Forumnyheter:

SMF - Just uppdaterat!

avatar_Andreas Lundin

Frågor om Alamein och AP

Startat av Andreas Lundin, 8 januari 2008 kl. 11:09:08

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Andreas Lundin

Vill inte kapa strv102r:s AAR av Alamein, men är ändå intresserad av spelsystemet och tänkte föra ett resonemang och ställa frågor om spelet i denna tråd.

Spelet Alamein får inte nådig kritik på boardgamegeek.com. Inte minst kartan som får mördande svador av negativa omdömen (liksom många andra av AP's spel).

De som kommer med kritik misslyckas dock med att säga hur de tycker att spelsystemet fungerar. Jag vet inget om Alameins system för C3I, stridsmekanismer, etc., trots att jag följt Strv102r:s (vad han nu heter) AAR's ett bra tag nu.

Jag själv har ägt 4 stycken av AP:s spel:

Blood on the Snow
Winter Fury
Panzer Grenadier
samt
Bomb Alley

Samtliga dessa spel har haft urskön countergrafik, men fullkomligt vedervärdig kartgrafik.

De två första spelen har haft sjyssta och ändamålsenliga spelsystem (men spelen är obalanserade och ganska tråkiga av den alnedningen).

Systemet i PG är helt värdelöst och rätt igenom ruttet.

Bomb Alley fann jag alldeles för, hm, hur skall jag uttrycka mig?... spelet var alldeles för "enkelt" helt enkelt. Lite tärningsslag här och lite där och så var slaget över... Synd på en bra spelidé...

Men eftersom jag faktiskt gillade systemet i Blood on the Snow undrar jag nu om Alamein är något liknade detta system. Är det samma i alla AP's spel på denna nivå? Vilket av de andra spelen skulle ni kunna rekommendera? Finns det något av spelen där kartgrafiken inte ser ut som om en mellanstadieelev som fått tag på sin dampkompis amfetaminmedicin gjort den?
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

A F

#1
Citat från: "Andreas Lundin"Finns det något av spelen där kartgrafiken inte ser ut som om en mellanstadieelev som fått tag på sin dampkompis amfetaminmedicin gjort?

Det skulle vara intressant att höra hur det går till när de godkänner de där kartorna.

Andreas Lundin

#2
Går det inte till lite så här på en höft:

1. De har anställt samma grafiker i alla år (för att han är en kompis till de som kör development).

2. De inser att han är kass.

3. De vågar inte kicka honom (för att han är en kompis).

Resultat: dåliga kartor - fortsatt vänskap

Det konstiga är att en stor del av företagets kunder verkar acceptera detta... Den andra delen av kunderna återvänder nog inte till AP...
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

Andreas Johnson

#3
Jag har Blood on the Snow, Red Parachutes och Red Steel. De använder ett liknande system, möjligen skiljer "Blood" ut sig från de andra. Minns i alla fall att "Steel" och "Parachutes" liknar varandra mycket. Trevlig spel men instämmer att det är balansproblem i Blood on the Snow. Har suttit med Blood under julen och det verkar svårt att reproducera det historiska händelseförloppet.
Solitär: Julian: Triumph before the storm, Last hundred yards

Med PO: Kiev to Rostov

A F

#4
Citat från: "Andreas Johnson"Har suttit med Blood under julen och det verkar svårt att reproducera det historiska händelseförloppet.

Har fått förklarat för mig att movement-reglerna (inte finnarna) hindrar ryssarna att komma så långt som de kom i verkliga livet.  :up:

Strv102r

#5
AP har ju två olika spelsystem för strider där varje blipp (hatar det ordet men kan inte värja mig längre, så praktiskt  :) ) motsvarar en bataljon eller ett fristående kompani

Extraordinary battles: Avalanche Press games from the Extraordinary Battles series that are relatively small in size, quick playing, and most if not all using a chit-pull activation system. Titles include: Blood in the Snow, Winter Fury, Operation: Cannibal, MacArthur's Return, Tiger of Malaya, as well as future releases.

MacArthurs return eller Tiger of Malaya kan väl knappast beskrivas som små eller snabbspelade, men det är samma system. Kärnan är att det rör sig om assymetriska motståndare. I detta fall avser man att den ena sidan är svag i eldkraft men mycket rörligare, främst i terrängen. Detta simulerar man med ett chitpull system där de olika sidorna får dra olika antal chits för aktivering och dessa dessutom inte tillpåter lika många formationer att aktiveras. I de finska slagen får alltid alla finska enheter aktiveras, men kanske inte fullt ut. Ryssarna får bara aktivera en division åt gången och inte alltid fullt ut. Kopplat till högre MP kostnad i terrängen blir ryssen väldigt seg och trögrörlig. Spelen får en att inse att det kanske inte var så konstigt att det gick som det gick. Ryssen är vägbunden med långa underhållslinjer. Ställer finnen sig ivägen på vägen blir han mulad men så korkad är ju få. Jag spelar gärna ryss igen, men mest för att det är en bra simulering av ryssarnas svårigheter än för att jag tror att jag kan vinna. Winter storm vann jag nästan som ryss, men snön var ju inte alls lika djup där och ryssarna har lite bättre rörlighet av vägen. Alla spelen handlar om strid i svår terräng med infanteridominerade styrkor och varje spelrunda är en eller flera dagar.

