[Fredrik H]

Otroligt spännande! Hur ser de tyska förlusterna ut totalt? Det känns som att de förlorat rätt mycket manskap och material i sänkta fartyg (Även om inte "allt" sjunkit så tillräckligt för att enheten skall vara stridsoduglig för en längre period)?

Jag kan sammanställa lite när partiet är över (tror jag, har inte tänkt på det). Fram tills nu så har runt fyra och en halv division sänkts under överfart. Det är avsevärt mycket mer än vad som gått åt i striderna på ön, där tyskarna och britterna kanske förlorat ett par divisioner var. De tyska fallskärmsjägarna avvecklas nog innan Kreta, den divisionen är nere på en tredjedels styrka.

[Fredrik H]

Turn 5. Hmm. Churchill bestämmer sig för att flottan ska avvakta. Inga insatser görs, men Atlanten dammsugs på ytterligare ett tiotal jagare. Ubåtarna får det allt lättare (och tyskarna VP).  Tyskarna skeppar över en pansardivision och en infanteridivision. RAF skadar en av transporterna, men på det stora hela en tysk framgång.

Problemet är att britterna nu inte har några begränsningar kvar, hela armén kan sättas in. Som bilden visar så blir det svårt att få till ett avgörande genombrott, det är många brittiska förband på plats. Tyskarna anfaller på båda flankerna och uppnår framgång. Pansardivisionen slår sig framåt och det gör även den västra attacken.

Britterna sätter in sina tunga pansarbrigader i centern och trycker undan det tyska infanteriet. Brohuvudet riskerar att delas. Tyskarna har för lite trupper på plats. Det måste bli flera turns utan inblandning från RN.

RAF måste nu vika ner sig ordentligt. Det fåtaliga piloter man har kvar måste få tid till återhämtning. LW har i det närmaste luftherravälde, även om RAF inte är utslaget så är det begränsat.

Spelet går in i oktober, risken för dåligt väder ökar. Spelet slutar efter oktober månad (om bara tio turns). Ska tyskarna ta det här behövs mer hamnkapacitet och fungerande överskeppning. Jag är tveksam till att det kommer att gå.

[Fredrik H]

Oktober inleds med fint väder. Churchill verkar ha förstått faran och tillåter RN att engagera kryssare (tur med tärningen). Det blir en blandad välsignelse. En stark brittisk kryssarstyrka jagar hem en stor trupptransport från Holland, men i kanalen så är RAF inte riktigt på tårna (två sjuor i rad innebär begränsad interception). Två infanteridivisioner landar oskadda, men supplykonvojen angrips, dock bara av två kryssare. Det är lite djärvt av RN, men Nelsons anda vilar över flottan. Eller? Den första kryssaren minsprängs och skadas allvarligt och den andra torpederas av tyska småbåtar. Skandal, dags att sparka någon snett uppåt i hierarkin! Supply anländer.

Tyskarna anfaller på flera ställen. I centern böljar striden fram och tillbaka, men den tyska pansardivisionen angriper västerut och eliminerar en brittisk division! Britterna återställer linjen med hjälp av ett eget pansaranfall, men det är klasskillnad på brittiskt och tyskt pansar. Dessutom så slits de brittiska pansarbrigaderna sakta ner i striderna (de måste ta den första förlusten i strid, det behöver inte tyskarnas pansar).

Trots att kryssarna fick engageras så måste det sägas att tyskarna faktiskt vann attrition-slaget den här rundan; en utslagen brittisk infanteridivision (plus två pansarbrigader) samtidigt som tyskarna förstärkte med två divisioner. Luftwaffe hindrar gång på gång britterna från att utveckla sin anfallskraft.

I luften hände i övrigt ganska lite. Spitfires sköt ned Ju-52:or men led själva förluster. Nu får dom max ställa upp 10 Spitfire-poäng varje runda, en halvering mot första turnen. LW har ca 40% fler Me-109 plus en del Me-110.  Det jobbiga är att det inte kommer att bli bättre, piloter utbildas inte tillräckligt snabbt.

