[GAMETURNER]

Anledningen att jag är så noga med beräkningarna är att jag ser hur godtyckligt satta de är i många spel och hur utvecklare rekommenderar att ta uppgifter an andra spel. Har själv utbildat ett antal skytte- och Pv-plutoner. Jag vill istället göra det här ifrån grunden för att hamna närmare verkligheten. Efter att grunden är lagd så tillkommer senare terräng, utbildning, moral, ledarskap mm. Ju längre ut på Skånes sydslätt man kommer, desto fler mål och frontskott erfordrades. Vi hade två infanteribrigader där nere i den öppna terrängen där också de "Correlation of forces"-tabeller jag använder (Ryssarnas egna som Kuklinski smugglade ut till engelsmännen), kommer till sin fulla rätt. Detta sätt att göra styrkejämförelser kommer till sin rätt i öppen terräng. I Skånes norra betäckta delar så kommer jag sedan reducera styrkan eftersom bara en del av förbandets eldenheter kan användas effektivt.

Vad gäller T72 så är det stor skillnad på skyddet när ERA infördes. Någon källa anger att inte ens TOW klarade av fronten. Gissningvis så var det då TOW1 mot T72 med ERA??? Jag har inte funnit någon uppgift som anger att Grg/Pv-pjäs eller 9 cm IKV91, skulle klara T72 front UTAN ERA. Det jag funnit är att 98% av träffarna som slog ut pansarfordon i första Tjetjenienkriget, Träffade ytor som inte hade ERA. INGET sovjetisktillverkat PV-vapen kunde slå igenom T72 frontalt (antar alla vagnar hade ERA). Man bör då haft tillgång till även SPG-9 som slår igenom ca 30 cm. Vår am slog igenom 37-41 cm om ej ERA.

Medalj till den som finner datauppgift på genomslagskrav T72 front.

[Strv102r]

[/quote]

Sedan är det att väga samman vad som är ett förbands dimensionerande pv-system eller fordon, inte nödvändigtvis det vanligaste, och utgå från det. För exempelvis en brigadskyttebataljon 77 blir 9 cm pvpjäs dimensionerande. 

Kört fast i styrkeberäkningarna.
Om hotbildsvagnen skulle vara T64/T72 utan reaktivt pansar, skulle då Grg/pv-pjäs klara genomslag i stidsvagnsfront eller skulle då TOW som under 80-talet tillfördes Brig-Pv-kompaniet, vara dimensionerande?

Lätt att man gräver ner sig i duellvärden och specifika fall. Fel väg att gå.

Ja, både pv-pjäs och grg kunde slå igenom T64/T72 i fronten men behövde då träffa på rätt ställen. Men de skulle inte duelera med fronten på moderna stridsvagnar utan verka i ett system av minor, andra pv-vapen, terräng mm för att i första hand användas i flank och mot psk.

Om du bara ska ha anfall-försvar-förflyttning så utgå från något typförband och jämför sedan om nästa förband är bättre eller sämre. Funder framförallt på vilken terräng ditt spel utspelas i, tidsfaktor, utfall i stridstabellen, skala mm

För brigpv-kompaniet blir så klart Rbs 55 dimensionerande, liksom om det underställs en brigadskyttebataljon, men om spelpjäsen är en hel brigad så blir de lite för få i antal i förhållande till helheten så då skulle jag säga 9 cm för brigaden.

Nej, man kan inte påräkna genomslag med 9 cm, eller en 8,4, i fronten på T-64 eller T-72. Inte ens tidiga modeller. Deras skydd dimensionerades just mot 9 - 10,5 cm. Det finns alltid ballistiska hål, men det kan man inte utgå från.

