[Strv102r]

Till höger på kartan ser vi hur T-55 förbannet kringgår israelerna istället för att fortsätta vad som förefallit vara utsiktslösa dueller. Och precis då anländer de israeliska förstärkningarna!

Detta innebär att syriern fortfarande står inför dueller på ogynnsamma villkor medan han även bekämpas bakifrån av de kringgångna isrelerna samtidigt som man kanske inte kan förvänta sig någon framgång av BTR-60 mot stridsvagnar i förberedda stridställningar?

Syriern tappar sugen. Där bryts spelet. T-62 brigaden är slagen medan T-55 brigaden har drygt 50% förluster. Israelen har inga förluster alls. Hade syriern väntat med kringgången en runda hade sannolikt nedkämpat den mest högra israeliska plutonen. Inte för att det hade påverkat något i stort...

[Strv102r]

Israelens stridsplan var ganska straightforward. Begränsa det område som han måste försvara med eld genom fältarbeten och minera tänkbara bra understödstsällningar för syriern. Han skapade en "killing ground" (begerppet har använts sedan tidigt 80-tal inom pansartrupperna i väst, tofseriet kallade det pansarsäck) där nästan alla hans system kunde verka kraftsamlat på bra skjutavstånd från väl valda skyddade stridsställningar. Så hoppades han maximera sin överlägsna duellförmåga och minimera den numerära underlägsenheten. Syriern gjorde honom snällt till viljes.




En djupare syrisk analys hade visat att det varit bättre att anfalla på kolonn mot en begränsad del av det isaeliska försvaret för att uppnå maximal numerär överlägsenhet och kompensera underlägsenheten i duellfrömåga. Ett bra val hade varit till höger på bilden då den israeliska plutonen där hade en sämre ställning än övriga. De längre skjutavstånden från övriga israeler hade minskat, men inte helt eliminerat, verkan i flanken. När så denna pluton nedkämpats hade man kunnat börja anfalla från den flanken mot den andra och nedkämpa en isaelisk pluton i taget. Givetvis hade resten av israelerna omgrupperat för att möta detta hot, men då hade de fått lämna sina förberedda stridsställningar vilket minskat deras duellöverlägenhet. Det motoriserade skyttet hade kunnat framrycka vidare och kanske hunnit av kartan innan de israeliska förstärkningarna anlänt. Annars hade de kunnat fördröja dessa israeler tills Strv kunnat ta tag i dem. Inget garanterar att denna plan lett till seger, men den hade haft betydligt större chans att lyckas än att snällt presentera sig som mål på ett skjutfält.

[Strv102r]

I kväll smäller det igen! Chinese Farm ska avverkas.

[Strv102r]

Utgångsläget för egyptiern. Tre skyttebataljoner med vardera tre skyttekompanier om tre plutoner, ett Pvrbkompani om tre plutoner AT-3 Sagger, en Pvpluton med 10,7 cm Pvpjäs och en Strvpluton T55. Dessutom en Strvbataljon med T-55 och ett Pvkompani med 8,5 cm Pvpjäser. Det hela liknar ett tidigare scenario rätt mycket.

[Strv102r]

Israelen rullar in. Från söder två Strvkomp och två Pskkomp och från öster tre Strvkomp och en flytbro.

De södra delarna framrycker direkt till stridskontakt medan de östra delarna beter sig underligt? När israelerna diskuterade hur de skulle göra fick jag inrycket av att de skulle gå längre norrut, mer mot den egyptiska centern. Av de övriga israelernas reaktioner då de såg hur framryckningen skedde tror jag att de också uppfattat det på samma sätt som jag. Dem egyptiska robotelden får ingen stor verkan då den isareliska artillerielden (två 15,5 cm batterier) läggs på rätt platser.

[Strv102r]

Nu anfaller israelerna från söder mot norr på bredden. Inte alls som det var tänkt, men det kan säkert gå ändå. Bra nyttjande av artilleriet gör att förlusterna till AT-3 sagger hittills begränsats till en pluton. En del är dock nedhållna och Psk nedhålls av det egyptiska artilleriet. Den egyptiska bataljonen med T-55 har omgrupperat för att möta fienden i centern.

[Strv102r]

Nu får man stridskontakt i öster mellan stridsvagnarna på båda sidor. Nära kanalen slår israelen ut skyttebataljonens T-55 pluton och kastar sig in i närstrid med skyttet.

[Strv102r]

T-55.orna i öster tar mycket stryk på de för dem långa skjutavstånden. I väster tränger de israeliska stridsvagnarna med understöd av sitt artilleridjupare in i det egyptiska skyttets grupperingar.

[Strv102r]

T-55 bataljonen är nedkämpad och den israeliska täten återupptar sin framryckning i öster.

Längs kanalen är man i närstrid med nästan allt man har med det egypyiska skyttet som gör vad de kan men utan större framgång. Det egyptiska artilleriet firar dock triumfer mot de halvbandvagnar utan splitterskyddat tak som det israeliska pansarskyttet framrycker i.

I centern har israelen blivit hängande på två envisa egyptiska skytteplutoner som vägrar ge upp.

[Strv102r]

Israelerna kämpar sig fram mot broarna över SUEZ och mot lämpliga stridställningar i öster då de vet att en pansarbrigad är på väg från norr. men i centern hänger de ännu fast i lite skytte. Deras eget pansarskytte tar mycket mycket stryk av artilleri.

[Strv102r]

I öster har israelerna nått de stridställningar de vill försvara när brigaden kommer rullande. I centern har man till sist nedkämpat de sega egyptierna och vid kanalen har man kunnat gå över med skytte. Huvuddelen av två skyttebataljoner är slagna.

[Strv102r]

Israelerna städar upp vid kanalen och i centern. Nu är det inte mycket kvar av de två bataljonerna som tog emot stöten.

[Strv102r]

Och nu rullar en brigad med T-55 och T-10M in! Det egyptiska artilleriet avskärmar fienden med rök.

[Strv102r]

Egyptiern gör allt för att komma in på korta skjutavstånd. Han förlorar ett par plutoner i västra (nedre) delen men israelen skjuter förvånande illa. Plutoner som tidigt tagit skjut under beskjutning blir efter vilket minskar förmågan att kraftsamla elden och få verkan på fienden.

[Strv102r]

I centern ta egyptiern mycket stryk, men längst i öster (övre delen) blir det inte så illa. Israelen grupperar ett kompani lite bakom med flankerande skjutriktning för att möjliggöra urdragning av främre delar i en fördröjningsstrid.