Varje turn har nu ett ganska förutsägbart tempo; konvojer plus landstrider. Om man spelar FTF så kanske spelarna varit mer aktiva i att söka lösningar för sin sida, men jag gillar Normandie-känslan i striderna och jagar inte kluriga finesser för att försöka vinna mot mig själv. Jag är nöjd med hur det flyter på.

[Fredrik H]

Turn 7. Det fina vädret fortsätter osannolikt nog, men Churchill håller tillbaka flottan den här rundan. RAF är dock lite mer på bettet; ytterligare Ju-52:or skjuts ned och bombplanen anfaller både hamnar och pråmar. Tyska förstärkningar hindras, men stoppas inte. En hel pansardivision kommer över.

Tyskarna får då ett taktiskt dilemma. Om de båda divisionerna håller ihop så kan de exploita och göra overruns, men splittrar man upp dem så kan de anfalla och generera tre skift vardera. Tyskarna väljer det senare, för att sätta press på bägge flankerna.

De två tyska anfallen lyckas och britterna pressas bakåt. Tyskarna skulle gärna vilja ha mer operationellt djup, men brittiska motanfall i centern förhindrar detta. Det sista brittiska anfallet stoppas först efter att en halv tysk division slås ut. Britterna har i princip tömt landet, vad man ser är vad man får. Det kommer in en replacement varannan turn.

Om britterna håller nuvarande ställning så vinner dom en marginell seger. Det är tyskarna som har pressen på sig att åstadkomma något.

Adolf tittar på klockan. Huvudfienden finns i öster, varför kan de här krämarna inte inse sitt eget bästa och bara ge sig? Läste inte Churchill Mein Kampf?
Samtidigt tuggar Winston på en whiskyindränkt cigarrstump och förbereder sin avfärd till fronten. Korvätarna ska ut ur landet om han så ska ordna det själv!

[Fredrik H]

Turn 8. Fortsatt fint väder. Flottan tillåts använda lätta kryssare och jagare. Den tyska underhållskonvojen angrips, men Ju-87:or lyckas, trots förluster, tillfoga britterna stora förluster. RN drar sig tillbaka, det måste nog till större skepp än jagare för att det ska vara meningsfullt att utmana tyskarna nu. I synnerhet då RAF är så tandlösa, det tyska jaktflyget är nu dubbla det brittiska.

Till lands händer det plötsligt. Den 8-9 oktober utlöser tyskarna två större anfall och dom tillämpar den beprövade taktiken att slå väldigt bra (två nollor på D10)! Fyra och en halv division elimineras och dammluckorna brister i Cornwall. Grossdeutchland erövrar Exeters hamn och flygfält och en brittisk stridsgrupp isoleras längs kusten. Churchill anländer precis i tid för att få se det brittiska motanfallet decimeras av Luftwaffe, dock inte utan att ha skadat tyskarna. En taktisk reträtt vidtar för att återställa fronten. Cornwall är förlorat.

Britterna måste inse att flottan är deras enda hopp, slagskeppen har suttit på sidlinjen i närmare en månad. Tyskarnas flotta är så sliten att det endast kommer få förstärkningar, det som finns i flytetyg måste skeppa underhåll. Dessvärre räcker nog det dom har för fortsatta angrepp.

När ska vädret börja hindra Lutfwaffe? Britterna behöver nu allt dom kan få. 

[Fredrik H]

Turn 9. Jag var nära att missa mitt moralslag idag, men kriget fortsätter. Det blir ordentligt dåligt väder, vilket får en avsevärd effekt på detection och framför allt flyget. En tysk konvoj kommer fram, men den andra angrips av jagare och lätta kryssare. Många skepp på båda sidor sänks och en tysk division halveras. Britterna har nu förlorat så mycket att det räcker med ett tärningsslag så kommer slagskeppen ångande. Skulle det hända i dåligt väder så skulle LW få det svårt att stoppa dem. Det är britternas stora möjlighet nu.

