[Strv102r]

Nästa vecka är den dubbelsidiga dynamiska beslutsfattningsövningen, dvs spelveckan på årets kurs. Så småningom kommer en redogörelse. Scenariot är detsamma som i beskrivs i inlägget från 14/1 2011 på sidan 2 i tråden. Samma röd, men den svenska organisationen ser lite annorlunda ut.

[Strv102r]

Då är det i gång! Staberna jobbar under med tanke på utbildningsståndpunkten stark tidspress och för första gången med en tänkande motståndare. Det kommer att uppstå friktioner mellan brigad och bataljonsstaber och mellan bataljonstaberna vilket gör att ledarskap blir en synergieffekt. Hur säljer man en stridsplan till en underlydande som är helt övertygad om att han/hon vet bättre? Varför får grannbataljonen eldtillstånd med artbat när jag är viktigare (i min värld)? Eleverna vet att taktikutbildningen snarare går ut på att minimera antalet klåpare (McClellans eller Braggs) snarare än att maximera antalet Napoleons eller Mansteins, men de är nog rätt sugna på att visa vilket fack de (inte) tillhör i sin egen uppfattning...

[Strv102r]

Blå brigad (MekB41) består av två svenska mekaniserade bataljoner(411. och 413 mekbat) och två svenska motoriserade infanteri bataljoner (410 med RG32 och 412. med Patgb 360).

4. divisionen ska hindra fienden av avskära resten av kåren som finns öster om kartan. Söder om kartan finns IB42 (en finsk jägarbrigad) och denna försvar i den betäckta terrängen. MekB41 ska fördröja fienden, som antas bryta genom någonstans inom kort, och hindra dennes utbredning mot GRÄSTORP - JÄRPÅS och VÄNERN i övre delen av kartan i syfte att hålla underhållsvägarna österut öppna. Detta skall ske så att fienden binds i området VEDUM-VARA och görs gripbar för PB42 (en betaländsk pansarbrigad) flankanfall från FALKÖPING (som ligger öster om kartan). PB42 anfall är prioriterat så övriga brigader har tilldelats mycket sparsamt med artilleriammunition.

Röd har en mekaniserad skyttedivision med T-72 och BMP-1 som är i strid med IB43 söder om kartan . Denna har precis lyckats öppna väg genom finnarnas försvar söder om VEDUM samt längs E20 och fiendens kårchef beslutar sig då för att sätta in sitt exploateringsförband, en pansarbrigad, i denna lucka för att fullfölja anfallet norrut mot VÄNERN och avskära fienden huvuddel i öster. Pansarbrigaden består av tre T-80 bataljoner och två BMP-2 bataljoner. Det finns gott om artilleri (2S1 och 2S3 men även 2S19) men mycket ont om ammunition efter att man skjutit det batterierna har med sig då blått flyg slår hårt mot röds logistik pga röds kvalificerade luftvärn över hans förband, men dåliga dito i bakre områden.

Röds målbild är enkel. Att genom att anfalla norrut intill VÄNERN skära av fiendens underhållsvägar.





Blå målbild är att hindra fienden att avskära sagda underhållsvägar men låta fienden tränga fram till terrängen mellan VARA och VEDUM i syfte att PB42 ska kunna anfalla från öster och slå fienden i för PB42 gynnsamma anfallsterräng.

[Strv102r]

[Strv102r]

Utdrag ur de slutsatser som jag tycker att röd resp blå borde dra av styrkeförhållandena och terrängen.

[Fredrik H]

Fyra blåa bataljoner. Är inte det en rätt avsevärd del av konungarikets samlade krigsmakt? .....

 

[Strv102r]

Ganska exakt 50% av manöverbataljonerna. Om man räknar in marinens amfibiebataljon som den åttonde manöverbataljonen.

[Strv102r]

Blå har lite tid innan röd gör entre. 410. Motoriserade infanteribataljonen har precis nått NOSSEBRO med hela bataljonen efter en marsch. I nordost marscherar 412. motoriserade infanteri bataljonen in på E20 från SKARA mot VARA. I söder har 413. mekaniserade bataljonen påbröjat att gruppera för att fördröja framträngande längs E20. 411. mekaniserade bataljonen är fortfarande precis utanför kartan i öster. Spaningsplutonen är på kartan öster om VEDUM, söder LARV på väg mot VEDUM.

[Strv102r]

20 minuter senare har 410. bataljon (mörkblå brickor med ljusa fordonssiluetter) börjat sprida ut sig i kompaniområden varav ett ligger utanför denna kart (men eleverna kör ju på en större fältkarta och vet inte om spelets begränsningar) 413. bataljon (vita brickor) har grupperat klart med sina kompanier i två linjer med de två Strvkompanierna i främre linjen och mekskyttekompanierna i bakre linjen. Helt enligt reglementet! Både 412. bataljon (blå brickor med svarta siluetter) och 411. bataljon (gula brickor) rullar vidare mot sina bataljonsområden.

