24 och 132 infanteridivisionerna utför anfall mot MacKensie och det förstärkta 54 reg/25 skyttediv men hejdas till priset av att de ryska försvaret nästan förintas. Ryska förband marscherar från hamnarna där de lastats av från fartygen, men når inte riktigt fram innan tyskarna är klara att försöka igen. Det bådar illa.






Transportgrupperna A och V är under klargöring för att segla tillbaka mot Taman. Med båda de snabbare grupperna i Sevastopol under klargöring så finns det ingen snabb förmåga att få divisioner, eller brigader för den delen, från Taman till Sevastopol.





Som väntat, men oönskat, fullföljer tyskarna anfallen mot de försvagade försvaret innan undsättningen hunnit fram.






Tyskarna vänder uppmärksamheten lite mer åt sydost och anfaller hex 2126 med ett infanteriregemente och ett ingenjörregemente med kraftigt understöd av tungt luftvärn som "bunkerbusters" samt artilleri Massor av artilleri inkl 8 st 24 cm och 8 st 30,5 cm pjäser. Anfallet blir en framgång. Ryssarna reagerar genom att gruppera förband som börjar gräva ner sig för att skydda ställningen i 2127.

Något som komplicerar att undgå ren förlusträkning i taktiska sammanhang är att många slag fram till första världskriget och uppkomsten av sammanhängande fronter syftade till att just slå motståndarens armé och bryta förmågan till motstånd. Det måste inte innebära att den som tar störst förluster förlorar, slagen under fransk-tyska kriget är ett exempel på det, men det innebär att motståndarens stridsvärde ska brytas medan det egna är intakt. Det kan innebära att man enkelt jämför procentuella förluster, eller att man utgår från det historiska facit. Part A tog X% förluster och part B Z%. Part B kollapsade i flykt. Part A gjorde inte det. Alltså kan man sätta en gräns i % när B förlorar. Men hur mycket bortom X hade A tålt?

I spel som avhandlar operativa sammanhang så kan målet vara att besätta en viss knutpunkt för att skapa förutsättningar för nästa steg i operationen. Men går man upp en nivå så märker man att det i slutändan handlar det ändå mycket om att slå fienden så att den tappar den operativa, och i förlängningen strategiska, handlingsfriheten och måste foga sig i vad vi vill, eller bli ockuperad enligt vårt gottfinnande tills de ändrar sig och fogar sig.

Vinner tysken Barbarossa 1941 genom att ta Leningrad, Moskva och Rostov, eller genom att slå alla ryska arméer? Är det någon skillnad i praktiken? Ger A B, eller ger B A?

Nu känner jag att adventswhiskeyn gör sitt så jag bryter där innan jag blir för filosofisk och börjar motsäga mig själv ( it tanken är jag redan där).

Tysen anfaller nu söderut med 73 infdiv och tar hex 2126, vilket sätter det förstärkta 31 regementet ur 25 skyttediv i en utsatts situation, men samtidigt tappar 73 nästan allt stridsvärde och måste dras ur för reorganisation.






Bristen på snabba flytetyg på Tamanhalvön gör att jag väljer att gå med en grupp som inte har hastighet nog att ta sig till Sevastopol på ett GT/2 dygn. Två lätta kryssare (Röda Krim och Komintern) och en transportkonvoj. De går utanför de tyska kustartilleribateriernas räckvidd.






Så klart!

Inget sänks, men ett par träffar fick transportgruppen.






Tysken kastar om riktningen igen upp mot vinkel i linjen vid Mckensie. Inget anfall detta GT.

Vad var danskarnas mål med striden givet var spelet startar?

Den danska planen planen förefaller att främst ha handlat att försöka överleva.
Danskarnas val av plats för slaget dikterades främst av rädsla för att dom skulle förlora Helsingborg (enda riktiga livlinan tillbaka Danmark) och att Stenbock skulle agera som dom trodde att han skulle göra, dvs. att den Svenska armen skulle komma från Ängelholmsvägen och inte norrifrån som han nu fuskigt nog gjorde.

