[Strv102r]

In Hoc Signo Vinces var som kanske någon vet valspråket för PS, Pansartruppernas Stridsskola. Spelsystemet är alltså utvecklat ur MSS spel för bataljonsnivån men har en viktig utveckling för att simulera ledning som inte fanns med i MSS spelet. Detta då vårt användande av det spelet ju följde våra gängse metoder och då hade ledningsproblematiken inbyggd i outtalade spelregler. Som i föregångaren sker avdömning av strid sker genom att verkande system jämförs med den skyddsklass som det påskjutna systemet i en matris och där framgår om man har hög, medelhög, låg eller ingen sannolikhet för utslag. Sedan finns det en tabell för varje sannolikhetsgrad och så två tärningar...

Ledningsproblematiken skildras med ett chitpullsystem där manöverenheterna (för svensken kompaninivån och för Warpac bataljonsnivån) har fyra brickor var vilket medger aktivering upp till 4 gånger per runda (1h). Men när brickan dras måste man slå lägre än manöverenhetens stabs effektivitet för att verkligen få aktivera manöverenheten. Vad man kan göra under en aktivering bygger på 15 minuters verksamhet. I extrema fall kan man få ut maximalt av en manöverenhet under en timme, men i de flesta fall blir det inte alls i närheten av det. Vissa förband ska man vara glad om de aktiveras alls under en timme. Uppbyggnaden av systemet gör att de svenska förbanden manövrerar som kompanier medans Warpac manövrerar som bataljoner. Båda sidors eldenheter (plutoner) kan aktiveras lika många gånger beroende på stabernas effektivitet. En rysk marininfanteribataljons (ett högeffektivt förband) plutoner kommer sannolikt att aktiveras oftare än en svensk Fo-skyttebataljons, men de gör det samtidigt och inte kompanivis. Mindre flexibilitet, men också mer centralstyrt vilket kanske inte missgynnar samordning i högre förband.

Varje manöverenhet kan ha en av tre uppgifter eller ordrar: anfallstrid, försvarsstrid eller fördröjningsstrid. Egentligen är det inte vare sig uppgifter eller ordrar utan stridsätt med vilka man löser uppgifter men det ska nog inte kompliceras mer än så. Vilken order eller uppgift förbandet har styr vilka åtgärder/aktiviteter som eldenheterna (plutonerna) kan vidta. Alla eldenheter kan alltid avge eld och omgruppera, men vissa för uppgiften centrala åtgärder tillåts bara om man har rätt uppgift. Bara försvarande eldenheter  får gräva ner sig rejält. Bara fördöjande eldenheter får genomföra eldöverfall. Bara anfallande eldenheter kan röra sig inom 500 meter från en fiende utan att göra en effektivitetskontroll.

Eldgivning sker i ordning utifrån en kombination av vem som varit orörlig och inväntar fienden och vem som är eldberedd åt rätt håll. Först skjuter den aktive partens förband som inte ska omgruppera, understödjande eld alltså. Därefter omgrupperar denne part sina förband. Därnäst skjuter den inaktives partens förband som har mål i frontsektorn. Därefter skjuter den aktive (den som nyss omgrupperat förband) med de förband som omgrupperat och som har mål i frontsektorn. Därefter skjuter den inaktive parten med de förband som har mål i flank. Därnäst skjuter den aktive partens förband som omgrupperat som har mål i flank. Lika viktigt som att stå eldberedd är det att vara eldberedd åt rätt håll.

I helgen gör jag ett test på en liten situation där en pansarbataljon (org 63M) ur PB7 anfaller mot YSTAD från nordväst mot del av en fördröjande marininfanteribataljon. I terrängen återfinns ortsnamn som GUSSNAVA NYGÅRD, TRUNNERUP och S VILLIE. Finns säkert någon som kan terrängen bra.

