[Strv102r]

Rupert fortsätter sitt fälttåg och närmar sig London som försvaras av Manchester. Denne är så stark i brigader och i fästningen att Rupert inte utgör ett hot mot staden.






Surkungen marscherar runt Leven och ansluter till Newcastle.






Waller har rekryterat och rör sig nu för att slå det sista rojalistiska fästet i söder och rensa Cornwall.






Essex fälttåg mot Lord Herbert fortsätter.

[Strv102r]

Rupert kastar om och marscherar mot nordost. Sannolikt mot antingen brorsan Maurice eller kungen. Byron tar befälet över en ny brigad i Newark.







Lord Herbert avlägsnas som maktfaktor. Inget skyddar det rojalistiska Wales från Essex fortsatta fälttåg. Maurice finns ju i norra Wales.






Rupert fortsätter norrut. Mot kungen alltså.






Waller försöker göra upp med Hopton en gång för alla, men misslyckas.






Så kommer den stora omorganisationen av den parlamentära armen. Ett antal generaler får gå, inte alltid de sämre, och någon tillkommer. Ett par lokala maktfaktorer blir generaler. Många förband avtackas och andra sätts upp.

[Strv102r]

Cromwell tar två New Model Army brigader och marscherar från London i syfte att rulla tillbaka de rojalistiska vinster Ruperts fälttåg resulterade i.






Thomas Fairfax, nu med titeln Lord General, tar sin omsatta armé och rör sig västerut och rensar ut rojalistiskt inflytande.





Byron och hans brigad lämnar Newark och marscherar österut in i oförsvarat rojalistiskt land.







Fairfax marscherar efter Ruperts underlägsna armé för att slå honom innan han hinner förena sig med Surkungen.






Rupert lycka undvika drabbning och rör sig istället österut mot Surkungen.

[Strv102r]

Fairfax rör sig åter österut och kväser rojalistiska tendenser. Kungen sitter still i Newcastle och surar väl mest.






Hopton marscherar ut och Poyntz, som ersatt Waller men inte fått med ny trupp för att ersätta de som gick hem med New Model Army reformationen, viker mot nordost.






Cromwell marscherar österut och hinner upp Byron. Denne väljer att upplösa sin brigad (då är den återrekryteringsbar) snarare än att låta den slås ihjäl för gott.









Det finns en jätteintressant artikel om prins Rupert (eller Ruprecht) på engelska Wikipedia. Son till Vinterkungen och brorson till surkungen. Slogs tidigt för holländarna i det stora kriget i Europa. Skicklig befälhavare för kavalleri i synnerhet, aggressiv och framåt. Lite arrogant och överlägsen vilket tydligen retade upp många av surkungens rådgivare. Så kan det gå! Karriären fortsatte trots det senare framgångsrikt som befälhavare både till sjöss och till lands. inte oäven konstnär heller. Nu är han ute ur vårt parti i alla fall.

[Strv102r]

Fairfax ger dig på Maurice som tagit över befälet efter sin bror Rupert. Maurice är en bra general men så underlägsen the Lord General i trupp att han väljer att upplösa sin armé när han inte hinner undan.









Hopton fortsätter sitt fälttåg i Cornwall och Poyntz glider undan.

[Strv102r]

Hopton ger sig efter Poyntz igen, men Poyntz är hal som en ål och glider elegant undan och är ännu ett spelbart kort. Nackdelen är att Hopton återvunnit hela Cornwall för rojalisterna. Får nog skicka ner Cromwell för att  reda ut det hela nu när Byron neutraliserats i öster.






Hopton må ha återvunnit Cornwall för kungen, men kungen sitter instängd i Newcastle och norra England som en gång var ett rojalistiskt kärnland är i princip helt vunnet för parlamentet. Fairfax marscherar runt och övertalar, säkert vänligt, alla rojalister att de har fel. Wales, ett annat rojalistiskt kärnland, är oförsvarat och öppen för Massey, som gått från lokal maktfaktor till lokal general. Midlands och östra England är i parlamentets  våld liksom huvuddelen av södra England, utom Cornwall för tillfället då.



Slutläge alltså, mycket orange markörer. Det blev seger för parlamentet.

[Strv102r]

Vad säger man om det här då? Likheterna med GMTs Thirty Year War är ganska stora liksom med andra liknande kortdrivna spel. 1, 2och 3 generaler som aktiveras av kort med värde högre eller lika med generalen. Till skillnad från exempelvis 30YW så är opertaionskorten separerade från händelsekorten. Liksom i 30YW ska man kontrollera områden för att aggregerat kontrollera regioner. Skillnaden ligger i att det inte finns någon plundring eller ekonomi i detta spel. Den storskaliga plundring som utmärkte 30YW förekom inte här då i princip alla soldater var lokalrektyterade och hade 0 intresse av att ödelägga sin hembygd. Kriget var förhållandevis kort vilket medförde att någon kallhjärtad, legoknektskår aldrig hann växa fram. Ledarna på båda sidor avsåg ju dessutom styra över landet efteråt och hade inget intresse av ödeläggelse de heller. De lokala maktfaktorerna är en kul grej.

Systemet är bra och flyter på. Intressant och oförutsägbart förlopp, precis som i 30YW om än inte med samma extrema svängningar då varje GT bara är några månader istället för två år. Gillade man 30YW för spelet så är detta klart att rekommendera. Tyckte man at 30YW var intressant bara för kriget, och inte gillade spelet, och saknar intresse för det här kriget kan man stå över.

Jag spelar det gärna igen.

[magnus lindström]

Vad jag har hört så gick de ändå rätt hårt åt varandras tross, det ska ha varit en slakt på även kvinnor vid t.ex. Naseby. Inget i jämförelse med 30-åriga dock kanske.

[Strv102r]

Vad jag har hört så gick de ändå rätt åt varandras tross, det ska ha varit en slakt på även kvinnor vid t.ex. Naseby. Inget i jämförelse med 30-åriga dock kanske.

Naseby läste jag om. Plundring av trossar klassade jag personligen inte som storskalig eller systematisk plundring. För individen i trossen är ju skillnaden akademisk såklart...

[Engelbrekt]

Någon plundring förekom nog, eftersom engelska bönder inom lokala områden organiserade sig som "clubmen", typ beväpnade pöblar, som slog ihjäl soldater som hotade deras hem. Men inte på samma skala som trettioåriga kriget, där tyska bönder stundtals och med sedvanlig driftighet utrotade ALLA soldater som de träffade på.

[Strv102r]

Finns ett kort som heter just clubmen. Spelet har ett visst djup inom ämnet faktiskt.