Duellvärden är centrala när man diskuterar taktik på lägre förbandsnivå. De är i högsta grad relevanta även på brigad-divisionsnivå. Har du bättre duellvärden handlar din taktik om att maximera effekten av det, är det lägre vill du sätta dem ur spel genom att undvika mer eller mindre symmetriska dueller som i slutändan kommer nöta ner dig. Pansarförbandens taktik mot luftlandsatta förband är ett exempel på det förstnämnda, och IB/NB  taktiken på det sistnämnda. Det senare är dock lättare sagt än gjort då det motståndaren som sagt gör allt för få till det förstnämnda. Där kommer färdighet eller skicklighet i många olika aspekter in. Vem får till striden på sina villkor? Man kan ha ett skicklighets-, moral- eller sammanhållningsvärde som kvalificerar rå eldkraft. Eller så väger man in det från början och justerar eldkraftsbasen med det. Det är väl det vanligaste. I PGG hade en tysk infdiv 9 i värde och ett motoriserat skytteregemente 2. Lika mycket som antalet bataljoner. Ett stridsvagnsregemente hade 4, dubbelt mot antalet bataljoner. Var alla tre regementen i pansardivisionen stackade dubblades stridsvärdet. Enkelt sätt att simulera den samlade divisionens system av system. Ryssarna förefaller ha värderats på en höft mot denna måttstock utefter hur de presterade. Gott så. Enkelt.

Jag kan verkligen gilla spel med den typen av system. Som system föredrar jag när man kan se skillnad på antal och skicklighet eller kvalitet. APs system med styrka efter antal, pansar/pv-värde efter materiel och färdighetsvärde efter personell kvalitet ger en bättre bild av vad som påverkar utfallet. Men spel med sådana system kan ändå vara sämre på grund av olika saker.

Som skrivs ovan av Erik är valet av skala i förband, tid och rum avgörande för hur detaljerad du kan/måste vara. Med enskilda fordon eller pluton, 30 sekunder till minuter i tid per GT och 50-100 meter i rum per hex är teknikaspekten med detaljerade duellvärden ofrånkomlig. Skjutande systems verkan mot visst skydd är i princip ofrånkomligt som grund för stridssystemet. Att ha numeriska stridsvärden kan bli konstigt. Tillräckligt många BTR-60 kommer upp i 3-1 mot en M1A1 och vinner, när de egentligen bara är många mål. På kompaninivå med enstaka timmar/GT och någon km/hex är teknikaspekten med duellvärden viktig, men kan abstraheras lite om man vill speeda upp det. Bataljon och brigad, flera timmar till dagar, 5-10 km eller mer, har man ganska stor handlingsfrihet beroende på den story du vill berätta i spelet. Du kan helt klart ha med kvalitet i teknik, men att ha varje typ skjutande systems verkan mot viss skyddsnivå som grund är ogörligt på grund av mängden olika deltagande system i varje strid. Det måste vägas samman på något sätt och numeriska stridsvärden funkar utmärkt. Som i APs system ovan. Men det funkar med den enklare PGG varianten också. På högre nivåer blir det så många olika system som ska vägas mot varandra att man lika gärna kan baka in det i stridsvärdet. T-72A var nog bättre än Strv 102R, men Pbv 302 var bättre än BTR-70. Hur bra var 15,5 cm haubits F mot D-30, nog bättre? Men ryssarna hade ju rakart också i divisionen? Osv ad nauseum. Bättre att som Erik skriver sätta ett referensförband. IB66 är grunden med 5 i stridsvärde. Enstaka cykelskyttebataljon kan få 1. IB77 mer än IB66, men hur mycket? Att utgå från gamla TOEM skulle vara en väg, men det kan bli jättemärkligt. IB77 skulle då vara bättre än en PB63...

[Strv102r]

Känner att jag får motivation att ta tag i mitt eget projekt på bataljonsnivån igen...

[GAMETURNER]

Nej, man kan inte påräkna genomslag med 9 cm, eller en 8,4, i fronten på T-64 eller T-72. Inte ens tidiga modeller.

Försökte citera ditt inlägg men ett av dina tidigare inläggs text kommer då up. (Varför???)

Tackar stort för svaret. Som tidigare anget så är mina counters av bataljonsstorlek, hexarna är 3,65 km och 6-timmars GT. Som kuriosa har jag kommit fram till IB66-Skbataljon = styrka 26,88 och en Org77 bataljon 21,49.

Tittar nu på PB63 och skall försöka bedömma Stv 102, 103 och PBV gentemot sina utländska motsvarigheter.
Referensvagnen allt utgår ifrån är T55 i de sovjetiska bedömningarna där våra vagnar ej finns med.
Antar att vår PBV och Marder var likvärdiga men osäker på de andra.

