[EvilSpook]

där man skiljer på bränsle, ammo och käk.

... och ansiktsmasker, handsprit och toalettpapper

På min tid stod och föll segern med kaffe, pansarkex och snus. 

//EvilSpook

[Strv102r]

 

där man skiljer på bränsle, ammo och käk.

... och ansiktsmasker, handsprit och toalettpapper

[Strv102r]

om det gamla spelparadigmet supply=TRÅKIGT. Mest extremt för taktisk krigföring blir det i taktiska spel med pansarbrytande robotar som blir supervapen för att de sällan eller aldrig tar slut. Detta trots att varje fordon är försedd med exakt två stycken.

Det vore riktigt intressant att se moderna spel som faktiskt tog upp den utmaningen, jag vill minnas att någon gjorde uppskattningen att bäghe sidor utan problem hade kunnat bränna av all sin ammunition i ett tredje världskrig på ett dygn eller så.

Som jag sa till några kollegor på HKV: "Logistik är en acquired taste. Man måste ha fördjupat sig lite i det för att fatta hur intressant det är"

Så är det ju faktiskt! Sitter man och pratar med en logistiker en stund inser man djupet i komplexiteten, åtminstone på högre nivåer. På ett stridsvagnskompani är det ju inte så svårt. Vagnarna är fulltankade, ammunition av alla typer i alla fack och mat intryckt överallt där det finns minsta utrymme över. Hur svårt kan det va? På bataljon inte så mycket svårare.  Men på brigad börjar det bli en lite tyngre inflytelse.

Så jag brukar undvika logistiker.

[thermopylai]

Så jag brukar undvika logistiker.

[thermopylai]

På ett stridsvagnskompani är det ju inte så svårt. Vagnarna är fulltankade, ammunition av alla typer i alla fack och mat intryckt överallt där det finns minsta utrymme över. Hur svårt kan det va?

Det svåra är ju att stå redo med rätt mängd av rätt typ på rätt plats när ni behöver fylla på 

[Strv102r]

Just det. Men det är inte kompanichefens problem, tills uppfyllningen uteblir det viss säga.

Hemligheten är ju att inte vänta tills man verkligen behöver fylla upp, för då är garanterat resurserna på fel plats vid fel tid, utan ta varje gynnsamt tillfälle att tratta i lite så  nödsituationen inte uppkommer. Att försöka förutse när och var man behöver fylla upp är ju en övning i meningslöshet om man tror  på krigets kaos och oförutsebarhet. Däremot kan resurserna grupperas så flexibelt som möjligt, och inte som vi ofta för, där vi tror att behovet kommer uppstå när vi genomför vår briljanta plan.

[EvilSpook]

Att försöka förutse när och var man behöver fylla upp är ju en övning i meningslöshet om man tror  på krigets kaos och oförutsebarhet. Däremot kan resurserna grupperas så flexibelt som möjligt, och inte som vi ofta för, där vi tror att behovet kommer uppstå när vi genomför vår briljanta plan.

Låter old-school!? Sköter inte Prio allt sånt där automatiskt? 

//EvilSpook

[Elias Nordling]

Det är just in time som gäller, IBM har lovat att leverera det man behöver när man behöver det i fall av krig

[Strv102r]

Att försöka förutse när och var man behöver fylla upp är ju en övning i meningslöshet om man tror  på krigets kaos och oförutsebarhet. Däremot kan resurserna grupperas så flexibelt som möjligt, och inte som vi ofta för, där vi tror att behovet kommer uppstå när vi genomför vår briljanta plan.

Låter old-school!? Sköter inte Prio allt sånt där automatiskt? 

//EvilSpook

Det ÄR old school. Nuvarande ledningsmetod säger uttryckligen att chefer sak förutse framtiden, planera för den och ge order i rätt tid. Köper det inte.

[thermopylai]

Tänker du på SPL (COPD/EBAO)?

Jag tror att general Mattis håller med dig. Hittade detta citat i en öppen FOI-rapport:
"Mattis menar att hela den effekt-baserade konstruktionen ställer alldeles för stora krav på förutsägbarhet och strider mot etablerad militärteori och erfarenheter från krigföring. Fokus måste istället ligga på uppdragstaktik, chefens avsikt och tydliga uppgiftsställningar."

Källa: Mattis, J. N. (2008, Autumn). USJFCOM Commander's Guidance for Effects-based
Operations. Parameters, 38(3), 18-25.

[Vengardo]

[Mimer]

Tänker du på SPL (COPD/EBAO)?

Jag tror att general Mattis håller med dig. Hittade detta citat i en öppen FOI-rapport:
"Mattis menar att hela den effekt-baserade konstruktionen ställer alldeles för stora krav på förutsägbarhet och strider mot etablerad militärteori och erfarenheter från krigföring. Fokus måste istället ligga på uppdragstaktik, chefens avsikt och tydliga uppgiftsställningar."

Källa: Mattis, J. N. (2008, Autumn). USJFCOM Commander's Guidance for Effects-based
Operations. Parameters, 38(3), 18-25.

Det var inget dåligt citat!

[EvilSpook]

"Mattis menar att hela den effekt-baserade konstruktionen ställer alldeles för stora krav på förutsägbarhet och strider mot etablerad militärteori och erfarenheter från krigföring. Fokus måste istället ligga på uppdragstaktik, chefens avsikt och tydliga uppgiftsställningar.

Tolkar jag det fel när jag tycker att väst har anammat den sovjetiska kallakrigetdoktrinen?
Bara Stavka har fulla kollen på vad som ska göras och planerar minutiöst. Men helt utan reserver eller handlingsfrihet. Så snart de inledande momenten/inmarschen är genomförd, så börjar verkligheten komma ikapp och beslut behöver fattas snabbt på alla nivåer.
Ett mandat man inte fullt delegerat, inte låtit tränga ner i organisationen och inte tränat för. Och raskt havererar alltihop i vad som verkar vara systemkollaps? Var det inte så man såg på röda armén och dess allierade? Var det inte det som bekräftades i Afghanistan, Tjetjenien och Irak?

Är vi där själva nu alltså?

//EvilSpook

[Elias Nordling]

Det är lite min bild av Nato, men du underskattar Sovjetarmén. De detaljplanerade inte sina framryckningar, och deras doktrin gick ut på att känna sig fram längs fronten, och om någon bataljonschef hittade ett hål sade man åt dem att köra för fullt och slängde en hel front att följa i dess bandspår.

[EvilSpook]

Det är lite min bild av Nato, men du underskattar Sovjetarmén. De detaljplanerade inte sina framryckningar, och deras doktrin gick ut på att känna sig fram längs fronten, och om någon bataljonschef hittade ett hål sade man åt dem att köra för fullt och slängde en hel front att följa i dess bandspår.

Jo - att man anföll brett och sen endast skulle förstärka och tilldela artilleri/flygunderstöd till frontavsnitt som nådde eller kunde nå ett genombrott är ju sen gammalt. Men nån uppdragstaktik, flexibilitet eller förtroendet för att de lägre officerarna kunde ta den snäva kurvan i OODA loopen var det väl inte tal om? Fast det kanske blir hårklyveri om vad som är vad?

//EvilSpook