[Delirium]

Jag tror mer seriöst att den här tråden illustrerar vad vi redan visste: vi har alla ganska bestämda uppfattningar vad vi gillar och inte med Napoleontiden, så att designa något i grupp är så klart omöjligt. Fredrik kallar mig en doer och det är väl sant, när jag fastnar för något har jag lite svårt att släppa. Det kan vara så att jag börjar titta på detta, vem vet?

[Delirium]

Jag får väl lov att erkänna att jag är EN av dom som heller aldrig spelat någon EiA-kampanj. Mest av den orsaken att de kampanjer jag följt från sidlinjen tett sig rätt kaotiska och "ohistoriska" (kanske fel spelare runt bordet...). Björn (eller var det Roger?) gav mig en intro genom ett spanskt äventyr för ett gäng år sedan så jag har iaf testat det operationella spelet.

Det var jag som visade dig ett iberiskt scenario vid ditt köksbord för x år sedan.

[tinG]

La Guerre ägde jag ett tag, men stridssystemet hade svårt att återskapa historien och grafiken påminde om min barndoms Monopol så jag gav det aldrig en riktig chans.

Inte jag heller riktigt. Tittar fortfarande på det då och då... Men hur skall en hitta nån att testa det med när det finns så förrädiskt tjusiga spel?

Jag tänker mig kanske kvartalsturns som bryts ner i ett antal impulser om det pågår ett krig, impulserna kan variera i antal beroende på logistik eller liknande.

Precis, där har vi det!

Jag tror faktiskt på divisionsbrickor med steplosses.

Ja det är egentligen det mest logiska byggblocket i en armé. 

Så nu har jag tydligen börjat grubbla på det här igen.

Så då vi har redan en do:er och en grubblare i det här projektet. Jag kan koka kaffet 

[Wes]

Fråga 3

Vad är karaktäristiskt för perioden?
Vad skiljer sig i perioden från andra perioder; rent generellt men även just för krigföringen, materiel osv?

Jag har egentligen väldigt dålig koll på nappekrigen men har senaste tiden läst på en del på typ wikipedia  .  Men senaste boken jag läste färdigt var Christopher Duffys "the Military Experience in the age of Reason" (tack Jonas för tipset), som täcker Europas militärer under 1700-talet så den täcker början.

lite tankar som kan vara helt fel.
Utrustningen vid sjuårskriget slut är den som används under napoleonkrigen med skillnaden att man använder mindre artilleri och lättare artilleri. De kanoner Frankrike använde utvecklades under sjuårskriget av Gribeauval och tillverkades efter dess slut. Jag har läst någonstans på internet att hästdraget artilleri var en ny sak vilket känns fel. Limber för hästdragning uppfanns redan på 1400-talet och Lennart Torstensson är väl ändå fadern för ridande artilleri. Men visst, i slutet av 1700-talet så blev det riktningen artilleriet utvecklades mot för alla länder i Europa. Gribeauvals kanoner var väl bättre än motståndarnas. Mr Schrapnels ammunition anges som en skillnad också.

Duffy skriver att 50 000 man verkar vara den största armén man kan kontrollera med en härförare utan att tappa kontrollen. Napoleons organisation av militären plus hans förberedelser före slag gjorde att han fick en kontroll över slagen som ingen motståndare kunde komma i närheten av.

En "republik" gjorde att de bäst lämpade avancerade i Franska armén jämfört med svågerpolitiken och korruptionen hos motståndarna. En "republik" gjorde ju också att Napoleon kunde döda 100 000-tals av sina egna soldater utan att bry sig det minsta. Bara tvinga nya till slakt om han förlorade soldater vilket gjorde hans aggressiva krigföring möjlig.

vad mer finns det? jag har väldigt dålig koll på geopolitiken och situationen i Europa under perioden.

[Peojon]

Kåren!
Kåren!
Kåren!

Fasta organisationer , dvs förband hade samma chef som dagen innan.

[Elias Nordling]

Utom i Österrike 

[Peojon]

det är ju därför ÖSterike är så roligt

[Delirium]

Att de andra stjäl Frankrikes kårsystem är väl iofs en gradvis process. Men att alla har "kårer" som i Empires in Arms är förmodligen den enklaste lösningen.

[Fredrik H]

La Guerre ägde jag ett tag, men stridssystemet hade svårt att återskapa historien och grafiken påminde om min barndoms Monopol så jag gav det aldrig en riktig chans.

Inte jag heller riktigt. Tittar fortfarande på det då och då... Men hur skall en hitta nån att testa det med när det finns så förrädiskt tjusiga spel?

Om det ändå fanns någon Napoleon-mupp som gärna testar och blir besviken på alternativt inte helt nöjd med allt som han testar... Hm, måste jag skaffa det här igen, jag hade släppt det innan du började hävda att det var bra.

[nielsen.filip]

Det här är en helt lysande tråd. Mycket intressant att följa och se vad Björn färdigställer!

Jag vill lägga min röst till kårens utveckling, tycker det är det centrala i den tidens militära utveckling. Självständiga enheter som "enkelt" kan samlas vid avgörande slag. Teknologiskt så är väl alla länder hyffsat lika förutom kavalleriet. Taktiskt så har man väl lämnat raka linjer, extremt väldrillade trupper och häftiga manövrar för mer folkliga förband, mer kolumn och élan.

