[Elias Nordling]

I den typ av planlöshet som är så typisk för krigsspelsföretag har Decision games ungefär samtidigt utgivit två spel som bägge heter Shiloh, bägge är på slaget vid Shiloh, och bägge har ungefär samma skala. Det ena Shiloh är ur Strategy & Tactics, det andra ur Decisions nya folio-serie.

De måste ju förstås jämföras!

Shiloh: Bloody April är S&T-spelet. Det är konstruerat av den utomstående Paul Koenig (som bland annat gjort de små D-Day-spelen åt Victory Point Games). Spelet är en typisk Frankensteinkonstruktion, där man grävt upp nåt gammalt dött system man tycker om, applicerat det på en ny situation, sytt fast litet krom, och slagit på strömmen.

I detta fall är systemet hämtat från Avalon Hills Gettysburg. Avalon Hill gjorde fyra spel med det namnet, och man brukar skilja på dem genom att ange publiceringsåret. I detta fall rör det sig om Gettysburg'77, SOM I SIN TUR hade tre helt skilda spelsystem, basversionen, intermediate och advanced. Shiloh: Bloody April bygger alltså för att vara exakt på Gettysburg'77 Intermediate. Kromreglerna för situationen är misstänkt lika de för The Gamers April's Harvest, inklusive kanonbåtar som är dödsstrålar och negativa effekter för sovande enheter i strid, trots att det i princip matematiskt omöjligt för enheter att hamna i strid innan de vaknat.

Kartan är OK utan att vara fantastisk. Spelet är ett av de sämst korrlästa jag stött på på länge. Brickorna är fulla av stavfel, en del har fel färgband, och divisionshögkvarteren saknar ledarnamn. eftersom setupen är per ledarnamn är det en riktig plåga att ställa upp. Markörerna är svartvita och fula.

Men där får det vara slutgnällt. Systemet är faktiskt förvånansvärt klurigt i sin enkelhet, och lyckas att både ta hänsyn till att två små enheter kan vara lika bra som en stor och att enheter inte slåss tills alla är döda innan befälhavaren drar ut dem. Spelet lyckas fånga situationen bra, med de retirerande nordstatarna som försöker köpa tid mot de framgångsrika men allt tröttare sydstatarna. Det ända som känns konstigt är användandet av artilleri, som i princip slåss ungefär som infanteri. Ingen distanseld, inga hinder mot att gå nära fienden.

Som enkelt inbördeskrigsspel är det definitivt ett av de bättre jag spelat. Betyget blir en fyra av fem.