I spelet "Red Typhoon" som vi gjorde en replay av återfinns staden Cholm, eller Kholm; i norra kartkanten. I vårt parti nådde ryssarna aldrig dit, men historiskt gjorde de det och där utspelade sig en bitter belägring där den tyska tillfälligt sammansatta stridsgruppen med sina osaliga blandning av bergsjägare, skytteförband, poliser, konstruktionsförband och logistikförband, höll ut i månader tills de undsattes. Detta spel avhandlar den mest dynamiska delen av belägringen, de första tio dygnen.

Ett väsentligt mindre och mer snabbspelat projekt än GMTs Typhoon eller SPIs Operation Typhoon.

Jag blev helt fascinerad av Zilla Blitz helt fantastiska replays på You Tube av The Hunters så jag beställde det precis när fjärde utgåvan skulle ut. Har ni inte sett dem, så gör det.

Detta format medger ju inte riktigt samma utsmycknad med ljudeffekter för sonar, sjunkbomber, flygmotorer etc etc, och Zillas personliga framträdande är ju i en klass för sig, men jag gör ett försök att slå ett slag för ett suveränt snabbspelat solitärspel.

Det är min ordinarie motspelare som spelar, och jag står för det speltekniska, som vi gjorde under ACW-spelserien med Mosbys Raiders. Av olika skäl var jag hemma hos motspelaren för att hjälpa till med lite saker, Typhoon är dukat hemma hos mig så det hanns inte med ett GT där, men jag hade med mig The Hunters för att visa och köra en patrull på 15-30 minuter. Det blev tre patruller.

Fraustadt är ju ett jätteintressant slag och är kanske lite av karolinerarméns finest hour. En i huvudsak västerländsk professionell armé dubbelt så stor som den svenska besegras fullständigt på ett par timmar.
Detta är första speltestet så det kan mycket väl vara så att vissa saker behöver balanseras och justeras.






Efter GT1 har svenskarna påbörjat framryckningen. Vi kör på det svenska agerandet i stort, alla framåt samtidigt. Notera den svenska infantericenterns, som glider lite åt höger, begränsade bredd jämfört med den sachsisk-ryska linjen.






Stridskontakt med den svenska kavallerivänstern. Chock möter motchock, och utfallet är ganska jämnt. En sachsare viker och förföljs av adelsfanan, medan en svensk enhet också viker, men sachsarna avstår från att förfölja. Det svenska infanteriet börjar ta emot rundskott från det sachsiska artilleriet.






GT 3 börjar den sachsiska kavallerihögern kollapsa i sina dueller med den svenska kavallerivänstern. De svenska infanteribataljonerna som var underställda kavallerivänstern anfaller den sachsiska linjens yttersta höger samtidigt som den svenska infantericentern når kontakt med ryssarna. Utfallet i nästa bild...

Temat Barbarossa fortsätter. Då ska vi prova detta.

Dags för uppföljaren till Roads to Leningrad. Slagen som skildras är Mtsensk och Mozhaysk. Mozhaysk spelade vi för ett gäng år sedan i form av Clash of Arms Borodino 41.

Utgångsläget. Svenskarna är flankerade av ryssarna. Här gäller det att vinkla upp snabbt. Med lite tur blir den ryska framryckningen fragmenterad och ett tillfälle yppar sig. Deras svaghet är deras dåliga och faktiskt fåtaliga infanteri.






Ryssarna rycker snabbt fram på sin höger mot den utsatta svenska vänstern.






Den svenska infantericentern agerar snabbast. Kavalleriflyglarna är mer tveksamma. Vi skulle ju utspisa och utfodra? Inte slåss så här sent på dagen? Man kan ju tolka det som att de sadlat av och börjat utfodra hästarna när ryssarna upptäcks.






Det tar lite tid att få på sadlarna igen och komma i ordning. Infantericentern rör sig mot en central ställning i rätt riktning.

Dukning pågår.

Utgångsläget med de ryska redutterna så som Hallart, den i rysk tjänst varande tysken som planerade dem, har angett deras formering.

Som svensk har man tre huvudsakliga alternativ. Anfall genom redutterna och Mensjikovs dragoner, omfattning vänster genom skogarna, eller en kombination av båda. Att kringgå redutterna låter ju smakligt, men kommer ta lång tid och man riskerar;

1:att ryssarna i lägret kommer lämna det och möta svenskarna i slagordning på fältet. Kanske inte jättestor risk, och kanske inte så dumt egentligen jämfört med att möta dem bakom vallarna medan man själva försvagade av redutterna?

2: Att Mensjikov kommer omgruppera och möta upp inne i skogen med avsuttna dragoner och fördröja och skapa kaos i slagordningen värre en redutterna.

3: Alt 1 och 2 ovan kombinerat.

