[Strv102r]

Den preussiska högern gör halt medan Centern och vänstern anfaller. Infanterihögern upptäcker snart att de är inom skotthåll för det österrikiska artilleriet på höjderna framför dem.

På den preussiska vänstern (till höger på bilden) får det preussiska kavalleriet viss framgång även om båda cheferna, en av dem Zieten, faller. Men även den österrikiske kavallerichefen faller! Farligt att varav chef här och nu! Österrikarna formerar en ny högerflank där sachsiskt kavalleri ingår. För det preussiska infanteriet i Centern går det  sämre. Förluster, delvis stora, och reträtt.

[Strv102r]

Medan läget på den österrikiska högern/preussiska vänstern stabiliserar sig så anfaller den preussiska centern det österrikiska artilleriet på dess höjder. I huvudsak slutar det illa, men en mindre del av centern slår sig in i den österrikiska linjen bredvid artilleriet, och biter sig fast. Tyvärr är de ganska ensamma.

[Strv102r]

Österrikarna går till motanfall på höger del av den frontala linjen med infanteri (de grönmarkerade) och kavalleri (de rosamarkerade) och får framgång. Helst hade jag sett att den vinklade kavalleriflygeln med sachsarna också anfallit, men deras tjänsteförrättande chef är tyvärr och återsamlar alla de vikande, så de är out of Command.

I Centern nedkämpas de preussiska förband som ensamma trängde in i linjen, bland annat av att infanterireserven sätts in.






Anfallet på min höger fortsätter och utvidgas till den yttersta högerns kavalleri när Nadasdys ersättare anslutit framåt. Ingen omedelbar framgång där, men den preussiska infanterivänstern upphör i princip att existera vilket skiljer hans yttersta kavallerivänster från Centern. Mitt"gröna" infanteri har gjort ett bra jobb, men är helt slut egentligen. Även i Centern går jag till anfall. Det preussiska kavalleriet dansar undan bakåt utan strid, men det innebär att jag når hans infanteri, och en av hans artillerigrupperingar.

[Strv102r]

Preussarna börjar dra förbanden bakåt och lämnar kallt de som är bundna i strid. Fördelen är att de bidrar till att låta övriga komma undan genom att binda mina förband också. Nackdelen är dock uppenbar. Den österrikiska kavallerihögern besegrar till sist sin preussiska spegelbild. Hela den österrikiska infantericentern går framåt. Båda sidor har nått moralnivån att de kan demoraliserad. Preussarna på T6 1-2 och österrikarna på 1. Jag slår 4. Preussaren 2.






Sista GT. Preussaren viker över lag. Till del lyckas det tack vare att det österrikiska infanteriet inte förföljer energiskt (degraded performance blev det detta GT) men också tack vare deras bundna förband som kämpar och slås där de står. Dock kostar det ett par eliminerade förband till och möjligheten att knipa åt utmattade österrikiska förband, som det finns gott om, tackar man nej till. Det kostar VP och ger inga. Speltekniskt innebär det att jag får mer VP och han mindre än han kunnat få om han varit mer aggressiv och riskerat mer av armén som helhet.

Austrian decisive, men nära substantial som var det historiska utfallet.

Kanske förefaller vara obalanserat. Det är det väl till viss del, men även österrikarna var nära demoralisering. Hade preussaren haft lite mer tur med tärningen, för han hade lite otur genomgående, skulle österrikarna kunnat demoraliserats före preussarna. Då hade det kunnat få ett annat utfall. Svårt, men inte omöjligt.

[Strv102r]

Utgångsläget för slagscenariot Rossbach november 1757. Efter nederlaget vid Kölin fick F2 överger belägringen av Prag och ge upp fälttåget i Böhmen. Kändes säkert inte bra. Samtidigt får Cumberland och hans hanoverska armé smörj av fransmännen och går med på en vapenvila som för att F2s västra flank blir vidöppen. En stark fransk-kejserlig armé rör sig österut mot Preussen och Sachsen. F2 rör sig snabbt västerut för att möta dem. Det operativa manövrerandet slutar med att koalitionen står i en befäst ställning på höjder (till höger och utom bild) och F2 kanske har lärt sig av Prag och Kölin då han inte vill fronta dem.



F2 bryter lägret och förefaller retirera, men stridsgrupperar armén i skyl av höjder. Koalitionen förföljer i matschgruppering, och går faktiskt rakt in i den stridsgrupperade preussiska armén...

