Författare Ämne: Reichswehr & Freikorps (Decision Games)  (läst 3794 gånger)

Elias Nordling

  • Generallöjtnant
  • *
  • Antal inlägg: 5267
    • Visa profil
Reichswehr & Freikorps (Decision Games)
« skrivet: 29 mars 2013 kl. 21:23:29 »
Reichswehr & Freikorps är en uppdaterad version av spelet Freikorps av Brian Train, publicerat av Microgame Design Group, och premissen är att Röda Armén besegrade polackerna i Polsk-Ryska kriget och bestämmer sig för att tåga vidare in i Tyskland. Inte en orimlig premiss, Bolsjevikerna drömde om sådana planer innan de besegrades utanför Warzawa, och Weimarrepublikens försvar bestod av endast 7 divisioner samt blandade frikårer (resterna av den polska armén är märkligt frånvarande i denna utgåva).

Sade jag uppdaterad version? Då hade jag inte räknat med Ty Bomba. Han verkar vara helt oförmögen att gå med på att andra gör saker på sitt sätt och det är inte nödvändigtvis sämre. Jag har spelat Freikorps, och har rätt dimmigt minne av det, men utifrån vad jag kommer ihåg har Reichswehr & Freikorps endast konceptet gemensamt med Freikorps.

Det behöver inte nödvändigtvis vara av ondo. Jag minns att jag inte riktigt blev gripen av Freikorps, men det här är faktiskt riktigt intressant. Grundmotorn är typisk Ty Bomba med gå och slåss, traditionell oddstabell och inga ZOC. Men med en rejäl knorr som ska fånga den amatörmässiga Röda Armen och den ultraprofessionella tyska kaderarmén.

Ryssarna måste flytta sina fronter i tur och ordning, och drar brickor för att få se ordningen. Tysken däremot får flytta och slåss närsomhelst. Verkligen närsomhelst. Mitt i ryssens förflyttning kan han säga "nu vill jag göra min stridsfas!" och så gör han sedan det varefter ryssens förflyttningsfas återupptas tills tysken säger "nu vill jag flytta!"

De potentiella konsekvenserna av detta är så ovana att man blir direkt snurrig, och jag har ärligen ingen aning om det här spelet är balanserat eller inte för jag vet inte om jag klarat av att utnyttja tyskens superförmåga maximalt. Det är därför tacksamt att alla andra mekanismer i spelet är så enkla och strömlinjeformade att man kan fokusera på just denna centrala mekanism.

Det blir riktigt kul och intressant vilket kompenserar för att ämnet resulterar i ett krig i västra Polen som aldrig ägt rum och därför inte förmedlar någon verklig känsla av att vara på liv och död. Spelet är dessutom rätt snabbspelat. Det får en fyra av fem i betyg av mig.


« Senast ändrad: 1 januari 1970 kl. 01:00:00 av Elias Nordling »
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"