[Strv102r]

Röd gör entré! En Strvbataljon med T-80 framrycker längs E20 rakt in i 413. bataljons killing ground. I täten framrycker ett kompani. På vägarna från HERRLJUNGA mot VEDUM kommer en T-80 bataljon till och tätkompaniet på en BMP-2 skyttebataljon. 411. bataljon har precis kommit ner i sitt område men är inte grupperad än.

[Strv102r]

Först duellen vid E20. Av de blå Strv kan  9 delta i duellen och av de röda hela tätkompaniet, dvs 10 st. Om man antar att en Strv som står i en förberedd stridsställning inte upptäcks innan den skjuter (rimligt antagande då den haft tid att hitta bra skydds och observationstsällningar), att den hinner skjuta två skott innan de anfallande skjuter tillbaka, att den kommer att träffa (måste vi ju anta för annars bygger vi in i vårt taktiska tänkande att fienden är oduglig vilket vi inte kan anta när vi taktiserar generellt) och att varje träff slår ut målet (annars antar vi att hans mtrl är värdelös vilket också är ett farligt antagande vid generella diskussioner) så har vi 50% segersannolikhet om vi anfaller med 3-1. Detta då vi när vi kan skjuta tillbaka redan har tappat två vagnar per försvarande vagn och har en 1-1 situation när alla hans fördelar förverkats (förutsatt att han inte drar ur bakåt utan verkligen vill försvara och inte fördröja). 3-1 är således det lägsta odds vi överhuvudatget kan anfalla på och det är inte en risktagning utan en chansning. 50%, kan lika gärna singla slant. Denna rent matematiska modell antar att materiel och träning etc är likvärdigt vilket det ju sällan är i verkligheten men som sagt, i generella taktiska diskussioner kan man inte anta sådana fördelar om man inte vet att de föreligger. Denna förenklade modell tar heller inte hänsyn till upptäckssannolikheter. Lägger man i dem förrändras siffrorna lite. 2-1 skulle ju ge 0% segersannolikhet men med upptäcktskoefficienter, som gynnar den med fler system, får vi 5% segersannolikhet vid 2-1 (stor skillnad, INTE), 4-1 ger 75% segersannolikhet och 6-1 ger 95%. Vi vill ha minst 4-1 för att anfalla. 3-1 är minsta tänkbara och vi kan då räkna med att ta stora förluster och tappa anfallskraften. Ska vi kunna fortsätta anfalla behöver vi komma upp i 6-1. I denna duell har röd 1-1 och Strv 122 är bättre än T-80... Röd har inte ens 5%!



Mycket riktigt tappade röd nästan alla vagnar och blå 1 eller två. Kommer inte ihåg vilket. Modellen är givetvis mycket förenklad och kan bara ge en fingervisning då så mycket kan hända på låg nivå och en enda bra besättning som är rätt grupperad kan förycka utfallet helt i vissa fall. Men man bör lära sig av modellen att skapa förutsättningar för bra duellvärden när man gör något. Det gjorde inte röd i detta fall och utfallet var inte så förvånande.

[Strv102r]

Efter den framgångsrika striden vid E20 drar sig de två Strvkompanierna i 413. bataljon bakåt i skydd av Mekskyttekompanierna. 412. bataljon har nått KEDUMSBERGEN (den gröna sträckningen från NOSSEBRO till JÄRPÅS) som är deras fördröjningsområde. Kompanierna börjar framrycka till respektive fördröjningsområde. 411. bataljon når ett Mekskyttekompani i LARV, ett närmar sig VEDUM från nordost medan ett Strvkompani har framryckt över TRÅVAD och nu befinner sig rakt norr om VEDUM på väg mot en stridställning nordväst om VEDUM. Mikrosituationen vi ska titta närmare är inom den röda cirkeln öster om VEDUM. Tätkompaniet kör in med två Strv 122 plutoner i flanken på det röda BMP-2 kompaniet och nedgör så klart stora delar av det. Problemet är att delar av Strv 122 kompaniet nu hamnar rakt framför den anfallande T-80 bataljonen...



Även om blå varit försvarsberedd i förbededda ställningar hade röd haft en bra segersannolikhet i duellen, men nu var även blå under framryckning så det blir helt en strid på röds villkor. Av det blå Strvkompaniet återstår bara en pluton och chefsvagnarna.