Till lands är det viktiga att Plymouth faller. GD sopar undan Home Guard-gubbarna och tar hamnen i relativt bra skick. Hamnens läge gör att den inte kommer att användas så mycket, den brittiska flottan är för nära. Längs frontlinjen är det hyfsat stabilt, en tysk attack trycker tillbaka ett par divisioner men det är inget genombrott. Britterna stärker bara sina linjer och hoppas på Royal Navy.

Dags för turn 10.

[Fredrik H]

Turn 10. Vädret är återigen vackert. Suck. Britterna får inte sätta in tunga skepp. Ännu en suck. Tyskarna har nu svårt att försörja alla förband i GBR, men OOS1 är inga problem om man inte anfaller, så de kan bara rotera runt sina divisioner. Luftwaffe är förödande effektivt och britterna trycks tillbaka och tar stora förluster. I sydväst reduceras den isolerade fickan av koncentriska attacker och tyskarna tar övriga Cornwall som på promenad. Det står klart att britterna inte kan vända det här till lands och flottan bara tittar på. Den blir någon slags dolkstötslegend av det här, men med Royal Navy som förrädaren. Hmm.

Churchill lyssnar inte på sådant nonsens. Han inleder med att skicka alla återstående Wellington-bombare för att stoppa det tyska pansaret Stuka-style. Ungefär 30 skjuts ner och resten är ineffektiva. Jaja, vi vann ju inte ett världsimperium genom att begrunda alla motgångar. Winston flyttar sina champagne-lådor till 1st Armoured och planerar sin motsvarighet till Ardenner-offensiven; den mindre kända Salisbury-stöten! Kanske nästa turn. Om det är dåligt väder.

Texten är såsom skriven på väggen här. Bara slagskeppen kunde ta och komma!

[Fredrik H]

Lite värdelös trivia. Bilderna jag tar utspelar sig på kanske 10 gånger 20 cm, men spelets avtryck är som synes väsentligt större än så. Jag har effektiviserat undan en rad moment och kartyta för att slippa flytta på mig, kartan till höger används knappt alls längre. En del spel använder hela kartan, en del spel skulle behöva mer karta och andra har mycket mer karta än vad som behövs. Jag undrar om man inte här skulle kunnat kapa en del av kartan för att ha större upplösning på den södra delen. Då skulle man kanske också ha regementen istället för divisioner.  Skala är ett väldigt intressant designval.

Tillbaka till kriget.

[Strv102r]

Känns jämnare än de flesta Normandie-spel. Vilket ju kan bero på att vare sig Kriegsmarine eller Luftwaffe är någon inflytelse av vikt där.

[Kanger]

Jag har spelet, även jag. För mig känns skalan helt rätt. Mycker intressant replay. Kan du inte göra en med Norway också? (som använder samma system)

[Fredrik H]

Känns jämnare än de flesta Normandie-spel. Vilket ju kan bero på att vare sig Kriegsmarine eller Luftwaffe är någon inflytelse av vikt där.

Så är det absolut, invasionen kan stoppas redan i kanalen. Kanske till och med så att stoppas den överhuvud taget så stoppas den där. Det här systemet skulle vara helt bortkastat på Normandie. Jag tror Elias någon gång skrev att han gillade landstigningsspel/situationer, men i praktiken så är det avgjort på förhand så dramat uteblir.  Det har inte chansats så mycket på osäkra landstigningar i historien så att säga. Designern har ju letat upp Norge (som ju tillhör de få chansningarna) och det här. Bra system för de situationerna eller tvärtom.

[Fredrik H]

Jag har spelet, även jag. För mig känns skalan helt rätt. Mycker intressant replay. Kan du inte göra en med Norway också? (som använder samma system)

Jag äger inte Norway längre dessvärre. Dessutom så har Ola gjort en intressant repaly på det spelet (fast bilderna verkar ha försvunnit).

[Fredrik H]

Turn 11, några molniga dagar i mitten på oktober. Italienskt flyg dyker upp, Benito vill väl säga att vi besegrade britterna. De två brickorna gör ungefär ingen som helst skillnad. Britterna släpper inte fram flottan och RAF är nästan utslaget. Det blir lite som ett markspel. Tyskarna skeppade i början av spelet över tre fulla konvojer per turn, trots betydande förstärkningar är det nu knappt hälften.