Slagscenarion är bara 4 GT. Huvuddelen av primärscenariot får alltså åt till manövrering enligt det historiska förloppet. Nedan utgångsläget då själva slaget börjar.

[Strv102r]

Det fransk-kejserliga kavalleriet utraderas nästan direkt av preussarna. Infanteriet marscherar på som de måste GT1. Preussaren avdelar flankskydd mot de två franska befälen till vänster i bild (de med blå respekt grön markering) som motsvarar en ansenlig del av hans förband. Det innebär att bara en mindre del av hans infanteri faktiskt går mot den mitt numerärt avsevärt starkare infanteri. Kan de räcka? Även om de har mycket bättre moral än huvuddelen av de mina?






Den inledande stridskontakten mellan infantristyrkorna går bra för preussaren, men alla dessa exchange resultat tar sin tull på honom också.

[Strv102r]

Det preussiska kavalleriet drar ur för att kunna skifta riktning vid behov. Det österrikiska infanteriet går till motanfall och lyckas ganska bra trots dålig moral tack vare överlägsen styrka då preussarna nötts ner i både styrka och moral. Nu saknas det preussiska infanteri som avdelat för att möta de blå markerade österrikarna i flanken. De vinner lätt, men är på fel plats. Längs bort har det ännu inte uppstått stridskontakt Ellen de gulmarkerade preussarna och de grönmarkerade österrikarna. Österrikarna har bundit en ansenlig del av den preussiska armén här också.






Det österrikiska motanfallet rullar på trots att det preussiska kavalleriet anfallet det i flanken, men preussarna tappar stort till det österrikiska artilleriet. Till sist blir det stridskontakt längs bort också, och den utfaller till preussarens favör.

Slutläget. Båda sidor är demoraliserade och österrikarna på väg mot sammanbrott. Fransk-kejserlig seger trots allt. Måste nog ta om detta scenario och inte låta preussarna splittras.

[Strv102r]

Leuthen december 1757. Efter att ha pryglat upp fransmän och kejserliga vid Rossbach ilar F2 österut för att ta hand om de österrikiska och kejserliga som invaderat Schlesien. Åter är fienden ca dubbelt starkare infanteri och väl grupperad. Efter att inledningsvis ha grupperat framför österrikarna men insett hur starka de är, fintar F2 vänster (höger på bilden nedan) med kavalleri vilket får Karl att omgruppera kavalleri från sin vänster till sin höger. Men F2 gör sedan höger om  och marscherar hela arm'en för en omfattning höger i skydd av några låga kullar. En enda kavalleripatrull som spanat framför österrikarna hade avslöjat detta, men icke. Först när omfattningen i princip är genomförd upptäcker österrikarna den och då det det ut som ovan. Det som gick sådär vid Prag, och fallerade helt vid Kölin, går nu perfekt. Bilden är från BGG eftersom jag glömde ta en utgångslägesbild innan vi började.

[Strv102r]

Preussaren har otur och hans infanteri inleder med "degraded command" trots F2s personliga insats för att hålla tempot så högt som möjligt. Det innebär att han inte får fram riktigt allt infanteri som borde nått stridskontakt. Österrikaren å sin sida lyckas undvika "degraded command" på både infanteri och kavalleri vilket är ännu mer tur än preussaren hade otur. Det innebär att förbanden på högern kan omgruppera mot vänstern snabbare. Å andra sidan har preussaren tur i de stridskontakter som uppstår. Vidrig tur ur mitt perspektiv. De kejserliga viker, upplöses, kapitulerar. Preussiska husarer, befälet med gula markeringar, anfaller också för att kompensera bortfallet av lite infanteri. Österrikiskt kavalleri går till motanfall. De preussiska kyrassiärerna, bruna markeringar, rör sig mot Centern.

[Strv102r]

Den kejserliga  på den österrikiska vänstern krossas, bara ett par förband finns kvar och två av dem tar ställning vid bäcken för att köpa tid åt den österrikiska högern att gruppera i byn Leuthen. Även de preussiska husarerna vinner fäktningen mot det österrikiska kavalleriet. På yttersta flanken försöker Zieten ta sina husarer, de rödmarkerade, på ömse sidor av sjön in den österrikiska ryggen. Han lyckas, men norr sjön kastas de faktiskt tillbaka över ån av ett motanfall av österrikiskt kavalleri. Österrikarna är nu nere på moralnivå som medger demoralisering vid ett oturligt tärningsslag. Men än klarar de sig.