[ErikLj]

Nedan har du en anledning varföär det är så svårt att på något sätt utgå från duellvärden mellan helt olika system. Korrekt data finns inte. Vad är P-hit för Grg på ett rörligt stridsfordon på 800 m? Vad blir P-kill givet träff mot ett visst fordon vid en viss vinkel? Låt oss ändå säga att man får en grg-träff front på en T72 med ERP. Funkar ERP, funkar RSV?. Sen blir nog de flesta result noll men träff på hjulet ger kanske bandkrängning och träff på eldröret ger eldavbrott. Har man riktig tur och träffar förarens prisma kanske vagen trots allt blir utslagen.

Nu går jag på dåligt minne men några tester när vi sköt med Strv S mot T72 front gav resultatet att det både kunde blit ingen effekt eller utsalgen vagn. Men innebär det P-kill=0,3 eller P-kill=0,7?

Med 6 timmar GT kommer det i praktiken innebära många olika dueller i olika vinklar, mellan olika system fram och tillbaka.

En väg framåt kan vara att köra Monte Carlo. Modda GMT MBT, kör flera större scenarion mellan skkomp 77 och SU-mekbat. Se var utfallet blir och spridning.

Anledningen att jag är så noga med beräkningarna är att jag ser hur godtyckligt satta de är i många spel och hur utvecklare rekommenderar att ta uppgifter an andra spel. Har själv utbildat ett antal skytte- och Pv-plutoner. Jag vill istället göra det här ifrån grunden för att hamna närmare verkligheten. Efter att grunden är lagd så tillkommer senare terräng, utbildning, moral, ledarskap mm. Ju längre ut på Skånes sydslätt man kommer, desto fler mål och frontskott erfordrades. Vi hade två infanteribrigader där nere i den öppna terrängen där också de "Correlation of forces"-tabeller jag använder (Ryssarnas egna som Kuklinski smugglade ut till engelsmännen), kommer till sin fulla rätt. Detta sätt att göra styrkejämförelser kommer till sin rätt i öppen terräng. I Skånes norra betäckta delar så kommer jag sedan reducera styrkan eftersom bara en del av förbandets eldenheter kan användas effektivt.

Vad gäller T72 så är det stor skillnad på skyddet när ERA infördes. Någon källa anger att inte ens TOW klarade av fronten. Gissningvis så var det då TOW1 mot T72 med ERA??? Jag har inte funnit någon uppgift som anger att Grg/Pv-pjäs eller 9 cm IKV91, skulle klara T72 front UTAN ERA. Det jag funnit är att 98% av träffarna som slog ut pansarfordon i första Tjetjenienkriget, Träffade ytor som inte hade ERA. INGET sovjetisktillverkat PV-vapen kunde slå igenom T72 frontalt (antar alla vagnar hade ERA). Man bör då haft tillgång till även SPG-9 som slår igenom ca 30 cm. Vår am slog igenom 37-41 cm om ej ERA.

Medalj till den som finner datauppgift på genomslagskrav T72 front.

[GAMETURNER]

Ja det där med Monte Carlo tror jag också på. Vet ju TOEM för Inf-förbanden så att testa det hela ett antal gånger och se om de klarar uppgiften är nog rätt väg att gå. Träffsannolikhetsvärden och skottåtgång för bekämpning har jag för p-skott, Grg och Pvpjäs. Skrev tidigare fel om genomslagen. Skall vara Psgr77=45cm och Psgr84=samma men klarade då reaktivt pansar. Antar gångvägen genom T72 front överstiger dessa värden, åtminstone i praktiken. Överensstämmer också med att S-vagnens 10,5 cm kanon ej slog igenom.

Tjetjenerna slog ut T72or med RPG7 men då bara genom att skjuta ner ifrån byggnader och mot icke ERA-ytor. Man sköt på 50-80m avstånd där första skottet sköt bort ERA-laddningarna och siktade på samma yta med resterande 3-4 skott. Annat favoritmål var bränsletankarna.

[ErikLj]

Ja det där med Monte Carlo tror jag också på. Vet ju TOEM för Inf-förbanden så att testa det hela ett antal gånger och se om de klarar uppgiften är nog rätt väg att gå. Träffsannolikhetsvärden och skottåtgång för bekämpning har jag för p-skott, Grg och Pvpjäs. Skrev tidigare fel om genomslagen. Skall vara Psgr77=45cm och Psgr84=samma men klarade då reaktivt pansar. Antar gångvägen genom T72 front överstiger dessa värden, åtminstone i praktiken. Överensstämmer också med att S-vagnens 10,5 cm kanon ej slog igenom.