Vi beslutar oss för att testa med den svenska planen som det var tänkt. Inte som det blev. Infanteriet ska alltså passera redutterna så snabbt som möjligt och inte storma dem.

Nedan infanteriet i sina kolonner. Bakom de de två kavalleriflyglarna sida vid sida.

I vår spelserie om VK2 är vi ju inne på hösten 1941. Efter Barbarossa Kiev to Rostov kommer ju Taifun, eller Typhoon om man så vill, att bli aktuellt. GMTs Typhoon i Barbarossa-serien som ju vore bra mht samma system etc etc, finns ju bara på E-bay motsv för minst 2000 kr. Men jag råkar ha Guderians Blitzkrieg I på samma tema. Är det bra? Jag har också SPIs gamla Operation Typhoon men det täcker ju bara den senare delen av offensiven.

Det här ska ju också spelas. Vi gillar systemet skarpt hittills.

Vi ska ta det här med. Det zoomar in på ett mindre område än SPIs Army Group South; Rostov och avgränsar striderna om Kharkov, vilket ju var en separat operation.

Brickorna är MMPs standard. Föredrar GMTs, men det är ju inget fel på dem.

Vi kommer ganska snart att vända blickarna norrut i vår spelserie om Barbarossa igen, från Odessa, Svarta Havet och Krim till Kiev. Vi börjar med en liten påminnelse (bokstavligen liten, det är ett litet, litet spel) om hur man kom till Kiev då det var ett litet tag sedan vi spelade Blitzkrieg in the South.

Två spel med samma tema. Jakimivka 1941, en sovjetisk motoffensiv längs svarta havskusten i augusti samtidigt som den rumänska "belägringen" av Odessa var i full gång, och Kuban Gateway, en remake av Just Plain Wargames Taman 42 om den rumänska kavallerikårens anfall ut på Tamanhalvön i augusti 1942. Taman 42 har jag spelat flera gånger och det finns en replay på det här:
 
https://www.krigsspel.se/forum/index.php/topic,1893.msg24219.html#msg24219

Taman 42 var ju en liten juvel och har fått en ansiktslyftning vad gäller brickor i alla fall. Kartan vete f-n om det är bättre... Kartan till Jakimivka är lite... tom på terräng. Det finns en massa städer utslängda och lite vatten. Thats it. Vidare så verkar det vara Kuban Gateway som är grejen med numret, och sedan har man letat efter ett annat slag att slänga med. Mycket svårt att hitta info om det på nätet. Till och med artikeln i tidningen tar knappt upp det utan fokuserar på fälttågen som helhet.

Vi börjar så klart med Jakimivka 41 då det passar kronologiskt med vår spelserie om Barbarossa 1941. Kuban Gateway får vänta ett (bra) tag.

I söndags fick jag tillfälle att ha en hoj och besöka Scipio för en förevisning av hans system om slag från Stora Nordiska kriget. Han hade dukat upp Helsingborg och vi gav oss på det där han managerade danskarna och jag svenskarna. Det var så klart betydligt mer av diskussion om system och vad detta vill belysa än tävlingsinriktad dubbelsidig duell.






Det hela börjar med kavallerifäktningen på den svenska vänstern. Dansken vill rida chock så klart.











Det blir the danska förband som anfaller. De svenska ska så klart rida motchock. Det är ju så de jobbar som Scipio sa. Två av dem får till det. Kollisionen blir alltså mellan tre danska förband och två svenska.





Kollisionen utfaller lite förvånande klart till svenskarnas fördel, men sidorna studsar i sär efter sammanstöten och ingen sida har kollpasat.

3CG har verkligen tryck i pannan! Nu trillade det här in för ett test!

Snart dags för det första scenariot ur detta.

Jag vill minnas att systemet fått en del kritik. När jag förbereder och läser in mig ser jag ett illavarslande tecken; CRT är differentialbaserad i stället för oddsbaserad. Det är oftast inget problem utan bara bra för spelsystem för antika, medeltida eller tidigmoderna, inkl Napoleonkrigen, slag och krig fram till introduktionen av räfflade musköter. Därefter blir det i regel direkt dåligt. Men i övrigt noterar jag inget som redan vid inläsning får mig att reagera. Vi får väl se... 

Då har vi jobbat oss söderut och når Barbarossa i armégrupp Syds område. En föregångare till EFS-serien.

Åter har jag fått förmånen att testa ett av 3CG:s kommande spel. Precis som sist är det Nordafrika som gäller, men denna gång Operation Battleaxe 1941. Det är ett mindre spel än 3CG brukar göra. Karta, antal brickor och GT, ja allt är mindre. Eftersom testet kan komma att nyttjas för internationella syften kommer själva rapporteringen ske på engelska, men det lär ju knappast vara ett problem för det här auditoriet.