När det gäller att driva krigen i lite mer historisk inriktning så tycker jag Europa Universalis variant skulle passa utmärkt. Ett antal olika mål, specifika för landet, för perioden (3 år?) som delvis driver spelarna in i historiska förlopp utan att vara hårdkodade. Fingerspitzengefühl gäller där men en mängd mål bör inte vara så svårt att dra ihop.

En viktig fråga i alla spel är ju vem man förväntas vara/spela, vems beslut är det man tar. I det här fallet så tror jag det är förhållandevis enkelt, stadsöverhuvudet/kungen/kejsaren/parlamentet....

Den riktiga svåra delen är att se till att alla länder kräver liknande arbetsinsats och har intressanta val. Utan att kollat i tidsredovisningen så antar jag att ledarna för de olika länderna "jobbade" ungefär lika mycket varje dag, kanske med undantag för Bonaparte som säkert drog in extra stålar på övertid. Helst hade man sett samma system för alla länder men att vissa länder inte behöver fokuseras på vissa system. Ett exempel skulle kunna vara nationalism / nationell enighet. Frankrike är "enat", får fördelarna av det och behöver inte fokusera på den delen (förutom Vendée då...). Preussen (och blandade tyska stater) skulle istället behöva jobba mycket i det systemet för att få folket med sig (genom nationalism) för att kunna modernisera staten. Österrike ställs för ett annorlunda problem där det blir svårt att enas om nationalitet och behöver hålla ihop ett lapptäcke av småstater/folkslag.

Vilka system behövs då för att balansera arbetsbördan? Bra fråga filip. Det får någon annan svara på men det skulle kunna vara: Intern maktkamp (här får ottomanen spendera tid...), ekonomi, militär organisation, diplomati mm.

Många bra idéer har presenterats i tråden. Jag har valt ut några som jag tyckte var extra intressanta:

- Operational/Movement (modifierar förflyttning)
- Strategic/Admin (Guvernör, Kung)
- Rank (Civil War-VG/ The US Civil War)
- Befodran (Civil War-VG/The US Civil War)

Tvingad att använda dåliga ledare för sina arméer och kårer. Bra divisionsledare som befordras till värdelösa kårledare, ett måste!

- Movement beroende på truppkvalitet?
- Ändliga manskapsresurser/år, en generation åt gången. En Order of Battle
- Kvalitet som sjunker när replacement SP adderas till kårerna

Något som ständigt återkommer i litteraturen.

- Major och Minor Powers
- Re-mapping (nya minor powers) efter krig, eller erövring av territorier (i Tyskland, Polen, & Italien?) Ja, varför inte tillsätta en ny kung eller en prins med tillräckligt hög Rank och hoppas på bra Admin Rating?)

Självklart!

Jag tänker mig kanske kvartalsturns som bryts ner i ett antal impulser om det pågår ett krig, impulserna kan variera i antal beroende på logistik eller liknande.

Ett bra sätt att få upp tempot utan krig men ändå behålla detaljrikedomen vid krig. Slår dock väldigt annorlunda mellan länder, många kan få sitta och vänta.

En rejäl brasklapp, jag har aldrig spelat ett multiplayer napoleon-spel.

edit - fixade till ett fel i klipp och klistringsciteringen

[Fredrik H]

Ett vettigt och någorlunda realistiskt spel  på perioden kommer aldrig att ha en lika stor roll för alla länder, det är inte en balanserad eurogame-situation med samma möjligheter för alla. Ska det läget uppnås får man helt överge multispelar-varianten och sikta på GBR vs Frankrike.

Kanske Frankrike, GBR, Österrike, Ryssland och Preussen är roligast. Spanien och osmanerna tveksamt, men ändå viktiga. Sverige, Bayern och kanske Polen i nästa omgång. Det går att grubbla länge på, men innan man kommit på ett vettigt strategiskt-operationellt stridssystem så är allt annat överkurs. Det måste vara roligt, historiskt och intressant att gå och slåss, det systemet måste fungera innan man grottar in sig på 1808 års events eller vad ens hjärta nu brinner för.

Tycker jag. Människor har emellanåt informerat mig om att alla inte tycker som jag. 

[Strv102r]

Tycker jag. Människor har emellanåt informerat mig om att alla inte tycker som jag.

Ja visst är det märkligt! 🧐

[Frocken]

Vill man ha med flera nationer så kan man ju göra ett "Britannia" spel med napoleon-tema. Med romarna ersatt av fransoser.

Misstänker dock att det blir för mycket "brädspel" av det hela för falla herrskapet i smaken, och poängsystem kommer aldrig bli helt balanserat.

[thermopylai]

Skitkul projekt! Tyvärr är Nappe-eran min sämsta gren inom militärhistoria.

Men tips om några bra spelsystem (de bästa jag stött på) för multiplayer-spel med individuella segervillkor trots att man spelar i (nästan, varje nation står sig själv närmast) förutbestämda allianser är: Blitz (Compass) och Triumph&Tragedy, båda för WW2.

World in Flames är ju också trevligt men då talar vi typ 100 h och kan väl lika gärna spela Empires in Arms (har ej spelat men uppfattar det ändå som holy grail-spelet för perioden).