Tjetjenerna slog ut T72or med RPG7 men då bara genom att skjuta ner ifrån byggnader och mot icke ERA-ytor. Man sköt på 50-80m avstånd där första skottet sköt bort ERA-laddningarna och siktade på samma yta med resterande 3-4 skott. Annat favoritmål var bränsletankarna.

Just detta, att först skjuta bort era och sen sikta på samma ställe, är saker som är svårt att får fram genom  att titta på rena duellvärden en mot en.  Det går att översätta att även grg har verkan mot T72 under en sextimmarsstrid även om den inte kan slå ut en T72 med ett skott i fronten. Dvs att ett förband med bara grg kan ge skada mot ett förband med bara T72.

[GAMETURNER]

Just detta, att först skjuta bort era och sen sikta på samma ställe, är saker som är svårt att får fram genom  att titta på rena duellvärden en mot en.  Det går att översätta att även grg har verkan mot T72 under en sextimmarsstrid även om den inte kan slå ut en T72 med ett skott i fronten. Dvs att ett förband med bara grg kan ge skada mot ett förband med bara T72.[/quote]

Tror mig vara klar med styrkevärdena som nu sammanfattningsvis totalt nu ligger på:
IB66=94
IB77 (med 6 st TOW anordningar) =105
Pb 63 =432 (Strv 102 och 103 har jag bedömmt på samma nivå som M60A3 och Leopard1.

Tänker man sig en fördelning med tre Infbrigader, så blir det ca. halva styrkan jämfört med en Motoriserad division med T55 och BMP. (till vår fördel så skall Fördelningsartilleri också tillkomma)
När jag känner efter mellan tummen och pekfingret tror jag dessa (TEORETISKA) värden kan stämma i öppen platt terräng med korta skutavstånd där all vår eldkraft också kan utnyttjas. Kan sedan terrängen utnyttjas för att få eget skydd och uppsplittring av fienden i smådelar, så kan våra odds bara bli till det bättre. Exempel på detta är att svensk brigad skulle klara fördröja förstärkt division i betäckt och småbruten terräng.

Om Fi disponerade T72 så hade nog uppgiften enbart klarats i betäckt terräng. Gudskelov fick vi senare Rb 56 Bill och Leopard2.

[Strv102r]

Beroende på vilken förbandsskalenivå man lägger sig på blir träffar i förarens prisma (som inte slår någon vagn mer en enstaka minut då topprismat kan bytas inifrån vagnen och det finns ett antal i reserv just därför) lite för hög detaljnivå. Nog för hög detaljering om inte spelet handlar om en vagn  mot en annan vagn och skalan är enstaka sekund. Jag skulle inte ge mig på ett spel med samma skala som Yaquintos 88 eller Panzer om våra kalla kriget system, för facit saknas. Däremot kan en rimlig uppfattning om vapenverkan och skyddsnivåer vara nog för en spel på plutonsnivå. Den räcker klart för bataljon/brigad. Vad är rimlig? Det kan nog bero på ens egen kunskapsnivå, men också på vad man vill förmedla med spelet. Är en Pbat en Pbat, eller vill man visa skillnad mellan Centurionförband och "S" förband? Är skillnaden strv 102 och 104 något som ska skildras? 101 mot 102? Nu börjar det bli vanskligt på bataljonsnivå... Vill man ha detsljeringsnivån 101 mot 102 är det definitivt så att man ska lägga sig på en lägre nivå.

Eftersom jag vet det simulerade avstånd man sköt pil 90 på, 2000 meter, mot T-72M1, notera M1 är en exportversion, och var träffarna tog så kan jag göra en rimlighetsanalys av Pkill i just det fallet. I synnerhet då jag tränade stridsvagnsskyttar i fyra år med BT-41 simulatorer på T-72 siluetter där träff i de ytor som genomslag på 2000 meter var G, övriga IG. Jag vet efter utvärdering av tusentals skott hur stor sannolikheten var för träff som gav genomslag i just en M1 upp till 1000 meter. Sedan kanske man kunde få genomslag på kortare avstånd än 2000 i vissa ytor som inte gav genomslag på 2000, men givet hur en pil genomslagsförlopp ser ut är det inte så stor variation under 2000.

