[Nisse]

Hittills ser det ut att gå enligt plan. Men det beror väl på hur ryska marininfanteriet lyckas med sitt anfall? Rätt stöddigt att anfalla cyklandes, eller, det gör de givetvis inte men ni fattar nog vad jag menar.

[Strv102r]

Stöddigt är ett sätt att utrycka det. Fullständigt livsfarligt är ett annat om man tänker på tolkningen bakom traktorer i 30 km/h med sömndruckna soldater. Livsfarligt utan att fi ens behöver vara i landet eller krig råda.

[Strv102r]

RL fortsätter röra sig österut mot östra SKIVARP.






Svensken skjuter artilleri mot QL anfallsmål. Den röda pluton som försvarar nedhålls, medan den som rör sig österut i området inte påverkas.






SL rör sig österut i syfte att få ut lite fördröjningsdjup. Tanken är att byta till fördröja-order för att kunna utföra den eldöverfallsmanövern när marininfanteriet anfaller.






Och det var ett misstag. De borde förberett de ställningar de hade för bättre skydd. Nu skjuter nämligen marininfanteriet fartygsartilleri på dem. Där rök pv-troppen. Bakre marininfanterikompani breddgrupperar bredvid första kompaniet som gör avsittning på skyttet.






CS är inte dummare än att de kan lära. De letar bra ställningar där de är för glatta livet.

[Strv102r]

QL lämnar cyklarna.






Därefter ansätter de anfallet omedelbart.






De nedhållna delarna av SL återfår stridsviljan.






Den initiala eldstriden på lite avstånd lämnar BQ och båda ryska plutonerna nedhållna.






AQ och CQ stormar den ryska ställningen.






En rysk pluton nedkämpas, men den andra finns kvar och striden fortsätter.

[Strv102r]

Den svenska indirekta elden riktas mot marininfanteriet som förbereder anfall avsuttet. "Moteld" har jag för mig var det specifika begrepp som användes för det syftet. Det utgick senare.






AS genomför försvarsförberedelser.






De delar av detr yska tätkompaniet som har anfallsförmåga efter motelden anfaller. Den svenska pv-elden med grg m/48 och pskott m/68 är ineffektiv. Den finkalibriga elden lyckas däremot nedkämpa det av indirekt eld reducerade skyttet. När ryssarna besvarar elden visar det sig att besättningarna på PT-76:orna har slarvat rejält med förberedelserna och de skjuter uselt.








Tyvärr räcker det med de tunga 14,5 mm ksp på BTR-60 för att nedkämpa AS...

[Strv102r]

De svenska 12 cm grkplutonerna bekämpar de ryska kollegorna, som nedhålls.






En rysk stormning med understöd av fartygsartilleriet nedkämpar SL...






Det svenska artilleriet skjuter ånyo moteld. Men nu börjar man blekna i bataljonens artillerilag. Man har skjutit bort nästan all ammunition. Och all framgång hittills har byggt på den indirekta elden.

[Strv102r]

De svenska granatkastarna ger förluster på de ryska dito.






Motelden till trots, ryssarna inleder anfallet mot SKIVARP. Den södra svenska ställningen nedkämpas av fartygsartilleri.






Batpvplutonen lyckas nedkämpa PT-76:orna, men ryssarna nedkämpar både den och BR i närstriden som följer. De röda har brutit in i SKIVARP. I den fortsatta striden nedkämpas också pionjärplutonen. Ryssarna får också förluster så klart, men klar mindre.





Ryssarna trycker på och det är bara SL och RL stridstrossar som har stridsvärde alls att föra organsierad strid. Resterna av SL och RL (utom en pluton som är kvar väster SKIVARP) rinner individvis eller gruppvis västerut om de inte är fallna, skadade eller fångna. Det här gick ju söderut rätt snabbt!

Det beror till stor del på oförmågan att få till aktiveringar, vilket kan tolkas som att röd kommit innanför blås beslutscykel med sitt resoluta motanfall som knäckte både SL och RL försvar i byns östra del.






Det enda organiserade förband som är kvar i SKIVARP är nu bataljonsstaben, men den har inget stridsvärde att tala om.






Med artilleri lyckas man i alla fall hejda ryssarna delvis. SKIVARP måste uppges och bataljonen reorganiseras längre västerut. Men hur har det gått för QL i sin strid vid den bron? Har den tagits åt PB7?






Tyvärr inte. Efter den inledande framgången då en rysk pluton nedkämpades har det gått sämre och sämre. Den kvarvarande ryska plutonen har från sina ställningar lyckats knäcka båda anfallande plutonerna som viker i spillror (i speltermer nedkämpade) Bara en pluton och pv-troppen återstår.

Bara att dra ur QL på samma sätt som resten av bataljonen. Ryssarna har hållit PB 7 infallsportar från väster, och sina egna utfallsportar. Det har kostat nästan halva den luftlandsatta bataljonen och en tredjedel av marininfanteriet, men brohuvudet är säkert för stunden.