[Strv102r]

Den österrikiska vänstern flyr högerut över ån som försvaras av de sista två förbanden i ordning och tidigare flyende som hejdats i flykten, men ännu är i oordning. Dessa förband är dock mycket försvagade och saknar egentlig stridsvilja. Den före detta högern, mörkblåmarkerat infanteri och ljusblåmarkerat kavalleri, håller på att skapa en starkare bakre ställning med byn Leuthen som bas. De preussiska kyrassiärerna i Centern anfaller på smal bredd, men slås tillbaka. Den österrikiska armén demoraliseras detta GT.

[Strv102r]

Ställningen längs ån håller inte för den preussiska framryckningen. Dena absolut  majoriteten av förbanden är för desorganiserade och för svaga. Men de har köpt tid för den nya ställningen med intakta förband att komma på plats i en ny linje med byn Leuthen som bas. Jag får intakt kavalleri på plats på vänsterflygeln också. Men armén närmar sig den moraliska sammanbrottet. Bara ett GT kvar...

[Strv102r]

Sista GT tar preussaren inga risker utan nöjer sig med en massiv kraftsamlad artilleribeskjutning av det österrikiska artilleriet som skjuter bort det mesta av det. Förutom det nyper han åt utsatta enheter, men inte mer än så. Den nya österrikiska linjen med Leuthen som bas förstärks. Österrikaren är också nöjd, men går till motanfall med kavalleriet mot Zietens tät ( rödmarkerat ) och lite svagt infanteri i samma härad. I huvudsak framgångsrikt. Men det hindrar inte den österrikiska armén från att nå det moraliska sammanbrottet. Och med det slutar det med en preussiska desicive victory.

[Strv102r]

Krefeld juni 1758 i västra Tyskland. Ferdinand av Braunschweig har ersatt Cumberland som chef för den hanoversk-preussiska armén. Ferdinand har drivit tillbaka fransmännen, ledda av Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont, till andra sidan Rhen. Hertig Ferdinands armé hade korsat över till den vänstra sidan av Rhen och var nu i en position där han hotade gränsen Frankrike. Slaget vid Rheinberg utkämpades 12 juni, men det blev inte avgörande. Clermont, som nyligen hade tagit över efter Duc de Richelieu som kommendör över den franska armén, testade att stoppa framryckningen. Han valde en försvarslinje på den södra sidan av en murad kanal som gick från öst till väst. Kanalen fungerade som en slags naturlig fästning som Clermont lätt kunde försvara. Efter flera skenangrepp mot Clermonts högre flank marscherade Ferdinand med en bred båge mot mot flanken och korsade kanalen utan fransmännens tillsyn. Han dök upp igen i ett skogsområde på Clermonts vänsterflank. Clermont, som var i mitten av middagen, skickade förstärkningar för sent, och hans vänsterflank krossades.



Utgångsläget ovan. Norr är uppåt. De röd-blå hanovrarna och preussarna mot de vita fransmännen. ser ut som om den franska grupperingen är en tunga omringad näöstan på tre sidor av fyra möjliga? Påminner en hel den om utgångsläget i ATO-spelet Pocket at Falaise!  och skälet påminner om Normandie 1944. som står i texten ovan har de allierade omfattat fransmännen som inte reagerat. dåli startpostion för fransoserna kan tyckas, men i norr har de en mur längs med vattendraget, och i söder ett dike längsmed detsamma. svårt att anfalla över. stark ställning rent tekniskt.

[Strv102r]

Det allierade anfallet på den franska vänsterns vänstra del slår ut eller driver undan motståndet på andra sidan diket och ån, men  de allierade förbanden hinner inte ännu komma över med mer än så små delar att det inte skildras i systemet. Jag ser en möjlighet och går till motanfall genom att gå över ån och ge mig på en hanoversk infanterienhet som reducerats i sin strid vid diket, och drive4 den ytterligare bakåt med förluster.

Den franska vänsterns norra del lyckas hålla de allierade norr om muren och ån, men infanteriet viker bakåt och försvaret  består just nu av enbart artilleri...

På den franska högern närmar sig de allierade från både norr och söder. Franskt kavalleri omgrupperar för att möta hotet från söder som var riktat mot en lucka i försvaret.