[Strv102r]

Medan röd är hejdad längs E20 så har 412. bataljon börjat gruppera ut i sina kompaniområden. 413. omgrupperar sina Strvkompanier bakåt,det ena har nått sin nya ställning öster om NOSSEBRO medan det andra är på väg norrut, men Mekskyttekompanierna fortsätter försvara sina stridställningar och är nu framför Strvkompanierna i öppen terräng mot en fiende med gott om Strv... I öster fortsätter den framgångsrika T-80 bataljonen öster om VEDUM och täten får sammastöt med del av det mekskyttekompani som nu tar skogspartiet norr om VEDUM. Två Strf90 nedkämpas. Kommer mekskyttekompaniet att dra ur bakåt snabbt nu? Att slåss frontalt utan tid till förberedelser med en T-80 bataljon kan ju bli svettigt. Till höger om T-80 bataljonen framrycker resten av BMP-2 bataljonen på skosvägarna mot LARV där det andra av 411. Mekskyttekompanier grupperar och som kommer att underställas resterna av det kraftigt reducerade Strvkompaniet. Blå har grupperat en spaningstropp i skogen för att ha koll på röds framryckning på skogsvägarna.

[Strv102r]

Härnäst händer två saker. T-80 framrycker på nytt längs E20, men nu breddgrupperat öster om vägen genom skogen. De upptäcker blå Strf 90 på 2,5km avstånd och nedkämpar ett par stycken. Blå har gjort ett misstag som låtit Strf 90 försvara i öppen terräng med långa skjutavstånd mot fientliga stridsvagnar. Strf90 har ju inget duellvärde alls mot T-80 i den terrängen.

Blå fattar ett tufft beslut med mekskyttekompaniet norr om VEDUM också. Istället för att dra ur får det försvara tagen terräng... En T-80 bataljon (med vissa förluster) anfaller breddgrupperat in i en frontal duell...

Det är ganska exakt dubbelt så många T-80 som strf 90. Och i en frontal duell, även på korta håll i skog, så är T-80 helt överlägsen. Strf 90 har inte haft mycket tid till förberedelser heller, men de har fått ut skyttet med sina Grg, pansarskott och robot 57. Detta kan bli blodigt för båda sidor. och det blir det. I synnerhet då de blå vägrar vika utan står kvar och slåss till sista stridsfordron och skyttesoldat. och så blir det. visst slår man ut ett par T-80 med främst närpv i skogen, men det egna kompaniet nedkämpas het (utom stridstrossen då som inte är där utan ett par km bakom).

Med tanke på blås syfte med striden kan man verkligen undra om det var ett korrekt beslut att försvara detta terrängparti till den kostnaden? 411. bataljon har nu tappat 50% av sina manöverkompanier!



Läget efter den striden är som bilden ovan visar.Framför T-80 bataljonen norr om VEDUM finns bara stridstrossen ur det nedkämpade Mekskyttekompaniet i S LUNDBY samt en Grkpluton. Väster om VEDUM är de två kompanierna ut den bataljon som tappade ett kompani i killing grounden vid E20 illedningsvis men som nu lyckast skjuta bort ett par Strf 90. I bilden övre vänstra hörn kan man se det Mekksytekompaniet som nu drar ur (till sist...) till nya ställningar bakom Strvkompaniet. Mellan dessa två bataljoner finns 411. bataljons andra Strvkomnpani som är under anfall! Det har lämnat sin stridställning där stridstrossen ännu är kvar i bilden övre mittre del för att anfalla väster om VEDUM och sedan runt in i ryggen på den bataljon som man hoppast skulle vara bunden i strid med mekskyttekompaniet norr VEDUM. Den striden gick dock fortare än blå trodde. När vi tittar på en riktig fältkarta (den som de övade använder) är terrängen mycket mer svåröverskådlig än vad våran förenklade karta är, och vi gör avdömningen att vare sig det blå Strvkompaniet eller T-80 bataljonen väster VEDUM upptäcker varandra. Längst i öster närmar sig BMP-2 bataljonen det andra blå Mekskyttekompaniet vid LARV. Blås spaning, som finns här med, har god koll på röds rörelser i detta område.

[Strv102r]

Under tiden har den tredje T-80 bataljonen gjort entre. Den har gått över NOSSAN söder om kartkanten och framrycker nu norrut längs NOSSAN mot NOSSEBRO på västra sidan av NOSSAN.



Ett par km söder om NOSSEBRO vinklar bataljonen upp österut och grupperar på stridstriangel. Anfallsmålet är bron ESSUNGA KYRKBY. Bron söder därom är efter många om och men sprängd av 413. bataljons pionjärpluton, men det vet inte röd än.
Det mest intressanta är grupperingen av 413. bataljons Strvkompani vars västra flankpluton försvarar ESSUNGA KYRBY med eld i sydostlig riktning. Det finns vare sig eldberedda enheter eller observation mot västra sidan NOSSAN. Tydligen litar man på 410 bataljons för sitt flankskydd. Men var är deras mest södra enheter? I NOSSEBRO... Och de har kort räckvidd på sina system. Har man samverkat med 410. om var förbanden verkligen finns för att säkerställa samordningen längs bataljonsgränsen? Eller tror man att blås bataljonsgräns (längs NOSSAN) i sig är ett adekvat flankskydd? Det är nog att övertolka ett tuschstreck på de egna kartornas påverkan på riktiga fientliga stridsvagnar i den riktiga terrängen...