i lämpligt skick för det, entusiaster kommer säkert finna det intressant.
Det som talar för att det kan vara lite mer lättillgängligt än vad jag kanske initialt befarat är att rättframma slag som Helsingborg, Gadebush, Fraustadt osv. är roliga att spela 2vs2 eller 3vs3 och är spelbara på 10-16 timmar med systemet, dvs. rätt så hanterbara tycker jag.
Poltava är i motsatt sida av spektrumet en rätt komplicerad historia och som är minst 2 - 3 gånger så stort som de flesta andra drabbningar och drabbningen är också utsträckt i tid på 14 timmar till skillnad från Helsingborg som bör vara klart på 3 timmar.
Jag kommer att ha med mig både prototyperna för Helsingborg och Poltava till Freindly Fire i februari så om någon vill prova på så anmäl er i FF-diskussions-tråden eller PMa mig.
Tanken är att senare fylla på den här tråden med lite AARs och kanske fler historiska kommentarer och diskussioner om SNK.
Ryssarna har gått ut ur sitt befästa läger och ställt upp på fältet framför svenskarna, den svenska hären rycker framåt från sänkan och börjar formera för anfall.
Den svenska högerflygeln träffar den ryska främsta infanteri-linjen.
Det går galet, det går galet!
Utanför Helsingborg 1710, den svenska hären under Stenbock har överaskande dykt upp från norr och inte via ängelholms-vägen som väntat och den danska armén börjar försöka korrigera att den är ur position.
Vänstra flygeln rycker fram mot Brohuset medan resterande av den svenska armén formerar sig för strid.
Östgöta och Västgöta kavalleri-regimenten drabbar samman med danska högerflygelns dragooner.
På den vänstra flanken så står hårda drabbningar mellan svenskt och danskt rytteri.
Faktum är att ju längre fram man kommer i stora nordiska kriget desto mer fokus flyttades från eldkraft över till att ännu mer att få till avgörande i närstrid av den svenska armen.
Längre fram när jag började spela krigsspel så letade jag naturligtvis upp vilka spel som gjorts på stora nordiska kriget på taktisk nivå och det har ju gjorts några på ämnet men det fanns inga som visade detaljerna i vad som gjorde den karolinska stridstekniken unik och även visade spelarna vad som gjorde att den fungerade och även vilka var nackdelarna med den för det fanns ett antal sådana också.
Jag önskade att bättre förstå hur det kunde vara rimligt för exempelvis Karl XII och Rhensköld under planeringen av ett slag kunde tycka att även om motståndaren är 3 gånger så många som svenskarna, krutet är mycket dåligt och saknar i många fall kraft att ens nå fram till fienden, fienden är nedgrävda i befästningar, fienden har understöd av 100 artilleripjäser medans svenskarna har 4 pjäser m.m. så fanns det ändå inte på kartan hos dom att den karolinska armen inte skulle vinna ändå.
Man skulle ju kunna säga att dom de föregående nio åren innan Poltava hade vunnit gång på gång med liknande stora uppförsbackar så det är förklaringen, men det är att göra det lite enkelt för sig och är så långt som man kanske kan komma om man läser en bok.
Spelar man krigsspel så har man möjligheten att gå längre och ta en närmare titt på andra detaljer som kan ge en djupare insikt än så.
Efter att jag plöjt igenom Generalstabens mastodontverk "Karl XII på slagfältet" under tidigt 2000-tal som ansågs vara det ultimata verket på ämnet och mer eller mindre de facto sanningen av vad som skedde i slaget så tyckte jag att det fanns tillräckligt mycket att gå på för att bygga en prototyp på slaget vid Poltava på bataljonsnivå med en rimlig detalj-nivå för att se stridsförloppet med de nyanser som jag tyckte krävdes för syftet.
Jag tittade som hastigast på vilka andra spelsystem som fanns på närliggande perioder på liknande skala om dom skulle gå att använda men kom till slutsatsen att dom i huvudsak är byggda för mycket större slag än SNK (Stora Nordiska Kriget från här) och om jag började mixtra med dom så skulle det ändå aldrig bli riktigt bra och fungera på ett tillfreställande sätt. De saknar också ordentligt utbyggda och tvingande "Command and Control" ordersystem som jag hade på kravlistan för att spelsystemet skulle spegla verkligheten på ett rimligt sätt.
Andra saker som var på kravlistan var att spelarna skulle få följa sina bataljoners marsch mot fienden och steg för steg uppleva hur karolinsk stridsteknik fungerade och hur den kunde fälla avgörande under strid men också känna på svagheterna i densamma.
Kavalleri måste också fungera på ett vettigt historiskt sätt vilket är grymt klurigt att få till för de som känner till hur de olika ländernas olika kavalleri och dragooner från perioden stred.
Faktum är att lika mycket tid har nog ägnats åt få kavalleri-striden i systemet rätt som har gått åt på C&C och ordersystemet.
Efter reglerna var redo att börja testas så skapade jag OOB för båda sidor på Poltava och ritade en karta (två hopsatta kartor egentligen då skalan är 110 meter per hex) baserat på generalstabens verk och några andra källor som tillkommit under åren.
De första speltesterna bestod i att se om systemet kunde på ett rimligt sätt replikera vad som hade hänt i verkligheten i slaget om man gav enheterna samma order som historiskt (dvs. vi struntade i att använda ordersystemet som skrivet i de testerna).
Efter en mängd itererande tester så kunde spelet med en vettig sannolikhet återskapa vad som hände historiskt på ett trovärdigt sätt, dels i striden genom redutterna och dels det svenska anfallet i slutstriden.