Decisive battles är den andra serien på denna nivå med Avalanche, Red steel, Red paras och Alamein. Här rör det sig om mer symmetriska motståndare, i alla fall rörlighetsmässigt och eldkraftsmässigt och kanske främst ledningsmässigt. Det finns i grunden inget system för att simulera skillnader i ledningsförmåga (undantag: ryssarna i red steel, men bara de, använder sig av ett chit pull system som har likheter med både extraordinary battles och spelserien för slag på högre nivå som Red god of war, Bitter victory eller Alcase 45). Varje speldrag motsvarar 6h tid och terrängen är mer öppen med minst starka inslag av pansarförband. Man håller koll på mängden artilleriammunition vilket är bra. Kärnan i spelen är stridsystemet som jag beskrev på följande sätt på consim forum nyligen:

CiteraThe oddsmodifiersystem is one of the favourite things about the system. It allows the germans, most often the germans anyway, to attack on low numerical odds since the positive modifiers for superior morale, quality of armour and formational integrity and perhaps a higher quality leader will give a combat effect multiplier that is immense. It is a much better way to simulate the superiority of the german army than giving them outrageously high combat strengths since these would be always there, while the mods have to be actively created by using the available assets correctly. Coupled to a CRT with 2 dice which allows for more variation, less predictability, and can include the "snake eyes" result that means that an attack that really ought to have succeded actually did not (or vice versa) the combatsystem is really great. 1 die CRT like Panzergruppe Guderian and Nap at war works but it becomes rather predicable.

Jag gillar båda systemen då de på ett bra sätt simulerar de förmågor som var avgörande i respektive slag. Sedan har spelsystemen många likheter vilket är naturligt då det ofta är samma designer eller utvecklare.

Blipparna är alltid bra som många skriver. Visst har de blivit bättre med tiden och Tiger of Malaya och Alamein är jättefina, men papperskvaliteten är sämre i Alamein än de andra. Tenderar att lagren separerar mer än jag upplevt tidigare. Inget större problem, jämfört med MIH blippar i exvis Turning the tables...

Kartorna. Tja... Ett rött hexnät i Blood on the snow var ju ett beslut som är omtvistat. Inte vackert. Men det funkar. Annars tycker jag, som jag skrivit innan, att deras kartor helt OK. Alamein är riktigt fin. Jag vill minnas att huvuddelen av kritiken på BGG mot Alamein kommer från en kille som är helt rabiat och enligt mitt förmenade helt osaklig i sin kritik. WaR II har en fin karta. Guderians blitzkrieg I har också en fin karta. Case blue har det absolut inte. Då föredrar jag APs. Fast jag tycker att det bara är en bonus om kartan är estetiskt tilltalade. Jag ska ju inte rama in den så det viktigaste är att den är funktionell. Efter 5 minuters spelande har man ju glömt den aspekten om spelet är bra i sig.

Rekommendationer. Ur ett kostnadsperspektiv: alla utom Alamein. Man får de flesta billigt på Ebay och de som inte är out of print har ju AP ofta reor på. Alla mina spel utom Alamein och Tiger of Malaya är från Ebay. Alamein tog jag på en 25% rea. (Fast det sket ju sig när TULLMONGOT gerp in) När man har spelat alla de andra så kan man köpa Alamein om man inte är trött på systemen. Gillar man decisive battles systemet och Nordafrika, ja då är Alamein också ett måste.

Jag vet att frågorna gällde Alamein, men då det andra systemet nämndes tänkte jag belysa hur jag ser på skillnaderna. Sorry om det blev för omfattande.

Och om namnet är viktigt heter jag Ola  :D .
Ola Palmquist. Spelar nu:  SPIs Operation Typhoon, därefter Revolution Games Red Typhoon, ATOs Circle of Fire; The Siege of Cholm, Legions Demyansk Shield, GMT Barbarossa; Crimea  och kanske Barbarossa, Army Group North.  Som sidoprojekt, lite till och från, AHs Squadleaderserie.

Andreas Lundin

#6
Tackar (av med hatten)! Jag skall nog testa avalanche tror jag (om jag får tag på det nånstans). Det verkar vara min påse.
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

Magnus2

#7
Citat från: "Andreas Lundin"...dampkompis amfetaminmedicin ...
Dagens mest politiskt inkorrekta :o

 :P

BernadotteOnline

#8
Citat från: "Andreas Lundin"Tackar (av med hatten)! Jag skall nog testa avalanche tror jag (om jag får tag på det nånstans). Det verkar vara min påse.

Synd! AP fimpade sin 30% Nyårsrea idag!

Andreas Lundin

#9
Den kommer igen nästa år!
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East