Hela Cornwall är erövrat och rensat från brittiska förband. Tyskarna vill isolera och sedan ta Southampton för att förbättra sin supply-situation. Anfallet går bra och britterna faller tillbaka under tryck. London börjar nu dyka upp på tyskarnas kartor. Churchills anfall går skapligt och skadar en tysk division, men inget mark återerövras. Britterna håller flodlinjen från Bristol till Reading, men frontens östra del är uppbruten. Det dåliga vädret hindrar flyget, men inte tillräckligt. LW trycker hela tiden ned britternas viktigaste anfallsvapen; de tunga pansarbrigaderna.  Britterna har börjat skifta förband mot London, God save the King! 

[Fredrik H]

Turn 12 får ett oväntat utfall. Vi får en rejäl höststorm som gör att flygplan och båtar inte får användas! Hela den tyska styrkan blir out of supply 1, vilket innebär halverad anfallskraft. Tyskarna skär av Southampton, men ett brittisk motanfall med stridsvagnsstöd bryter upp inringningen och ringar istället in en tysk division. LW kan inte göra något åt det hela. Dessutom så är det relativt stor chans för att stormen fortsätter, vilket skulle innebära att alla tyska värden halveras. Churchill vädrar morgonluft. Kan det vända i sista stund? Det är i alla fall inte omöjligt. 

Jag såg inte det komma (host, host).

[Fredrik H]

Turn 13. Dom här spelen vi spelar är onekligen intressanta. Vi börjar med väderslaget. Tyskarna ska slå lågt för fint väder, 0-4 fint väder, 9+ för storm och varierande dåligt däremellan. Nu har dom emellrtid +3 på tärningen (+1 för förra stormen, +2 för sent oktober). Hela armén kan bli OOS2. Dom slår...0! Fint väder! Adolf hånskrattar lite elakt och fortsätter suga på sin morot. Kanske att Barbarossa kan dra igång före jul i alla fall.
Churchill inser att det är nu eller aldrig. Britterna slår 0 på naval commitment! Slagskeppen styr ner mot kanalen! Tyskarna hamnar nu i ett spännande läge. Hade det varit en vanlig turn hade dom kunnat strunta i att skicka ut supply och ta en turn av låg aktivitet - men nu skulle det innebära katastrof. Konvojerna måste ut! Trötta tyska matroser stävar ut på kanalen och hoppas att Luftwaffe stoppar Royal Navy.

Britterna samlar ihop två grupper och avvaktar. Den första tyska gruppen (den på bilden, den klart starkaste) går ut och britterna slår en sjua på detection! Men vad f-n! Två slagskepp går ut oeskorterade, det måste gå.
Det blir en katastrof! Barham går på en mina, tappar fart och torpederas innan hon ens fått syn på fienden. Revenge går själv mot två tunga kryssare, flera lätta kryssare och jagare. Det kan gå. Men då kommer Lutftwaffe störtande ur skyn. Britternas radarnät är så trasigt att Ju-87:orna inte interceptas. Flera träffar noteras och slagskeppet är allvarligt skadat då hon möter en stark fiende (typ 60% av Kriegsmarine). Revenge sänks.

Den andra tyska gruppen går ut. Nu är RN mer på tårna och en stor grupp (sex brickor är max) slagskepp, kryssare och jagare går ut. Luftwaffe skadar och sänker flera skepp, men den tyska styrkan (fem brickor på totalt åtta steps) sänks i princip fullständigt, en halv motorbåtsbricka slinker in i hamn.

Britterna förlorade tre slagskepp och en kryssare, endast ett av åtta steps förlorades till den tyska flottan. Tyskarna förlorade en hel grupp och har nu bara ovanstående grupp kvar. Om man lägger till supply från Ju-52:or så kan dom hålla ungefär halva sin styrka igång, resten kommer att vara halverade. En sådan turn till och Kriegsmarine kommer att försvinna fullständigt.