Från samma stund som svenskarna dök upp så satte danska ledningen igång att improvisera samt att Armechefen Rantzau dessutom i den här viktiga stund bestämde sig för att haka på sin högra flygels framryckning och jaga svenskt kvallari med sin värja i stället för att leda sin arme.
Detta ledde i förlägningen till att de danska förbanden tappade kontakten med varandra vilket fick förödande konsekvenser.

Regression kanske? Drabbade Hooker vid Chansellorsville också. När han insåg att fienden utmanövrerat honom fullständigt och att han inte höll måttet som arméchef tog han befälet över en division, vilket han var erkänt skicklig på att leda, och genomförde ett motanfall.

De två första dygnen anfaller tysken norr om Sevastopol och tar sig in i det befästa bätet. Det kostar dock anfallskraften i ett av 22 infdiv regementen. Ryssen evakuerar förbanden som var grupperade norr om vattendraget väster om detta till nya ställningar i det befästa bältet söder vattendraget då de hotas av avskärning.






Nästa två dygn följer tyske upp med ett anfall omedelbart öster om den tagna terrängen. Det lyckas, också till kostnad av anfallskraften i ett av de andra regementena ur 22 infdiv.





Nu har tysken tappat anfallskraften i den sektorn. Han börjar gruppera sin förband för fortsatta anfall längre österut. Ina anfall detta GT. Under tiden fyller det supertunga artilleriet 24 cm och 30,5 cm på ammunition. Ryssarna tillför hela tiden ersättningsmanskap och en del nya förband från Kersch sjövägen till Sevastopol. Tysken har ont om flyg och måste välja att understödja anfallen på marken, eller försöka påverka sjötransporterna för ryssen.






Att anfall mot vinkeln i den ryska linjen slås tillbaka med ömsesidiga stora förluster.






Ännu två dygn utan förnyade tyska anfall, utan bara omgrupperingar. Då kan det tyska flyget ge sig på sjökommunikationerna vilket får effekt. Fler skadade fartyg och fler som tvingas vända om. Ryssen har inte ont om flytetyg och mindre förband kan transporteras på jagare och lätta kryssare, men med skador som ska repareras och tid för klargörning så blir det inte helt enkelt att få till det med förstärkningar.

Som ni ser är denna belägring och strid om varje kulle på insetkartan något annat än stora svepande manövrar som vid Kiev eller mot Kharkov och Rostov, men systemet kan hantera det. Inte mycket rörelse på kartan, men spännande i genomförande.

Läget på Krim i mitten av december 1941. Offensiven mot Moskva har misslyckats. Offensiven mot Rostov har misslyckats. Men det är dags för ett försök att betvinga Sevastopol.

Det är glest med trupp på Krim. Nere i sydväst ser det tomt ut runt Sevastopol, men det beror ju på att en särskild karta används för det området. se nedan. Kersch är taget i sin helhet och det finns en garnison på halvön som är ganska svag, men nu är det Sevastopol som gäller.





Ryssarna har dock resurser i operationsområdet som inte finns på kartan. Se nedan.

Lewenhaupt och Rhenskiöld förstår inte alls problemet med att anfalla det ryska lägret. Det har alltid fungerat hittills så varför skulle det inte göra det nu?

Bilden visar "the moment of impact" efter förflyttningar men innan effektuering av strid. Roos gardister och dalkarlarna i centern är elit och i huvudsak fräscha. Gardisterna på högern under Lagercroona är ju också elit, men lite mer slitna. Där finns också skaraborgarna och Kalmar som är veteraner. Stackelberg på vänstern är veteraner med blandad fräschör.








Roos lyckas ta sig in över bröstvärnet med de två livgardesbataljonerna! Dalkarlkarna är ännu fast i handgemäng på vägen över i centern. Lagercroona blir hängande i handgemäng. Reserven, Sparres kolonn, går in i luckan mellan Roos och Lagercroona. De svenska framgångarna för Roos har medfört att antal vikande ryska bataljoner som rör sig bakåt genom lägret och påverkar de där stående förbanden negativt, förutom att de själva tappar sammanhållningen i accelererande fart. Än så länge ingen kollaps alls, och luckorna fylls på bakifrån.






