Forumnyheter:

SMF - Just uppdaterat!

avatar_Rydfalk

Friendly Fire IX • 8 - 10 oktober 2021 • DISKUSSIONSTRÅD

Startat av Rydfalk, 5 maj 2021 kl. 12:56:34

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Rydfalk

Citat från: Elias Nordling skrivet 13 oktober 2021 kl. 12:39:49
Jag mådde aldrig särskilt dåligt till att börja med, men jag verkar också ha genetisk immunitet mot vinterkräksjuka.
Kanske inte Typhoid Mary men... nä, skriver inte det där jag funderade på ;)
"Hoppas det regnar i sommar!"

Elias Nordling

Min sambo klagade på dålig mage innan jag åkte. Jag använde i pricip bara toaletten på mitt rum men om städpersonal blev sjuka det här börjar bli alldeles för detaljerat va?
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

ErikLj

Anlände sent torsdag och kände direkt den vänliga spelsugan gemenskapen på FFdL. Ägnade resten av kvälllen åt att ställa upp och återknyta kontakter.

Fredag morgon var det dags för helgens långspel, Joe Hills gamla Battle for Stalingrad. Blev ett episkt parti tillsammans med Rensaren som fick spela ryssarna. Massiva förluster, desperat strid om varje byggnad, ibland verkade Tyskland vara närmast seger, ibland Ryssland. Partiet avslutades sista turen, sista pulsen när sista aktivitetsbrickan drogs. Tyskarna slog ut alla ryska försvararna från traktorfabriken och hade segern framför sig. Då fick Ryssland initiativet, lyckades besätta fabriken igen innan tyskarna kunde avancera. Rysk seger med en poäng. Ett parti som gav mig konstant beslutsångest, tvingade mig till desperata åtgärder och stor frustration. Kommer alltid finnas i mitt spelminne.

På fredagskvällen tog vi en kort paus och spelade Versailles 1919. Kul inte allt för krävande med fyra stormakter som försökte förhandla tills sig bäst freden för sitt land. Kom två med en poängs marginal före Frankrike. Vann gjorde Storbritannien och i USA blev det nog minst omval.

Lördagskvällen blev det efter den trevliga och goda middagen storstryk som tysk i QM-general. Inget mer att säga där men roligt hade vi.

Söndagen avslutades med Dark Summer, Normandie 1944. Också roligt och inte allt för långt spel. Vi han till gt 3 då Montgomery lyckades slå hål på båda sidor om Caen och omringa halva tyska armén. Jämfört med Normandy 44, som har ungefär samma skala, känns det dynamiskare och roligare. Därefter dags att mycket nöjd åka hem till Gävle.

Stort tack till Rydfalk som ordnar detta på alla sätt förnämliga arrangemang!

nielsen.filip

Nu när jag är någorlunda återställd tänkte jag sammanfatta lite av mina intryck. Flera andra har redan redogjort för sina intryck av samma händelser, här kommer dock en helt objektiv bild.

Anlände pigg och positiv till lunchen på fredagen. Efter en supersnabb och effektiv introduktion till Stellar Horizon av Fredrik var jag redo att axla den uppgående solens lands rymdprogram i massiva 10-årsplaner. Budgeten räckte visst bara till robotiserad utforskning i sakta tempo under den första perioden... och andra... Men tack vare den höga tillförlitligheten i japansk ingenjörskonst bjöds det på stora framsteg. Kul och intressant spel i långsamt tempo. Trevliga motståndare, inget regelkrångel trots ökänd regelbok (tack fredrik) och många intressanta val. Vi hann endast med en liten del av spelet och kanske var vi också lite oroliga för att det skulle upplevas repetitivt även om vi aldrig upplevde det. Testar gärna igen. Såg att det fanns TTS-modul.