[Nisse]

Det ser lite illa ut för svensken. Överlag känns det som "det gick nästan" för svensken genom scenarierna hittills. Ryssen lyckas klamra sig kvar alt hejda svenskens angrepp i sista stund. Ryssen verkar lida rätt stora förluster men det spelar liksom ingen roll som jag tolkar det.

Här var det intressant att en IB lyckades med anfall men sen när de skall genomföra det som de "skall" kunna så gick det dåligt. Eller så lyckades ryssen klappa till precis som de tränat, artilleri och koordinerat anfall?

[Strv102r]

Läget vid denna tidpunkt är att fallskärmsjägarregementet samlat försvarar STURUP. Marininfanteribrigaden håller på att förbereda ett anfall med två bataljoner förstärkta med vars ett stridsvagnskompani mot YSTAD för att öppna hamnen. Den luftburna brigaden håller brohuvudets yttre begränsning, med undantag av SKIVARP där det slagna kompaniet ersatts av en marininfanteribataljon.

Läget i XI. fördelningens område. YSTAD försvaras av 1 cykelskyttebataljon, 111 värnkompaniet och 106 lfhaubitskompaniet. 2/IB12 har dragit sig tillbaka från SKIVARP efter sitt fiaskjo där. Resten av IB12 (IB66) samlas eller är på väg till TRELLEBORG enligt planen för krigsfall 2S. IB41 (IB66) tätbataljon har nått söder SJÖBO. brigaden skulle ha förstärkt försvaret av YSTAD m,en var för sen. Resten av brigaden är ännu på marsch eller under slutförande av mobilisering. IB 11 (IB77) snabbataljons tät har nått SVEDALA efter att ha omdirigerats från LUND, men huvuddelen av bataljonen är under tilltransport. 12 fristående mekaniserade bataljon har slutfört mobiliseringen och finns också i terrängen SVEDALA. 1/PB7 har gjort halt norr STURUP då landstigningen är ett större hot än STURUP och PB7 riktas om mot YSTAD. Nästa mobiliserade bataljon (3/PB7) rör sig nu mot YSTAD från norr då 2/IB12 inte tagit några broar, och 1/PB7 och snart 2/PB7 kommer följa efter. Det blir till att slå sig genom den fiende som pansarspaningskompaniet till del lokaliserade. Norr om SJÖBO samlas PB8, men den tillhör XIII. fördelningen som inte ännu ska sättas in. XIII. fördelningen har också IB46 (IB77) väster HÄSSLEHOLM. PB26 (I. fördelningen) i nordöstra Skåne slutför mobilisering och kan komma att underställas 13 fördelningen. I. fördelningen har också IB42 (IB77) och IB 15 (IB 66) på väg enligt krigsfall 2S

[Strv102r]

Det ser lite illa ut för svensken. Överlag känns det som "det gick nästan" för svensken genom scenarierna hittills. Ryssen lyckas klamra sig kvar alt hejda svenskens angrepp i sista stund. Ryssen verkar lida rätt stora förluster men det spelar liksom ingen roll som jag tolkar det.

Här var det intressant att en IB lyckades med anfall men sen när de skall genomföra det som de "skall" kunna så gick det dåligt. Eller så lyckades ryssen klappa till precis som de tränat, artilleri och koordinerat anfall?

Huruvida IB66 var ett anfallsförband eller inte är ju en fråga som kan diskuteras. Svaret är väl att det beror på motståndet. I detta fall kan det skyllas på aktiveringsmekaniken som gjorde att blå aktiverades dåligt under det kritiska skedet och då heller inte kunde nyttja sitt främsta vapen, haubitsbataljonen. Det i kombination med den briljante bataljonchefen hos marininfanteriet som nästan garanterade aktivering gav röd ett överlägset tempo i striden. Man kan likna det med att den svenska bataljonen gjort ett noggrann förutseende flerstegsplan och så lände det går enligt plan så flyter det på, men när något oförutsett inträffar hamnar man i efterhand  och hinner inte jobba i kapp i det höga tempot. Detta är en påtaglig risk med den svenska ledningsmetodiken, och det har inte blivit bättre sedan 80-talet. Tvärtom.

IB66 defensiva taktik byggde ju på nedgrävda motståndsnästen med skyddsrum och förbindelsevärn mellan eldställningar. Det hanns ju inte riktigt med denna gång...

[Strv102r]

Storylinen i spelet anger att nästa scenario är marininfanteriets anfall in i YSTAD mot 1. cskbat från landsidan för att ta hamnen. Spelsystemet klarar av att hantera strid i bebyggelse på liten yta, men det är inte gjort för det i första hand och det blir väldigt mycket slå tärning för aktivering och verkan av eld men mycket lite rörelse på grund av skalan. Det lämpar sig inte för en replay direkt. Det finns mest till för att berätta storyn som sagt.

1. cskbat består precis som 5 på STURUP av bataljonsstab, 2 spaningsplutoner, två batpvplutoner, 3 skyttekompanier om vardera 4 skplut och stab/tross (ingen pvpluton eller tropp) en pionjärpluton och ett 10,5 cm haubitskompani. Till detta kommer 106 lfhaubkomp med 4 st 10,5 cm m/40 till. Och 101. lfingkomp vars huvudsakliga uppgift var att blockera hamnen.

