[Sten Ekedahl]

Jaha ja, utan att göra några som helst egna efterforskningar utan bara sammanställa det som finns på armehandbok.se (och anta att detta även gällde sju år senare) visar det sig att det i det nämnda området 1979 skulle ha mobiliserat:

4 IB 66
1 (med en ytterligare nära till hands) PB 63
5 Spaningsskvadroner
6 Fördelningshaubitsbataljoner
6,5 Luftvärnsbataljon
2 Fördelningsingenjörkompanier
1 Milosäkerhetskompani
4 Militärpoliskompanier
6 Fallskärmsjägarplutoner
3 Jägarkompanier
2 Fältjägarbataljoner
13 Cykelskyttebataljon 69
5 Cykelskyttebataljon 61
4 Kulsprutekompanier
32 Värnkompanier
9 Lokalförsvarshaubitskompanier
4 Lokalförsvarsluftvärnsbataljoner

---

Om man räknar med bataljons och kompaniblippar blir det summa summarum 146 blippar på den blågula sidan. Manöverbrigaderna i övriga delar av landet torde också inom rimliga gränser engageras i försvaret av det här området...

Det är inte utan att man kommer att tänka på historien om musen, som efter att ha knaprat en stund på korken från brännvinsflaskan, reste sig på vingliga bakben, strök sig om morrhåren och vrålade: Kom hit kattjävel, nu ska du få stryk!

[Andreas Lundin]

Jag vet inte hur det såg ut på 70-talet, men på "min tid" fanns en herrans massa foingkomp på flygplatser och i hamnar (alla hamnar som kunde tänkas utgöra avlastningsplatser för ro-ro-fartyg). Uppgift: Spärra, hindra (åtkomst till) eller förstör anläggningen!

[Erik Axel]

Ja, det gjorde det 1972 också. De är inte inkluderade ovan, av den enkla anledningen att de är så många att jag inte hunnit luska ut vilka som mobiliserar vart.

Att göra spel med de här styrkeregistren är krångligt. Efter att man bortförklarat flyget, flottan och kustartilleriet måste man bortförklara horder av ingenjörssoldater med trotyl i blicken. Det börjar kännas muggigt. Men jag framhärdar tills vidare. Kanske kommer det åtminstone ut ett regelsystem i andra ändan  

1979 var förresten flottan och flygets vapensystem inte särskilt imponerande. Det var precis i vågdalen efter nedrustningsoptimismen på 70-talet. Flyget, flottan och kustartilleriet hade Rb 04 som huvudbeväpning, förutom kustbatteriernas artilleri och minspärrar då. Det är inte en överdrivet imponerande robot 1979. SS-N-9 var sedan sju år i stormaktens tjänst, som jämförelse.

[A F]

Efter att man bortförklarat flyget, flottan och kustartilleriet måste man bortförklara horder av ingenjörssoldater med trotyl i blicken.

Och heimwher!!! I många fall med egna minor och laddningar. Som de applicerar innan ingengörerna kommer dit och minerar en gång till....

[Andreas Lundin]

heimwher

Precis, läskiga typer!

[Holmgren]

1979 var förresten flottan och flygets vapensystem inte särskilt imponerande. Det var precis i vågdalen efter nedrustningsoptimismen på 70-talet. Flyget, flottan och kustartilleriet hade Rb 04 som huvudbeväpning, förutom kustbatteriernas artilleri och minspärrar då. Det är inte en överdrivet imponerande robot 1979. SS-N-9 var sedan sju år i stormaktens tjänst, som jämförelse.

Man skall nog inte räkna ut flygets och flottans slagförmåga 1979. Enlig öppna källor hade Flygvapnet tillgång till cirka 100 stycken Robot 04E. Robot 04E är en uppgraderad variant av Robot 04D och det är oklart om samtliga Robot 04D uppgraderades eller om det faktiskt fanns ännu fler när det var 04D som gällde. Hur som helst så räcker 100 robotar till ett par rejäla attackinsatser av första flygeskadern och potentiellt mycket sovjetiskt skrot på Östersjöns botten. Roboten 04 var dessutom en rätt kompetent robot. En kul detalj där är (jag vet inte om detta är en skröna) att dess flygegenskaper sägs ha varit så usla att roboten var något av en humla, dvs knappt flygduglig. Således lär den (roboten alltså) ha behövt korrigera sin kurs och höjd näst intill ideligen vilket medförde att den hade en flygbana som vinglade fram och tillbaka och därför var synnerligen svår att förutse och bekämpa. Dessutom flög den på lägre höjd än SS-N-9. SS-N-9 var framtagen med amerikanska hangarfartyg på Atlanten som primärt mål - frågan är hur dess målsökare hade hanterat att leta efter i jämförelse små svenska fartyg i skärgårdsmiljö? Å andra sidan kunde de slänga på en 200 kilotons kärnladdning på SS-N-9 så då spelade det inte lika stor roll...