[Micke G]

Låter spännande Ola

[sfclinken]

Oj, nu snackar vi orter bara kilometrar från mig. Eller inte orter, snarare som i Trunnerups fall hästgårdar och i Gussnavas fall hus utslängda på och runt åkrar. Alla tre byarna ligger strax norr om E65, motorvägen mellan Ystad och Malmö. Terrängen är svagt kuperad med främst åkermark uppbruten med mindre skogspartier. Gott om breda diken och "sunken roads". På hösten efter  att skörden är intagen och marken är plöjd så är det knappt bonden vågar ut med sin traktor pga risken att köra fast.

Har du karta kan jag fixa fram bilder på terrängen.

[Strv102r]

Gott om breda diken och "sunken roads". På hösten efter  att skörden är intagen och marken är plöjd så är det knappt bonden vågar ut med sin traktor pga risken att köra fast.
 

Låter som idealisk terräng för Strv 103... INTE! Har faktiskt en regel för dess benägenhet att köra fast.

[Nisse]

Väldigt spännande, skall bli kul att följa!

[Vvornth]

I helgen gör jag ett test på en liten situation där en pansarbataljon (org 63M) ur PB7 anfaller mot YSTAD från nordväst mot del av en fördröjande marininfanteribataljon.

Hur lyder händelseförloppet innan denna punkt? eller är det ett helt random scenario?

[sfclinken]

Väldigt spännande, skall bli kul att följa!

Mycket! Jag ska svänga förbi och ta ett par bilder för känslans skull.

[Strv102r]

I helgen gör jag ett test på en liten situation där en pansarbataljon (org 63M) ur PB7 anfaller mot YSTAD från nordväst mot del av en fördröjande marininfanteribataljon.

Hur lyder händelseförloppet innan denna punkt? eller är det ett helt random scenario?

Det är ett helt lösryckt speltest. Men någonstans har jag väl haft i bakhuvudet att den sovjetiska MIB:en har landstigit och tagit YSTAD och upprättat ett brohuvud varpå snabbataljonen ur PB7 anfaller för att begränsa utbredning.

[Strv102r]

Detta är underlaget för "fiendespelet". Och det är inte jag som gjort det.

[Andreas Lundin]

Polska, östtyska eller sovjetiska angripare?

[sfclinken]

https://picasaweb.google.com/113555586992272546539/PB7#

Blev inte säker på om mina texter kom med.

Bild:
1) Dike mellan 2 åkrar. Brant, djupt och sankt.
2) Utsikt mot Gussnava (syns vid horisonten som skog/hustak)
3) Karl XII stod och lurade i skogen med texten "Framåt gå gossar blå" på en skylt. Väntar han på ryssen?
4) Lera, lera, lera...
5) Så här ser många vägar ut, sänkor på båda sidor och sluttningar.
6) Terrängen runt Trunnerup
7) Utsikt från Villie mot Trunnerup-Ystad

[Strv102r]

Kul!

[Strv102r]

Brickor för en svensk Pbat 63M. I detta fall 1. Pbat PB7.

[sfclinken]

Hysteriskt intressant. Hade förvisso hoppats på 2. Pbat med LA som batart och våra hypermoderna m/4140...

[Strv102r]

Polska, östtyska eller sovjetiska angripare?

Den polska marininfanteridivisionen (svag division iofs) ingick i hotbilden liksom den sovjetiska marininfanteribrigaden (MIB). Polackernas förstahandsmål antogs vara BORNHOLM, vilket bekräftades för mig av en polsk general som varit chef för det förbandet på 80-talet. Man ska heller inte glömma att vanliga motoriserade skyyteförband också kan landstiga, med god effekt om de är tränade för det. Inga USMC-förband fanns ju i Nordafrika, Sicilien, Italien eller Normandie under VK2.
En närmare analys av detta kommer att göras inför produktionen av de egentliga scenariona.





Bilden visar utgångsgruppering av del av en marininfanteribataljon (sovjetisk) med ett skyttekompani med BTR-60 och ett PT-76 Strvkompani samt bataljonsledningen. Strv ska ta upp striden tidigt och fördröja mot skyttekomp som grupperat Pvrbplutonen centralt i gattet medan skytteplut försvarar skogar/dungar i dess flanker.





Strvplutoner i förberedda ställningar.





Skytteplutoner och Pvrbpluton i dito.