[aegneus]

Anmäld i helgen i DN.

Försvarshögskolan Lars Ericson Wolke i sin nya bok, "Stridens verklighet. Döden på slagfältet i svensk historia 1563–1814".

Försten att läsa kan väl recensera 

[aegneus]

Ny bild av vardagen för stormaktstidens soldater

LÖRDAG 9 MAJ 2020
På 1600- och 1700-talet gick hundratusentals svenska män ut i krig – och en stor andel av dem dog. Hur fick man dem egentligen att utsätta sig för den livsfara som striderna innebar? En ny bok vänder upp och ner på gamla sanningar.
Att vara soldat på 1600- och 1700-talet innebar att löpa en mycket hög risk att dödas. Under perioder kom i genomsnitt bara en av tio män som gick ut i fält oskadda tillbaka. Ändå lyckades statsmakten hela tiden hitta nya soldater, och de flesta av dem stannade även kvar i tjänst utan att försöka desertera. Hur var det möjligt?

En bild som länge dominerat talar om att det handlade om i det närmaste tvångsrekryteringar, och att soldaterna sedan hölls i schack av brutal disciplin. Soldaterna kunde ofta vara mer rädda för sina egna officerare än för fiendens kulor, har det hetat. Men den bilden stämmer inte riktigt, skriver den produktive professorn vid Försvarshögskolan Lars Ericson Wolke i sin nya bok, "Stridens verklighet. Döden på slagfältet i svensk historia 1563–1814".

[Mimer]

Intressant, lär skaffa den. 

[Strv102r]

Lars är alltid bra! Måste skaffa.

[Delirium]

Intressant, kan vara värd att skaffa om man känner för att undersöka just svensken. Frågeställningen påminner om denna som jag äger såsom 1700-talsfetichist men inte läst så mycket i, än:

https://books.google.se/books/about/Motivation_in_War.html?id=1JzDDQAAQBAJ&redir_esc=y

[Thomas Bergman]

Låter mycket intressant. Det var ju dock sjukdomarna som skördade de flesta offren bland soldaterna på den tiden och livet för vanliga människor kunde också vara fyllt med umbäranden och sjukdomar. Det påverkade nog
deras perspektiv.   

[aegneus]

Troligen har man ett annat perspektiv på livet när man vet att man skall dö och komma till himmelriket.

Hey proffsmilitären  , finns det något bra skrivet om förändringen i soldaters motivation i moderna tider med utbredd sekularisering och längre livslängder?

[jerry]

Troligen har man ett annat perspektiv på livet när man vet att man skall dö och komma till himmelriket.

Hey proffsmilitären  , finns det något bra skrivet om förändringen i soldaters motivation i moderna tider med utbredd sekularisering och längre livslängder?

det vill jag också veta

[thermopylai]

Troligen har man ett annat perspektiv på livet när man vet att man skall dö och komma till himmelriket.

Hey proffsmilitären  , finns det något bra skrivet om förändringen i soldaters motivation i moderna tider med utbredd sekularisering och längre livslängder?

det vill jag också veta

https://books.google.se/books/about/An_Intimate_History_of_Killing.html?id=hbfuAAAAMAAJ&redir_esc=y

[ErikLj]

Troligen har man ett annat perspektiv på livet när man vet att man skall dö och komma till himmelriket.

Hey proffsmilitären  , finns det något bra skrivet om förändringen i soldaters motivation i moderna tider med utbredd sekularisering och längre livslängder?

Läste en artikel för ca 20 år sedan från Israel om enskilda soldaters agerande. En observation som jag kom ihåg var att de som tog risker, var modiga, gick framåt utan tvekan var antingen kring 20 år eller 45+. Slutsatsen var att de unga var ungdomligt våghalsiga och odödliga, de i mittengruppen åldersmässigt hade familj, barn och ett liv som de inte ville förlora. Den äldre gruppen 45+ hade ingen familj som var beroende av dem utan kunde göra en insatts för hela samhället.

[Delirium]

Verkar som det blandas många äpplen och päron här.

Är nog en god idé att åtminstone skilja mellan orsaker till att folk tar värvning och/eller stannar kvar i armén generellt å ena sidan och till att folk avancerar på ett slagfält å den andra. Boken Jocke länkade till verkar ha ett tredje perspektiv - vad som får folk att döda. Allmänt brukar det finnas en tendens att folk överdriver både religionens och sekulariseringens betydelse i de här sammanhangen.

[thermopylai]

Verkar som det blandas många äpplen och päron här.

Är nog en god idé att åtminstone skilja mellan orsaker till att folk tar värvning och/eller stannar kvar i armén generellt å ena sidan och till att folk avancerar på ett slagfält å den andra. Boken Jocke länkade till verkar ha ett tredje perspektiv - vad som får folk att döda. Allmänt brukar det finnas en tendens att folk överdriver både religionens och sekulariseringens betydelse i de här sammanhangen.

Nja, den brett perspektiv om motivation av soldater allmänt.

[thermopylai]

Men slutsatsen var ganska enkel (så slipper ni läsa den): Man gör det för sina kompisar bredvid. Gemenskapen i förbanden blir alltså kritisk. Själva dödandet underlättas om man kan se striden som en "rättvis" duell, ex dogfight för jaktpiloter, eller sniper vs sniper, eller vanlig enkel avhumanisering av fienden (höghöjdsbombning, kryssningsmissiler, drönare), men boken har ett fokus på "face-to-face-combat" i VK1, VK2, Vietnam.

[Fredrik H]

För att glida ytterligare från trådens ursprung så vill jag minnas att det i Keegans bok The face of Battle noteras att en oproportionerlig del av dödandet utförs av en liten del natural born killers samtidigt som de flesta i förbandet skjuter i luften och mest tittar på. För mig låter det rimligt och jag inser vilken grupp jag skulle tillhöra.

[aegneus]

Jag var egentligen ute efter vad som får dig att utsätta dig för risken att dö och hur perspektivet på det har ändrats.  Rent rationellt så borde ju alla i samhället helst se att någon annan tog den risken...