Flottan och kustartilleriet använde aldrig Robot 04. Kustartilleriet hade vid den här tiden markbaserad sjömålsrobot i form av Robot 08A (45 stycken enligt engelska Wikipedia). Samma robot fanns även på jagarna Halland (som fortfarande var i tjänst -79) och Småland (lades i reserv -79). Patrullbåtarna i Huginserien fick sina Pingviner (Robot 12) först 1980 om mina källor stämmer så dem kan vi räkna bort.

Hur fräck var den sovjetiska fartygsbaserade lv-robotförmågan 1979?

[Erik Axel]

Man skall nog inte räkna ut flygets och flottans slagförmåga 1979.

Det fina med forum är att man omgående blir slagen på fingrarna när man inte tittat efter ordentligt. Det var den lagoma räckvidden som fick mig att nedvärdera Rb 04, men det var bara blaggarsk.

Hur fräck var den sovjetiska fartygsbaserade lv-robotförmågan 1979?

Ja, det var ju det också. SA-N-4, som så vitt jag förstår det var den fräckaste lv-roboten i Östersjön kunde inte gå under 50 meter, Rb 04 lade sig på 15 meters höjd. Återstår AK-630 lv-akan, men då ska det vara en flink flottist. Tiden mellan mållåsning 7 kilometer ut och träff är väldigt kort. Klockan går i det här läget som en elvisp, som någon sade.

SA-N-4 kunde inte attackera flygplanen på längre avstånd än 9 km heller. Rb 04 hade en lagom räckvidd på 32 kilometer.

[Sten Ekedahl]

SA-N-4 kunde inte attackera flygplanen på längre avstånd än 9 km heller. Rb 04 hade en lagom räckvidd på 32 kilometer.

...och väl framme vid målet steg den ytterligare några meter och flög över fartyget, och si då briserade en sjuhelvetes nedåtrikdad prismaladdning som kapade en jagare på mitten!

[Wedman]

Även om svensken i allmänhet inte hade någon större koll på de hemliga försvarsförberedelserna för samverkan med NATO så hade Sovjet det. Stig Wennerström hade rapporterat om flygsamarbetet (inklusive förlängda ladningsbanor på flygbaser) och Sovjeterna måste ha vetat att de inte låg bakom de ubåtsoperationer i svensk skärgård som USA stod för men som Sverige officiellt anklagade Sovjet för. Sovjet visste nog också mer om FRA samarbete med väst än vad vi i Sverige gjorde.

På 1970-/80-talen var inte frågan om basering i Sverige den viktigaste frågan utan snarare överflygning. Om NATO-flyg baserat i Storbritannien eller på hangarfartyg skulle kunna göra anflygning över Sverige i stället för centralfronten (Beskrivs bland annat i "Det totala kriget" av general sir John Hackett s. 214-218) med svensk jaktskydd hade det inneburit svårigheter för Sovjet.

Jag tror inte att Sovjet skulle ha satsat på en storinvasion av Sverige men väl andra medel för att bekämpa det svenska flygvapnet.

[Erik Axel]

För den som har tråkigt på jobbet finns det en del översiktligt om den lede stormakten på nätet, här. Jag vet naturligtvis inte hur tillförlitligt det är.

Och just det, det skulle vara intressant att veta varför de använder tre kompanier per bataljon.

[Zizka]

I mitt hittills lite halvhjärtade letande efter OOB och pillande med karta sprang jag på det här ska vi säga ambitiösa projektet.

Hej !

Kul att min hemsida är till nytta.  

MVH//Zizka


 "A-platspersonal" (vad nu det är)
 = A-plats är där krigsplacerade fordon skall inlösas från allmänheten och målas om för att skickas ut i kriget.

[Erik Axel]

Hej !

Kul att min hemsida är till nytta.  

MVH//Zizka


 "A-platspersonal" (vad nu det är)
 = A-plats är där krigsplacerade fordon skall inlösas från allmänheten och målas om för att skickas ut i kriget.

Hejsan!

