[Nisse]

Satt och läste senaste numret av tidningen Militär Historia och de hade en artikel om stridsvagn S.

Två "experter" fick uttala sig,  en var en stark förespråkare och den andre starkt negativ. De fick bedöma ett antal kriterier såsom eldkraft, rörlighet, tillförlitlighet osv. Som "jämförelseobjekt" användes en T62 eftersom det var hotstridsvagnen som S-vagnen skulle möta.

Det intressanta var att båda tyckte helt olika om exakt samma sak. Den ena sa exempelvis att vagnens kanon var väldigt bra, den andre att kanonen var dålig. Den ena sa att vagnens tillförlitlighet var bra den andre att den var dålig, osv osv.

Tydligen var T62:an bättre än S-vagnen tyckte han som ogillade S-vagnen. Vidare att det "inte gick att anfalla" med S-vagnen, något jag hört flera säga. Det jag undrar i mitt stilla sinne är varför det INTE skulle gå att anfalla med vagnen? Vad är det som gör att man inte ansåg att det gick att anfalla? Så länge en vagn har en framväxel borde det gå att åka rakt fram, således kan man anfalla, jag raljerar lite men ni förstår nog vad jag menar.

Hursomhelst, en intressant men märklig artikel.

[Strv102r]

Finns en tråd som heter Strv 103 lite längre ner i listan. Mycket av det du frågar efter står där.

[A F]

Satt och läste senaste numret av tidningen Militär Historia och de hade en artikel om stridsvagn S.

Jätterolig artikel. Mycket bättre än min om Verdun.

Vad är det som gör att man inte ansåg att det gick att anfalla?

Den var tvungen att stanna för att kunna skjuta.

[Strv102r]

Vad är det som gör att man inte ansåg att det gick att anfalla?

Den var tvungen att stanna för att kunna skjuta.

Vilket gör att T-34, Panther och Tiger inte heller gick att anfalla med. Så korkat... Dessutom kan man skjuta under gång med Strv 103, och alla andra vagnar. Det är bara det att S-värdet kanske inte blir så imponerande om vagnen inte har en gyro-stabbad pjäs, eller som i moderna vagnar, ett gyro-stabbat sikte.

[A F]

Vilket gör att T-34, Panther och Tiger inte heller gick att anfalla med. Så korkat...

Du kan inte gärna jämnföra en 1960-produkt som skulle möta T62/M60 med vagnar från 40-talet. I sånna fall så duger det med en liten kanon "för T-34 och Panther klarade sig minsan med 75mm".

[Strv102r]

Frågan gällde ínte verkan vid träff, utan huruvida förmågan att skjuta under gång är avgörande för förmågan att anfalla. Jag hävdar att den inte är det. Däremot hjälper det att kunna det i sammanstötssituationer. Sedan är frågan vad som räknas att kunna skjuta under gång. Med vilket S-värde på vilket avstånd mot vilket mål med vilken am?

Det är stor skillnad på Centurions S-värde och en modern vagns S-värde om man skjuter i samma hastighet mot samma mål på samma avstånd med samma typ av am.

Var går gränsen? Varför just där?

Jag hävdar att det är trams att man måste kunne skjuta under gång under anfall. Strv 103 kunde det inte men nog fan vad den tänkt för anfallsstrid. Och den var inte dålig heller på sin tid. Britternas tester på 70-talet visade att det inte gick att styrka att den var olämplig för anfall.

[A F]

Britternas tester på 70-talet visade att det inte gick att styrka att den var olämplig för anfall.

Ändå har alla andra moderna vagnar stablisatorer och annat just för att kunna skjuta under gång.  

[Strv102r]

Det är jättebra att kunna skjuta under gång. En av de stora fördelarna med Centurion över S. Men inte avgörande för förmågan att anfalla.

[Elias Nordling]

Det här med avsaknad av torn då? Egentligen är det ju en "stormkanon", om det nu heter så på svenska. Under Andra världskriget använde ju tyskarna sådana flitigt av den enkla anledningen att de var enklare och billigare att bygga än stridsvagnar. Rimligen på bekostnad av nackdelar, annars skulle man ju fimpat stridsvagnarna helt.