Men vi skuttar det scenariot och utgår från att röd slår försvaret, tar hamnen och kan börja röja mineringar och blockeringar i såväl hamnen i sig som i hamnbassängen. Det där sista är inget kul för röjdykarna med tanke på de svenska tidladdningarna som man strösslade hamnbassängen med runt hamnminorna...

[Strv102r]

Istället tittar vi på hur 3. Pbat, PB7, anfaller i sydostlig riktning för att ta ett UFA för brigadens kraftsamlade anfall för att slå landstigningen. 1 Pbat har börjat röra sig österut för att falla in bakom 3 Pbat. 2 Pbat slutför mobiliseringen. 3 brigadskyttebataljon, IB 11, börjar samlas i SVEDALA. Nu träts det om vem som ska leda anfallet mot STURUP med 3/IB 11 och 12 Mekbat F. Fo-staben, som har befäl över 12 Mekbat F och i detta skede innan brigaden kommit på plats, också 3/IB 11, eller IB 11, som har främre ledningsomgång på plats? Övergången mellan Fo-skedet och brigadskedet var inte solklar och de snabbt mobiliserade bataljoner ur fältförbanden som under mob lytt under Fo-staberna också för strid under mobilisering, skulle kanske vara svåra för brigaderna att återfå när de formerades. Hur många tror att chefen IB 11 skulle lämna från sig 12 Mekbat F villigt om han fick den för anfallet mot STURUP?

[Strv102r]

Den luftburna bataljonen befinner sig i samma terräng som de tog och sedan försvarade mot pansarspaningskompaniet. Och de har de förluster de fick i de striderna där den första ju var den värre. 3. pbat, VN, kommer anfalla med SN och QN i öster ocg TN och RN i väster. NA och trosskompaniet samt stabsplats och spaningsplutonerna är grupperade norr kartkanten.






Lite utzoomning för att få helheten och sammanhanget.






SN gör entré, med en pansarluftvärnspluton underställd. Planen är att NA nedkämpa de av pansarspaningskompaniet identifierade ställningarna och sedan köra över skiten med stridsvagnskompanierna.






Bra tajming. VN nedkämpar den fientliga ställningen med NA. Resultatet är däremot uselt. Ingen verkan.






Men det skiter man ju när man sitter i 42 ton prima svenskt pansarstål! Framåt! SN anfaller på linje.






Röds närpv-eld är helt ineffektiv, och den reducerade plutonen reduceras till ingenting. Fånghantering för stridstrossen och så småningom pionjärplutonen.






Denna framgångsrika första strid gör att kompanichefens självförtroende växer.






Men röd har en joker. En Mi-24 Hind pluton. Denna flyger österut i skydd av skogen och tar flankerande ställning för att kunna skjuta över sjön.






Man har även flygunderstöd och en attackrote gör patron ur över del av SN! Plvplutonen lyckas inte påverka detta.






ES tar förluster och AS nedhålls. Attackflyget beslutar att inte stanna och försöka skjuta akan på stridsvagnarna när dessa har sällskap av Rb 70.

[Strv102r]

NA skjuter nu i snabb följd mot två mål. Nedhållande verkan uppnås.






QN ansluter bakom SN.






Därefter skjuts det mot två mål framför TN. Ingen verkan. Men var är TN? Något är fel. TN har missat ett antal aktiveringar och batch irritation stiger.






Ahkp går upp i eldställning och skjuter bort ett par strv 103C. De är precis utanför rb 70 räckvidd...






Batch tröttnar på TN förseningar och ger framåt till RN.






Det är go i RN som anfaller in i den första ställningen. Pv-elden nedhåller en AR, men 20 mm akanelden från de andra nedhåller i sin tur ryssarna.

Tänk er att ni sitter på vagnschefsplats i tredje vagn i BR under framryckningen. När AR blir påskjuten vinklar BR upp mot vänster, tar stridställning och öppnar eld. I klippet är målet en utrangerad MT-LB (Pbv 401) på fältet, men tänk er att elden riktats mot skogsbrynet bortom MT-LBn istället.

https://www.youtube.com/watch?v=9I3xjd-eVlY&t=5s

[Strv102r]

Nytt GT, ny timme, och svensken beslutar sig för att släppa hundarna lösa. Håll i hatten Ivan! Nu blir det åka av!






SN anfaller omedelbart söderut. Mi-24 öppnar eld med pvrb igen, och en pluton tvingas avbryta anfallet och ta skydd. Nu glömde jag att vända rb-brickan till sidan "2", men det görs senare.





Anfallsmålets östra del för SN visar sig vara tomt. Men det västra försvaras. QN anfaller genom SN in i närstrid. Det visar sig finnas en nedhållen pvrbpluton i CQ anfallsmål.









I närstrid får även nedhållna avge eld, om än med märkbart sämre förutsättningar. Resultatet av striden, so far, är att bde CQ skytte och ryssen tar förluster.