Dalkarlarna lyckas också ta sig över bröstvärnet. Och västerbottningarna ur Stackelbergs kolonn tar sig in när de understödjer livgardesbataljonen som de har som höger grannförband. Sparre kämpar på, medan Lagercroona ger tappt för den här gången. Hans bataljoner behöver en kort återhämtning. Bland ryssarna är läget alltmer kritiskt. Oavsett att Lagercroona fick vika så har svenskarna tagit sig in i lägret och tvingat ett ganska stort antal bataljoner på flykt. Den främre ryska kåren hotas av kollaps. Om det sker kommer denna kollaps att sprida sig till de övriga kårerna och vi har ett nytt Narva.   

Den ryska offensiven norr om Rostov längs floden Tuzlov hejdas trots att artilleriförberedelsen var massiv och effektiv. I centern omedelbart norr om Rostov tar ryssarna stora förluster för att binda den tyska kraftsamlingen där. sydväst om Rostov drar sig tyskarna bakåt i mer lättförsvarad terräng och lyckas slå tillbaka ett ryskt anfall.

Uppe i norr anfaller 60 motoriserade norrut medan en rysk kraftsamling sker i divisionens södra flank. Längs i nordväst är de nu lugnt.







Kommande tre dygn tvingas tyskarna bakåt lite längs Tuzlov. De håller ännu i centern med fortsatt höga förluster, men det kommer inte hålla länge till och då får tysken handlingsfrihet med de förband som nu bundits där och kan exempelvis anfalla norrut mot ryssarnas flank längs Tuzlov, eller gå mot Novocherkassk. I sydväst drar sig tyskarna över nästa vattendrag.

I norr lyckas ryssarna inringa 60 motoriserade, men den slår sig ut samtidigt som flankskyddet slår tillbaka den ryska offensiven från öster.





Där är det över. Slutläget utzoomat nedan. Tyskarna håller Rostov och har tagit ett antal andra viktiga platser. Decisive German Victory vilket känns rimligt. Spelet har varit snabbt med omväxling och spänning. Båda får anfalla och känna lite desperation. Detta är ett riktigt bra SCS-spel i klass med Stalingrad Pocket eller Bastogne. Ett bra basic krigsspel helt enkelt. Vilket också är den kritik man kan rikta mot det. Abstraktionerna gör att den största tyska svagheten, logistiken, inte får alls samma genomslag som i andra mer detaljerade spel på ämnet. Jo både mud och freeze får effekter, men inte alls lika långtgående som jag kan tycke det borde vera för en djupare simulering.Tysken vann för stort lite för lätt kan jag tycka. Spelet är väl balanserat, men den historiska situationen var långt från balanserad. Offensiven var ju närmast en halvdesperat chansning. Spelet ger inte en riktig förståelse för den historiska händelseutvecklingen. Men det ger en fartfylld och snabbt evolverande taktisk situation med många beslut i ett enkelt och lättförståeligt system. Och det är i sig utmärkt.

Jag har orginalet!

13 pz närvaro norr om Rosov stabilserar läget där och ryssarna övergår till defensiven. 14 pz går till motanfall i centern och förstärker i sydost. Tillgängliga delar kammas ut för att skapa ett försvar sydväst om Rostov på norra sidan av Don.

I norr lugnar det ner sig i brist på artilleriammunition för tysken och den starka kylan.










I öster fortsatta strider utan något egentligt resultat. I sydväst tar sig två skyttebrigader över Don när de slår den slovakiska brigadens spaningsbataljon.

I norr genomför 60 motoriserade en stöt mot nordväst, men tvekar att utnyttja den initiala framgången.





Nedan en överblick.

13 pz kastas om igen ner mot området norr Rostov där den utför ett motanfall mot den norra ryska flygeln. Rostov faller till sist och LAH tar över försvaret av bron över Don. 14 pz grupperas som reserv i norra delarna av staden. Den ryska offensiven från öster fortsätter och pressar SS W hårt i söder och tvingar sig fram i centern. I söder anländer de nyuppsatta skyttebrigaderna som rör sig mot väster söder om Don.






60 motoriserade rör sig mot norr och ansluter mot 16 pz. Bergsjägarkåren trycker fortsatt på mot sakta vikande ryska divisioner.