För 8,4 cm kan man tänka på att Grg granat är mer genomslagsoptimerad än Pskottet som är verkansoptimerad. Pskottet har ju aluminium, som är pyrofort, i konen vilket ger bättre verkan i målet genom brandeffekt. Men aluminium är inte duktilt och ger sämre genomslag. Knappast något man skildrar i spel på nivå över enskilt fordon/enskilt skott. 45 cm är högt. För båda. Men det beror på målmaterial så klart.

TOW/Rbs 55 borde rimligen ha sannolikhet att slå ut T-72 frontalt. Det är ju just system som TOW och HOT som tvingade fram KONTAKT-1 ERA. Och 12 cm pil tvingade fram KONTAKT-5. Och detta i sin tur ledde till förbättrade TOW med tandem och takslående stridsdel. Enter ARENA...


Nivån beskriven ovan för pil 90 och bedömningar utifrån den räcker för pluton och uppåt givet, som Erik skriver, att antalet variationer vid varje givet skottillfälle är närmast oändligt. Men man kan inte bortse från vissa grundvärden helt och bara "tycka" om man vill skildra den inte helt oväsentliga pansar- och pansarvärnsstriden utan att kunniga kommer ha synpunkter. Everyones a critic these days. Är pansarvärnsstriden inte en del av storyn, fine. Fokus kan ligga på något annat. Det kan vara ledning, logistik, luftstrid, whatever. Men jag tolkade grundfrågan som att eldstrid på bataljonsnivån var en del av spelets existensberättigande, vilket  gör verkan/skyddsteknik intressant, låt vara att man kan lägga sig på olika nivåer.

Men det är en del av charmen med hobbyn. Ett nytt perspektiv på samma situation motiverar ett nytt spel om ett och samma tema. Hur många Waterloo, Gettysburg eller Bulge-spel har det gjorts? Hur många har vi i bokhyllan?

[Strv102r]

Just detta, att först skjuta bort era och sen sikta på samma ställe, är saker som är svårt att får fram genom  att titta på rena duellvärden en mot en.  Det går att översätta att även grg har verkan mot T72 under en sextimmarsstrid även om den inte kan slå ut en T72 med ett skott i fronten. Dvs att ett förband med bara grg kan ge skada mot ett förband med bara T72.

Tror mig vara klar med styrkevärdena som nu sammanfattningsvis totalt nu ligger på:
IB66=94
IB77 (med 6 st TOW anordningar) =105
Pb 63 =432 (Strv 102 och 103 har jag bedömmt på samma nivå som M60A3 och Leopard1.

Tänker man sig en fördelning med tre Infbrigader, så blir det ca. halva styrkan jämfört med en Motoriserad division med T55 och BMP. (till vår fördel så skall Fördelningsartilleri också tillkomma)
När jag känner efter mellan tummen och pekfingret tror jag dessa (TEORETISKA) värden kan stämma i öppen platt terräng med korta skutavstånd där all vår eldkraft också kan utnyttjas. Kan sedan terrängen utnyttjas för att få eget skydd och uppsplittring av fienden i smådelar, så kan våra odds bara bli till det bättre. Exempel på detta är att svensk brigad skulle klara fördröja förstärkt division i betäckt och småbruten terräng.

Om Fi disponerade T72 så hade nog uppgiften enbart klarats i betäckt terräng. Gudskelov fick vi senare Rb 56 Bill och Leopard2.
[/quote]

Värdena är inte uppenbart felaktiga. Ligger mycket i dem.

Att duellvärdet mellan infanteri och mekaniserade blir bättre i betäckt terräng till inf fördel är ju uppenbart då fler fordon bara följer John i kön.

Frågan är hur långt det skulle räcka? Ett BTR förband slåss i regel avsuttet, och ett BMP kan göra det vid behov. Är terrängen överjävlig och bara avsuttet skytte kan verka är svenskt infanteri jämspelt eldkraftsmässigt, inte överlägset. Och röd hade mer artilleri i de flesta fall. Inte garanterad framgång alls. Om allt annat är lika.