På lördagen blev jag rekryterad till "Ungdomar för en bättre Konfederation" och fick delat ansvar med Fredrik (han igen) för Hoods nordliga framryckning (GCACW – Hood Strikes North). Som tidigare noterats så fick Jonas skratta gott åt fredriks och mina strategi-diskussioner, som vi envist fortsatte att ha framför vår motståndare. Jonas lät oss dock slå fantastiska tärningsslags-serier vid kritiska tidpunkter som iallafall gav oss en illusion av att vi inte var totala förlorare. Här var också en situation där Fredriks obskyra kunskaper om inbördeskriget både var roliga, intressanta och användbara. Äntligen som Gert brukar säga. Stort tålamod och effektiv regelutlärning (det är nog inget riktigt ord) från Jonas, en superb fortsättning på min resa in i GCACW. Spelet då? Ja, det var riktigt roligt. En lite omständlig situation där unionen retirerar med sina vagnar trots hyfsat starka enheter och en tveksamt anfallande konfederation. Gillar systemet skarpt och kommer ta alla chanser att spela mer. Hade riktigt roligt hela dagen. Tack Jonas och Fredrik.

På söndagen övergav jag GCACW, hellre dumpa än bli dumpad tänkte jag och efter en kort frukostdiskussion (tekniskt sett så tog diskussion 30s och var efter frukosten) så var det dags för hjärnspelet. Eller det var iallafall vad min frus syster kallade den tidigare versionen av BIOS: Origin (som heter Origins: How We Became Human). I denna versionen var det dock mindre hjärnutveckling. Jaja, en kort sammanfattning lyder: Björn H förklarade spelet, jag och Anders förstod direkt. Vi började spela. Björn tog alla VP och sen fick vi avbryta och åka hem. Vart tog alla vägen? I den längre förklaringen så ingår att det är ett Phil Eklund-spel. Lite krångliga system som gärna går in i varandra. Blir ofta logiska när man börjar spela. Så även här. Tog dock ganska lång tid att komma in i det och vi hann inte så långt. Riktigt kul spel och trevliga motspelare, vill definitivt spela mer. Jag var så inne i spelet att jag inte märkte att alla andra hade åkt hem.

Tack för ett fantastiskt arrangemang Rydfalk och ingen tveksamhet från min sida att anmäla mig till våren även om jag fick med mig mer hem än bara minnen denna gången...

Folket

Citat från: Rydfalk skrivet 13 oktober 2021 kl. 10:43:56
Rimforsa hörde just av sig då de blivit kontaktade av Kinda-kommuns miljö- och hälsoförvaltningen angående misstänkta fall av matförgiftning.

Jag berättade att vi hade kanske ett halvdussin - inklusive mig - som insjuknat under söndag-måndag. Tydligen har många av Rimforsas lokalvårdare varit utslagna också.

Lägger upp bokning senare idag då priserna är desamma som i höst. Kommer att ha alternativ med flera dagar men kommer inte ha några rum förbokade.

Varit magsjuk och nu när jag mår bättre tänkte jag tacka för arret. Var ett riktigt roligt konvent men det här var ett lite tråkig sätt att avsluta det på.

tinG

Min FF HT-21 summering får bli den här:

Först och främst tvingades jag tyvärr motstå frestelsen att boka The Grand Campaign varianten. Någon liten djävel i mitt öra viskade att slantarna skulle sparas till senare i oktober då en grånande 50-taggare var i vardande... Bilandet från Gbg startade i alla fall redan påförmiddagen och efter en östgötskt wallenbergare gjord på vildsvin - @Klas var det via ditt kikarsikte mån tro? - och en kvickmarsch genom Flygvapenmuseum anlände vi till Rimforsa. Efter en svängom bland nya och äldre bekanta tvingades man ut i solen för att avnjuta två stadiga Nils Oskar. Men med dessa godingar under västen kunde spelandet ta fart.