13 pz delas upp i olika riktningar. Mindre del och SS LAHs pv-bataljon förstärker SS W försvar i öster. Huvuddelen slår de sista ryska förbanden vid underhållsvägen varpå de rör sig mot norr. Det hårda regementet ur SS W som höll i sydost i en vecka nedkämpas till sist och ryssarna närmar sig Rostov från öster.  Även i norr får den ryska motoffensiven framgång och delar av 14 pz tvingas vika med förluster.






60 motoriserade och delar av 13 samt LAH smular sönder den ryska linjen norr Taganrog. 16 pz tät tar Kuybyschevo. Bergsjägarkåren fortsätter trycka ryssarna framför sig i nordväst. Men det börjar anlända ganska mycket ryska förband från norr nu.

Helhetsbilden nedan visar ett stort, enormt, hål i den ryska centern...

Vackert väder igen. Den tyska slagkraften ökar markant. 13 pz rusar österut och slår sig fram till SS W norra flank där ryssarna övergår till defensiven. SS W utsatta regemente i sydost håller för ännu en anstormning, men tar stryk. 60 motoriserade som avlöst 13 pz går omedelbart till anfall och nu är det den ryska linjen som smulas sönder. I norr går 16 pz till motanfall mot en av de ryska divisionerna och krossar den totalt. Därefter vänder divisionens mest rörliga delar sig mot öster och kringgår ryssarna längs vägen för att sedan rulla söderut till nästa knutpunkt, Kuybyschevo. 198 har fortsatt framgång medan ryssarna fördröjer 1 och 4 framgångsrikt. Nu har det svängt igen!

Fraustadt

Gyttja. Medan SS W håller ryssarna i öster stångna ännu tre dygn så tar 14 pz sig in i Rostov. Norr om Taganrog hejdas del av 13 pz och SS LAH medan ryssarna å sin sida slår 13 pz MC-bataljon öster om denna fight och har ett hål i den tyska linjen. Ännu längre österut kringgår ryssarna den tyska linjen. Underhållslinjen till Rostov är hotad. 16 pz drar österut i nordväst medan 1 och 4 bergsjägardiv anfaller den ryska kåren som viker österut. 198 infanteridisionen ansluter som tredje div i  XXXXIX bergjägarkåren. Täten passerar Stalino. En rysk skyttedivision gör entré i norr och rör sig mot 16 pz norra flank. Det börjar bli riktigt intressant hör i nordväst också.








Ytterligare tre dygn av regn och gyttja senare har 14 pz lyckats ta ytterligare delar av sydvästra Rostov. Ryssarna lyckas förstärka Rostov med två regementen ur en skytte division från södra sidan Don, vilket lär försvåra fortsatta anfall rejält för 14 pz. 14 pz har fått släppa förband till SS W som förlänger dennas norra flank mot ryska omfattningsförsök. Ryskt pansar är dessutom på väg från öster. Ett ryskt skytteregemente skär av underhållsvägen för tyskarna...






I centern slås 13 pz spaningsbataljon och den tyska linjen krackelerar helt. I nordväst kommer inte 16 pz längre just nu. Den är dessutom avskuren då ryska förband från norr har gått ner bakom dem. 1 och 4 gebirgsjäger anfaller nor om den östgående vägen från Stalino medan 198 infanteri nu når stridsområdet på vägen som går från Stalino till 16 pz område. Två ryska divisioner rör sig från norr mot 16 pz. Se bilden nedan för detaljer i norr. Det börjar se lite obehagligt ut även här för tyskarna.








Fortsatt gyttja tre dygn till. SS W mest sydöstra regemente längs vägen från Rostov österut ansätts hårt, men håller. 14 pz delar på SS W andra flank håller också. Underhållsvägen är nu ännu mer avskuren. Norr Taganrog börjar SS LAH och 13 pz dra ur mot sydost. Samtidigt anländer 60 motoriserade längs kustvägen. I norr ansätts 16 pz som grupperat för försvar hårt av de ryska divisionerna från norr och får ge lite terräng. 1 och 4 hejdas med förluster, men 198 har framgång varför ryssarna faller tillbaka längs hela linjen.