Men det var efter det som problemen uppstod.
Om man följde vad som hände efter att svenskarna bröt igenom reduttlinjen och när jag försökte återskapa det på brädet så var det ett antal saker som jag tyckte skavde och inte riktigt stämde med de överlevandes skildringar av förloppet.
Ju mer jag provade fram och tillbaka så fick jag det att stämma allt mindre i mitt huvud med hur jag förväntade mig det att vara så jag bestämde mig för att släppa Poltava trots att det var det som låg närmast om hjärtat att göra och i stället så valde jag slaget vid Helsingborg 1710 som var ungefär en tredjedel så stort och får plats på en karta.
I början på 2004 så gjorde jag OOB och skrev ut kartan men någonstans här så försvann sugen ur mig, idéerna försvann upp på någon hylla och jag började i stället ägna mig åt alla andra idéer och projekt som man har.
Och så var det fram till för ett par år sedan då Rensarn här på forumet en dag undrade om inte jag hade några gamla projekt som det aldrig blivit något med som han skulle kunna ta en titt på?
Rensarn är ju grafiskt väldigt begåvad och är ett bra bollbplank så jag skrapade ihop mina gamla filer från 2003/2004 och skickade över dom och sa: "Titta på det är och säg vad du tycker så ska jag börja undersöka närmare vad som hänt på forskningsfronten de senaste 20 åren och fila vidare på regelboken."
Det som hänt på forskningsfronten visade sig vara ett genombrott då en stor mängd tidigare "vedertagna fakta" var rent felaktiga och andra kan anses som tveksamma såsom storlekar, antal och placeringar av befästningar; exakt var slutstriden skedde, vilka förband som närvarade och vilken numerär som desamma hade som dom hade osv.
Regelboken gick från bara bestå av stolpar till att nästan allt gick att läsa där.
Rensarn riitade om kartan och brickorna och de uppdaterades med den senaste forskningen som jag hittat.
Och sedan så gjordes första speltesten på den nya prototypen på Friendly Fire hösten 2024.
Poltava fungerar nu mycket bra och att spela genombrottet genom reduttlinjen och slutstriden som scenarios är vettiga scenarios men att spela hela slaget är otestat i någon större utsträckning i skrivandes stund och behöver mer arbete och tester.
Däremot så när vi ändå var igång efter FF så gjorde vi också Helsingborg 1710 till spelbart skick och där har ett par fullskaliga tester genomförts och designen känns i princip färdig minus eventuella justeringar som ytterligare testande säkerligen kommer att leda till.
Skoj också att det är väl lämpat att spela 2 vs. 2 spelare med en infanteri-chef / Supreme commander och en kavalleri-chef per sida och tar runt 10 timmar i speltid.
Själv har jag haft mycket glädje av prototyperna så här långt och har fått insikter och förståelser om båda slagen som jag inte hade kunnat få från enkom skrivna källor som jag har haft att tillgå.
Taggad av detta så satte jag också igång research på både Gadebush 1710 och Holowczyn 1708 där har jag kommit rätt långt och kan nog vara redo med den första prototypen i vår, även Fraustadt 1706 har jag börjat titta på.
Flera har redan frågat om dessa projekt kommer att publiceras och jag har svarat lite svävande på det, anledningen till det är att målgruppen kan vara lite väl liten då det främst skulle tilltala en sub-grupp av spelare i kategorin La Battille och BAR som är intresserad av just SNK och vill ha ännu mer detaljer och interaktivitet och ett mer detaljerat C2-system så jag vet inte om det kommer att gå att sälja ett tillräckligt antal av ett sådant spel för att det ska gå att motivera tryck-kostnaderna.
Nu när det ska testas lite bredare så kommer nog det att bli tydligt vad som är tänkbart och hur stort intresset faktiskt är men om inte annat så kommer jag annars att web-publicera det när det är i lämpligt skick för det, entusiaster kommer säkert finna det intressant.
Det som talar för att det kan vara lite mer lättillgängligt än vad jag kanske initialt befarat är att rättframma slag som Helsingborg, Gadebush, Fraustadt osv. är roliga att spela 2vs2 eller 3vs3 och är spelbara på 10-16 timmar med systemet, dvs. rätt så hanterbara tycker jag.
Poltava är i motsatt sida av spektrumet en rätt komplicerad historia och som är minst 2 - 3 gånger så stort som de flesta andra drabbningar och drabbningen är också utsträckt i tid på 14 timmar till skillnad från Helsingborg som bör vara klart på 3 timmar.
Jag kommer att ha med mig både prototyperna för Helsingborg och Poltava till Freindly Fire i februari så om någon vill prova på så anmäl er i FF-diskussions-tråden eller PMa mig.
Tanken är att senare fylla på den här tråden med lite AARs och kanske fler historiska kommentarer och diskussioner om SNK.
Ryssarna har gått ut ur sitt befästa läger och ställt upp på fältet framför svenskarna, den svenska hären rycker framåt från sänkan och börjar formera för anfall.
Den svenska högerflygeln träffar den ryska främsta infanteri-linjen.
Det går galet, det går galet!
Utanför Helsingborg 1710, den svenska hären under Stenbock har överaskande dykt upp från norr och inte via ängelholms-vägen som väntat och den danska armén börjar försöka korrigera att den är ur position.
Vänstra flygeln rycker fram mot Brohuset medan resterande av den svenska armén formerar sig för strid.
Östgöta och Västgöta kavalleri-regimenten drabbar samman med danska högerflygelns dragooner.
På den vänstra flanken så står hårda drabbningar mellan svenskt och danskt rytteri.