Ja, du har ju i princip gjort jobbet åt mig vad gäller Sveriges OOB. Sidan är mer än till nytta! Jag är imponerad av din arbetsvolym, minst sagt. Hur mycket tid har du lagt ned på sidan? Om jag i gengäld kan assistera på något sätt gör jag det gärna, men det kanske kan tas via PM.

Det var alltså på en A-plats man maskeringsmålade alla Volvo 240 och alla minibussarna till busskyttet? Det finns en fantastisk bild på strids-tvåfötti i något gammalt kamouflagereglemente.

[Zizka]

Hur mycket tid har du lagt ned på sidan?

I år enbart skulle jag tro ca 14 heldagsbesök på Kra och ca 20 timmar/veckan med att skriva och uppdatera.
På Tisdag så har jag hela organisationen för 19720701 hämtad.

Ha en bra helg//Zizka

[Holmgren]

På Tisdag så har jag hela organisationen för 19720701 hämtad.

Spännande! Meddela gärna uppdateringar av din hemsida här på forumet!

[Strv102r]

För den som har tråkigt på jobbet finns det en del översiktligt om den lede stormakten på nätet, här. Jag vet naturligtvis inte hur tillförlitligt det är.

Och just det, det skulle vara intressant att veta varför de använder tre kompanier per bataljon.

Under 1900 talets första år var organisationen ofta byggd på något i stil med att ett regemente hade två bataljoner, en brigad två regementen och en division två brigader. Detta gav varje chef endast två manöver element vilket medför väldigt lite taktisk handlingsfrihet. Antingen går du på linje (och har ingen reserv) eller så går du på kolonn (och har bara 50% av förbanden insatta).

Ökar man till triangel organisationen (3 regementen i divisionen, 3 bataljoner i regementet) har du till att börja en bataljon mer än den gamla orgen, sedan har varje chef tre manöverelement vilket ger en avsevärd ökning av handlingsfrihet och taktiska alternativ.  

Anta att vi ska lösa en uppgift som kräver att man framrycker längs två vägar. Med en org på två manöverenheter får du bara en möjlighet och du har ingen reserv. Med tre underenheter har du tre möjligheter. En manöverenhet per väg och en i reserv eller två på höger väg och en på vänster alt tvärtom. Möjligheterna att variera sig, anpassa sig och utmanövrera fienden ökar radikalt.

Även om man har lika många man/eldrör i de tre enheterna som i de två kan du utveckla mycket mer effekt. För den som är utnötningskrigare spelar det ingen roll om man har tre eller två manöverenheter, det är bara levererad mängd splitter/kulor per tidsenhet som räknas eftersom man vinner genom att döda fienden snabbare än han dödar dig, men för manöverkrigaren som vinner genom att manövrera så att fienden hamnar i en omöjölig situation och ger upp eller drar ur, kanske utan strid, så är tre manöverenheter mycket bättre.

Med fyra manöverenheter har du med ovan givna premisser sex taktiska variationer! Du lägger till en enhet, kanske utan att förrändra antalet man/eldrör, och dubblerar dina taktiska möjligheter. Eftersom 4-6 manöverelement är vad man effektivt kan leda (och man ska ju ha marginal i sin grundorg för att kunna förstärkas med extra resurser) så är fyra manöverelement det bästa.

2 manöverenheter är kass, så kass...
3 är OK.
4 är överlägset.

Således, har man 14 Strv ska dessa organsieras i fyra plutoner om tre i varje + en till chefen och en till Stf chefen, inte tre plutoner med fyra vagnar för då optimerar man för plutonschefen vilket är bra om man avser strida som plutoner. I Sverige har vi dock ansett att Strvkompani är en manöverenhet, inte Strvpluton.

Har man 10 vagnar blir det tre plutoner med tre i varje plus en till chefen (stf får åka i tredje vagnen i tredje pluton) och ite två gånger fyra vagnar +2 för cheferna.

Detta tänkande låg bakom varför Strvkompanierna i PB63 och 63M hade fyra plutoner med tre i varje = 12 vagnar (båda C åkte i tredje vagn i plutoner)
Bpvkomp i NB och IB hade tre plutoner med fyra vagnar just för att de ofta splittrades upp och stred enskilt ( som de ryska Strvkompanierna i Mot skyttereg medan plut i Strvreg hade tre vagnar och slogs som bataljoner) medan Bpvkomp i MekB10 hade fyra plutoner med tre i varje, som Strvkomp, då det skulle strida som kompanienhet