Samövningarna, och inte minst de speciella proven, mellan inf och P på 90-talets början visade just att inf taktik byggde på att allt fungerade som planerat och fi uppträdde som väntat. När svenskt pansar körde i skogen och inte på vägen kollapsade planerna och därefter hela förbanden. Infanteriet visade sig inte klara av en eldkraftsstarkare, rörligare och bättre skyddad motståndare som var kvalitetsmässigt jämbördig i ledarskap och utbildning. För att cheferna har samma uttagning och utbildning i stort sett. Vilket rimligen inte borde vara en överraskning. Inf sågades och lades gradvis ner.

När jag på 90-talets mitt under ett besök i Ungern såg den gamla motståndaren, numera vän, öva och såg ledarskap med mera insåg jag att vi nog undervärderat inf. Det var detta de skulle mött. Inte svenskt pansar. Det kunde mycket väl ha funkat. Och nu ser vi samma i Ukraina. Eller inte. Jag är övertygad om att det svenska inf var helt överlägset ukrainarna i kvalitet. Och givetvis ännu mer ryssarna. Ukrainarnas har motivation att slåss. Men det vi sett i olika sammanhang imponerar inte i färdighet.

Någon form av värdering av kvalitet måste in. Explicit med separata värden, eller implicit i viktade värden. För det spelar avgörande roll. Mycket av fördelarna med skickliga förband vinns i strider på låg nivå, bataljon och under, som aggregeras uppåt i nivåerna. De som händer "i brickan, i tärningsslaget" kan vi som spelare inte påverka. Men det är där det händer. Hur skildrar man det utan värdering av moral, skicklighet, färdighet?

[GAMETURNER]

Har skummat igenom mina inlägg och tror jag varit otydlig och oavsiktligt vilselett diskussionen lite. Jag vill ju med bataljoncounters spela ett skede sett ut ungefär fördelnings-milochefs nivå. Det skall handlar om hur stora styrkor Fi behövde sätta in i 1-2 brohuvuden på Skånes östkust (varav en hamn), för att ta Malmö-Hallandsåsen för att förhindra Sverige från att stoppa Östersjömarinens utbrytning. Överraskande inlett anfall innan vi mobiliserat och med tillkommande styrketillväxt varje gameturn för båda sidor.

Avvägningar jag önskar få med är vilken Skåneterräng striden skall föras i för att först få övertaget och förhindra andra sidans styrketillväxt. Fördröjandet från Kristianstad västerut genom skogen ser jag fram emot. Våra motanfall mot den öppna södern eller brohuvudet lär inte bli av innan vi fått ett par pansarbrigader på (larv-)fötter. Operativ nivå med skapande av lokal överlägsenhet genom kraftsamling, handlingsfrihet (reserver) och överraskning.

Allt ovanstående börjar dock med en grundligt gjord förbandsvärdering/styrkesättning av bataljonerna.
Metoden jag använt är inte min. Både den och siffrorna kommer från Sovjetiska och amerikanska arméns egna beräkningar. Eftersom dessa skiljer sig lite och uppdaterats i omgångar, har jag valt de sovjetiska siffrorna från 1979 års bedömning som polske generalen Kuklinski smugglade ut till väst.

Jag är dock väldigt tacksam för feedbacken jag fått hittils och hjälpen på de ställen jag kört fast tidigare. Efter att Movement points och Strength nu är klara för de viktigaste förbanden, så skall jag nu börja bita i terrängens effekt på Styrke-effekten och hur ett förbands styrka kan spridas i ett fördröjningsområde. Omvänt gäller det för hur en Fi som framrycker längs en väg i skog, får sin styrka utspridd över hela dess marschdjup om kanske 3 hexes, men där vi istället kan anfalla och kraftsamla till en skogshex och få lokal överlägsenhet.

Har ingen brådis utan tittar på det här någon gång ibland.

[Strv102r]

Att utgå från Kuklinski är en jättekul grej. Den rysk/sovjetiska modellen för segersannilikhetsberäkningar är mycket detaljerad, eldkraftsfokuserad och mekanisk vilket har klara fördelar i sammanhanget. Där har du ett underlag som är lätt att motivera när folk har synpunkter. Jag kan, så klart, tycka att just användandet av det underlaget ökar vikten av något sätt att få in de mjuka värdena. Explicit eller implicit.