Så vilka är dessa nackdelar, och hur har man kompenserat för dem i Stridsvagn S?

Spontant föreställer jag mig att man i rörlig strid har lättare att hålla målet med torn. Det kan man möjligen kompensera med möjligheten att manövrera på en femöring, men det blir väl ändå komplicerat när det inte är den personen som skjuter som vänder vagnen?

[A F]

Egentligen är det ju en "stormkanon", om det nu heter så på svenska.

"Bakhållsvvagn." S har en larvigt låg silhuett när den kör ner i skydd.

[Strv102r]

De brittiska strv under VKI hade inte heller torn. Finns inget som säger att en Strv ska ha ett torn. Eller ett chassi. Man kan lika gärna säga att Strv S har ett torn direkt monterat på bandaggregatet och att det innehåller motor och transmission och beväpning.

Torn är en mycket mycket praktisk lösning för att lösa sidriktproblemet. Strv S löste det genom att rikta hela vagnen med bandaggregatet istället då studier av VK2 visar att 75% av alla träffar sitter i tornen och nästan inga den lägsta metern av vagnen. Slutsatsen är enkel, ta bort tornet. Detta medgav jättefin precision då den drift som finns i många tornriktar helt uteblir. Nackdelen är att det blir lite motstånd mot marken, om det inte är gyttjigt, vilket ger en långsammare maxhastighet, men som sagt mycket fin precision pga låg lägsta hastighet. Det är möjligt, men mycket mycket ovanligt, att ett snabbt rörligt mål på korta avstånd som rör sig vinkelrätt utvecklar för hög vinkelhastighet för att kunna målfölja. Det händer inte med en tornrikt.

En annan nackdel är att för att kunna sidrikta med hela chassit så kan förhållandet längd/bredd på vagnen inte vara för stort. Således är Strv 103 kort med bara 4 bärhjul mot vanliga 6. Resultatet är högt bandtryck och dålig framkomlighet. Ett annat pris är att vagnen använder mycket hydraulik som var en omogen teknik på 60-talets början. Problem med läckage och mycket brandfarlig tryckolja i vagnen. Vidare sätter allt detta begränsningar för motor och transmission som ska samsas med beväpningen i samma rum. Det enda då möjliga lösningen var en tvådelat motor med en gasturbin och en kolvmotor som driver hydraulik (och således rikten). Kombinationen med stryning och rikt i samma system medförde att man fick en skyttför istället för en skytt och en förare. Han gör både och. Och vagnen har en automatladdare. Den går att operera med en man. Bakåtföraren är ju inte nödvändig och vagnschefen har dubletter av skyttförens styrdon etc och kan ta över vagnen när han vill.

Vagnen är smällfull med geniala tekniska lösningar för att medge en låg siluett. För detta har man accepterat en del nackdelar. Ingen av dessa innebär emellertid att det inte är en stridsvagn eller att det inte går att anfalla med den.

[Elias Nordling]

Tack för utredningen av problemen med att inte ha torn och hur man löst dem i Strv103!

Att skytt och förare blir samma är förstås logiskt. Förstod jag dig rätt att en man kan sköta alla nödvändiga funktioner i vagnen? Man! Power Armor!

[Vvornth]

Det är nästa synd att det inte blev krig på 80-talet så man fått veta hur S hade uppfört sig.

Eller.. vänta nu! ! !

[A F]

Eller.. vänta nu! ! !

Hade du också varit en av dom som i s¨nna fall fått deltaga i massivt fältförsök i infpv?

"Håll ut grabbar, snart kommer pansartrupperna! Grabbar???? "

[EvilSpook]

Det är nästa synd att det inte blev krig på 80-talet så man fått veta hur S hade uppfört sig.

Den hade säkert funkat jädrigt bra. Om vi hunnit mobilisera, uppmarchera och träna ordentligt. Och om vi haft en lagom stor invasion i ena änden av landet där fienden uppträtt ungefär som vi förväntat. Och givetvis om vi haft ett bra ledarskap, bra underättelseunderlag, bra logistik och fungerande stödsystem, verkstäder och stödförband.

 
//EvilSpook