[Elias Nordling]

Min input har ju funnits invävd tidigare, men som sammanfattning kan ja säga att jag har haft rätt svårt att ta till mig tänket i spelet. Det är väldigt mycket abstrakta regler vars konsekvenser inte är omedelbart uppenbara. Gärna i kedja med andra regler. Det finns något som jag brukar tänka på som "Gissa hur jag tänker-regler", där en regel har ett spelsyfte men det inte är uppenbart för hur den är skriven vad syftet är. Det här spelet är fullproppat med sånt. Man kan till exempel använda flyg för att förhindra förflyttning av fiendetrupp, men i stället för att skriva det rent ut säger reglerna bara att a) man får aldrig gå in i en ruta med fiendeenheter (det är ju rätt standard), och sen på en helt annat ställe i reglerna "flyg räknas som en enhet" och utifrån detta ska man räkna ut den ovanliga konsekvensen att där ett fientligt flyg är utplacerat får man inte gå in.

Till reglernas försvar ska sägas att det är gott om designers notes invävda som pekar ut just såna konsekvenser och syften med reglerna, men inte alltid.

Jag gillar verkligen den strategiska spelmotorn i form av korten, även om det kräver en hel del förförståelse och ibland kan vara oerhört frustrerande, när, typ, det enda som står på ett kort som har extremt avgörande betydelse är att man får bricka X som förstärkning, sen får man bläddra i reglerna för att läsa på vad bricka X har för spelkonsekvenser, vilket gärna är spritt på ytterligare ett par ställen. Men reglerna är bra på att man nästan alltid vet var man ska BÖRJA leta efter den information man behöver. Finns det en bricka man undrar över, så finns det ett kapitel med alla brickor i bokstavsordning.

Jag gillar verkligen hur öppen den strategiska spelmotorn är när det gäller det diplomatiska, det känns som mman verkligen kommer att få olika spel varje gång här.

Jag tycker däremot inte om den operationella motorn så värst mycket. Flytta-slåss-mekanismen är fin, men förrådsreglerna med sitt drakoniska "du kan stå där du står utan förråd hur länge som helst men du kan aldrig ta dig därifrån" får oöverskådligt konstiga effekter, förstärkningar kan poppa upp även i belägrade städer (om du inte placerar flyg på dem, flygattacker förhindrar förstärkningar). Och jag kom aldrig i närheten av att förstå hur försvar ska organiseras. Jag är inte uppvuxen med gamla SPI-spel med hårda ZOC:ar, och spel där man anfaller med låga odds i syfte att få en reträtt för att man inte kan flytta undan på vanligt vis tappar nästan alltid mig. Jag kan liksom inte nedlåta mig till att befatta mig med sådana dumheter.

Väderreglerna var en annan detalj jag inte tyckte om, som dessutom fick skumma asymmetriska effekter. i mud kan man aldrig nånsin flytta ur en ZOC. Eftersom de allierade flyttar efter tysken kan de då optimera sitt drag omgången innan det slår om till mud, så att de häftar fast så många tyskar som möjligt i ofördelaktiga positioner. Det där kunde jag liksom inte heller förmå mig till att anpassa min taktik efter för att det bara kändes så dumt.

Så som helhet kände jag att spelet inte var för mig. Reglerna var jobbiga, men jag kom över det. Spelet har ett EXTREMT komplext planeringsträd, inte bara när det gäller korten, det är väldigt mycket man måste veta två år i förväg, som man bara kan veta om man kan spelet utan och innan. Jag använde mig flitigt av Anders för att helt enkelt fråga i stället för att försöka pussla ihop konsekvenser av strategiska beslut. Det är väldigt mycket regler som för mig kändes bakvända, och vars konsekvenser och syften inte alltid var uppenbara. Och en hel del av reglerna klappade mig rejält mothårs.

Jag kan förstå varför många älskar det här spelet, och med en lite mindre avig spelmotor för det operationella hade jag nog också kunnat göra det.

[Jon]

Oavsett slutsatser så tack för trevlig, och lång, läsning!

[Scipio]

Tack för intressant läsning. Grymt bra jobbat med rapporteringen!

Har själv gett det ett antal chanser och var nyfiken på eran uppfattning efter avslutat parti.
Min uppfattning hamnar rätt bra i linje med Elias kommentarer. Det finns väldigt mycket att tycka om i det här spelet men många delar i hur det operiationella fungerar stryker mig grymt mycket mothårs. Slutresultatet blir ofta rätt ok men hur man gar sig dit upplever jag många gånger som mycket märkligt.

Men en nyutgåva där dom bygger om det operationella ordentligt skulle definitivt kunna höja mitt betyg på det ett par, tre poäng...

[Delirium]

Absolut, bra rapportering, tack för insatsen!

Tyvärr leder väl de här intrycken till att jag känner att jag inte har någon brådska att pröva det här spelet...

[Elias Nordling]

Ett exempel till som jag glömde. Det finns ingen strategisk förflyttning i spelet. Ska en enhet förflyttas från östfronten till västfronten måste den promenera, vilket ofta tar ett halvår. Visst, det gör att planering krävs, men jag känner inte direkt ign mig. I synnerhet som du KAN förflytta dig snabbt strategiskt med båt.

[aegneus]

Jag har nästan svårare att förstå min egen fascination med spelet än er avoga inställning till de saker som stör er. Men jämfört med mycket annat (jag minns en gång när jag hade en stack på 99 ASW stationerade i England i SPIs Global War - det fanns helt enkelt ingen åkermark vi inte gjort landningsbana av) så är kanske orealismerna häri så övertrumfade av de bra effekterna att jag inte bryr mig. Eller något. Ett spel som i alla fall generar åsikter, och det är inte bortkastad tid för den seriöse gamern att testa.

Jakten på det perfekta ETO-spelet får gå vidare, helt enkelt.

Eller finns det någon därute som är sugen på ett parti TK2 PBEM? 

[aegneus]

Det har också varit väldigt roligt att skriva mitt livs första och förmodligen enda 'Series Replay'. (The General konkade ju innan man fick en chans att försöka bli publicerad). Fast jag undrar om det nästan inte tog lika mycket tid som partiet.