På programmet stod där ett parti Pericles och lyckligtvis det blev det just vårat parti vann vi kampen om den fjärde spelaren! Gbg-bordet befolkades av Ulf & Fredrik Ha (Aten) samt Peter & mig (Sparta) och rullade på framemot midnatt då vi hade spelat 5 av 10 rundor. Kriget blev ett faktum redan på runda ett och båda sidor nötte och blodade på varandra bra och ganska jämt fördelat. Vi lämnade spelet för en, i tyst överenskommelse (?), fortsättning under söndagsförmiddagen.

Vaknade tidigt (Sömn har ändå alltid varit min allra sämsta gren) till en strålande vacker höstmorgon med solen strax under trädtopparna på andra sidan sjön. Tröttheten till trots, och med den mörka och blöta göteborgsvintern i tankarna, kravlade jag mig ur bingen för att dra på löparskorna men mitt stora förtret hade butlern hemma glömt att packa ner träningsbrallan... "men vad tusan!" tänkte jag och tog en mjuk femkilometare i jeansen.

Efter tvagning och det energiintag som joggen längs Kinda Kanal krävt gällde sen att spetsa öronen för att hitta vägar som ledde fram till dagens spel. Jag hörde nämligen i år till den skara rastlösa och obeslutsamma spelare som på lördagsmorgonen brukar mingla genom Rimforsa Strands rum och korridorer. I år hade jag listigt gillrat en fälla genom att redan på fredagskvällen lägga upp kartan till "Hood Strikes North" och det dröjde inte lång tid innan två färska rekryter fångats in. HSN är den senast utgivna GCACW-titeln och simulerar allas favorit LTG John B. Hoods desperata offensiv mot Nashville vintern 1864. Detta drama kom att uppehålla oss under hela dagen och det var minst sagt njutbart att från Unionssidan sitta och lyssna in mina motståndares interna debatter kring strategi och taktik. Känslor mellan hopp och förtvivlan, mellan triumf och katastrof växlar snabbt i GCACW där den alltid fruktade ett-sex splitten hotar välbefinnandet, och där det avgörande initiativslaget ständigt riskerar att resultera i en plump i det kanske redan tarvliga och pinsamma protokollet. Det är verkligen ett spelsystem med nerv! När det väl var dags för middag hade vår historia nått fram till runda 8, en fjärdedel av kampanjen. Inte direkt ett imponerande speltempo, men vi tog det med ro och valde att de på det som ytterligare en i raden av intro-scenarion... eller som vi säger i Göteborg sagt "intro-kampanjer". Men den här kampanjen kommer nu fortsätta virtuellt, Filip antog utmaningen att fortsätta via Vassal på Galores Discord server.

Efter en traditionsenligt stålmannensnabb "Suit up!" avnjöts årets, i Rimforsa-standard top notch, middag. Den gemensamma samlingen efteråt i sällskapsrummet borde bli rutin för det är alltid roligt att se hela gänget  på detta sätt. Som i år en Quizz, eller en kort presentation, debatt, ett vandringspris? eller annat upptåg i uppsluppen stämning skulle iaf förhöja min upplevelse av Friendly Fire ytterligare. Det kanske kunde arrangeras genom en stafettpinne mellan respektive hemort?

Söndagen kom som vanligt med den blåa känslan av det förestående avskedets stund. Det övergivna Pericles-partiet gnällde, ja ropade efter uppmärksamhet men då Aten verkade ha drabbats av någon form av strejk eller bojkott fick vi lov att packa ihop utan avslut. Istället kastade sig jag och Peter oss in i tidsmaskinen för att bedriva luftkrig över det tyska riket. I all hast planerades en bombräd mot Berlin (Bomber Command, GMT) och inom kort lyfte Nachtjagdtgeschwader efter Nachtjagdtgeschwader mot de mörka skyarna för att möta RAF-svärmar av tunga bombplan och Mosquitos. Inte heller detta äventyr fick dock se sitt slut men ånyo fick lekledare multinG möjlighet att introducera en fellow armchair general för ett nytt spel. 

Tack för i år!

Klart slut!


Never interrupt your enemy when he is making a mistake.
-- Napoleon Bonaparte

Delirium

1914

David Sunnergren