Jag har lett fältövning med TaK A, kaptenskursen, i Kristianstad-Åhus i nästan 10 år fram till 2022. Östkusten kan jag väl. Två hamnar, ingen stor, och Åhus spärrar man med en eka. Sedan har du Helge Å med Yngsjö, Sjöbron och Kavrö, och sjöpassen vid Kristianstad. Superintressant terräng, men risken är att röd stängs in i ett Anzio/Gallipoli ( men det kan man tweaka med hur långt svensk mob kommit vid spelstart). Fanns skäl att fast KA var lågt prioriterat där. Bra ur spelsynpunkt. Slipper hantera det där besvärliga med att ett 12/70 batteri gör att spelet slutar innan det startar... Mycket värre på sydkusten med överlappande 7,5/57 batterier och 12/70 batterier vid stora hamnar.

[ErikLj]

Jag har  själv funderat på ett spel i ungefär den skala. En lösning jag var på väg mot är olika order/mode för förband som påverkar värden och stridsutfall, olika för Sve och Wp

WP:
Framryckning - bra mp, halvbra anfall, dålig försvar
Anfall - låg mp, bra anfall, halvbra försvar, art extra bra
Försvar - låg mp, låg anfall, bra försvar

Sve:
Fördröjning - låg mp, bra zoc, dåligt anfall, kanske annan stridstabell, bonus om med ing
Anfall - halvbra mp, bra anfall. halvbra försvar
osv


Något också att fundera på är hur få lokalförsvaret på något vettigt sätt samt hur andra förband som art, ing, lv mm påverkar

Erik

[Andreas Lundin]

Mycket trevlig diskussion. Lärorik också.

För att koppla till befintliga krigsspel så är det väl bara ditt spel Ola (på plutonsnivå) och Deadly Northern Lights som jag känner till som simulerar detta. På 90-talet gjorde jag krigsspel på Gröna Kartan baserade på Ahs MBT, mest för solsospel, men någon gång kan mina KB-elevskollegor ha deltagit. Minns ej. Detta var också området Södertörn/S Mälaren. inte Skåneland.

Deadly Northern Lights är kul eftersom andra saker räknas med också, såsom elektronisk krigföring, attackhelikoptrar etc på operativ nivå. Men designern har helt "glömt bort" (abstraherat bort om man frågar honom) fördelningsnivån. Men Mats Edén på forumet gjorde en egen mod för svenska fördelningar, vilket gav ett mer balanserat resultat (om än kanske inte helt perfekt). Här är förbanden på brigad och divisionsnivå främst.

Något som hade varit kul att se är ju en adaption av samma firmas C3-serie på lägre taktisk nivå - applicerat på Skåneland.
Vem gör kartan?

Vem gör brickor?


När kör vi? 

[Strv102r]

Jag har  själv funderat på ett spel i ungefär den skala. En lösning jag var på väg mot är olika order/mode för förband som påverkar värden och stridsutfall, olika för Sve och Wp

WP:
Framryckning - bra mp, halvbra anfall, dålig försvar
Anfall - låg mp, bra anfall, halvbra försvar, art extra bra
Försvar - låg mp, låg anfall, bra försvar

Sve:
Fördröjning - låg mp, bra zoc, dåligt anfall, kanske annan stridstabell, bonus om med ing
Anfall - halvbra mp, bra anfall. halvbra försvar
osv


Något också att fundera på är hur få lokalförsvaret på något vettigt sätt samt hur andra förband som art, ing, lv mm påverkar

Erik

Jag har bollat med sådana idéer också. Problemet tyckte jag var att med 6 h GT kan en pansarbataljon byta stridssätt upprepade gånger, och en brigad också. Det skulle vara mer rimligt kanske om man abstraherat bort understödsförband och bara har manöverförbanden, och har kanske brigadnivå på förbandsskalan? Lägre anfallsförmåga skulle vara kopplat till de enbart implicit representerade understödsförbandens inriktningar, amtilldelningar, eldtillstånds och liknande. Bra idé om man vill ha färre brickor att skyffla runt. Och vill renodla idén att spelets bärande tanke är hur brigaderna och fördelningarna manövrerar.